AvangnâmioK - 01.02.1957, Blaðsíða 18

42
nr. 2
AVANGNAMIOK’
ssartumut ikårpunga såkuttitdlo nålagainut sisama-
nut pewingnigssap tungåtigut sianigingnigfigssame
nutåme atulersitaussume Hai-fongimltugssame pi-
ssortaussugssanut savssarpunga — kaptajn Julius
Amberson nålagaunertarissugssaugåt. kaptajn Grin-
dellip maligtarissagssagut atuarpai, avdlanutdlo ilå-
ngutdlugo tåssfina perKuneKarpugut „Kimåssut su-
livfivtinut tikiussortugssat inussårfigalugit ikiortåsa-
gigut nakorsartåsagigutdlo." taimanikutdle isumaliu-
tigilerérpara taima ikigtigaluta nåmagsiniagagssaK
taima agtigissugssaK sapisångineriput. taimanikorpiaK
sianigfngitdluinarpara inungnik milliunit avigdlugit
amerdlåssusilingnik inflssårfigalugit ikiuissarnigssaK
nakorsaissarnigssardlo erininångitsunguamik kiser-
måussagssarilerumårdlugo.
„ajungitdluinaKaoK, nålagkåka, tauva nalujung-
naerparse sunik suliagssaKartuse," kaptajn Grindell
taima naggaserpoK. „iluanårniarisitoK."
pigissålunguagut oKitsut — ilauna OKitsut -
katerssoriardlugit nunamut ikårpugut.
Hai- fong.
Hai-fongip ilagsivåtigut kiagssuarminik pujua-
lårtuinarmik, kussanåssutsiminigdlo aserulersumik ti-
piminigdlo åssigingeKissunik, tåssame sordlo Asiap
nunataisa tamarmik tivke atautsimut katerssusimassut.
igdlorpagssuaKarflt amerdlanerit åssiginagit Hai-
fongip umiarssualiviata erKå kussanarnerssauvoK.
nutåliaussunik sigssiorneKarpoK KuerssuaKardlunilo
kussanartunik, umiarssualiviuvdlo ungatinguanlput
igdlut ineKarfiussut villat kussanavigsut nautstviu-
ssarssuitdlo alianaitsut. tamåkuale Kångerdlugit alia-
naitsoKångilaK taimågdlåtdliuko kangiamiut niu-
verniarfigparujugssue, pigsigsartuerniarflt åssigssa-
Kångitdluinartumigdlo ajortorssuit.
Hai-fong 100.000-Inakujungnik inoKaraluarpoK,
taimanile augustime 1954-ime tåssunga pigavta Ki-
måssorpagssuit pissutigalugit tåuko mardloriakulug-
dlugit inoKalersimavoK. igdlorpagssuaKarfiup avKu-
serngine ujameriagput, avKusinmarme singumåput
uniailugtutdlo amerdlatigalutik nautsfviussarssuit a-
ngatdlavigait. inuit tamåkua ipertoKissut isumagssae-
rusimassutdlo akornisigut franskit såkutue imarsior-
tut fremmedlegionæritdlo eKimagtåkdtårdlutik. fran-
skit inufnait sakutfltdlo pigissait igdloKarfingmit tå-
ssånga ajornarsissumit pfarniardlugit ulåputorssuput.
Hai-fongip akunitarfé mardluk misigssorpagut
Continental Parisilo. ajoKatigingajagdluinarput,
Continentalilo inigssivfigårput, tamavta ingmikut ini-
palånguagssaKaravta igsiavé ajortlnikllgaluartunik i-
sangajagsimassunigdlo ipernaerKutilingnik asuluna
akunxtarfik tåuna kakagtuvigssuarnik kakerlakkeKa-
rivdlune teriarssuaKarivdlunilo anginermik hesterfigi-
niaråine ajornarunångikaluartunik.
akunitarfiup silatåne ilisarilerpåka Hai-fongime
inuit pitsaunerssatuånguarisimassåt. tåssa nukagpiar-
Kat pukitsunik Kivdlarigsaissartut, nukagpiåluit iper-
tåt ilårtflnik atortut oKausipilugdlarKigsuararpagssuit
ardlalikutårdlutik igdloKarfingme arpaluaKissartut, ig-
dlut tikerKuine singumassartut, Kinussarnermik tig-
dlingniarnermigdlo inussuteKartut. suna patsisigiler-
simanerdlugo ikingutigfvigsorssuångorpugut. uvdloK
sujugdleK åssiliviga inivnit tigdlerérsimavåt. aKagua-
ne uvdlåkut tamåkua ilånut pisimassoK tamåna er-
Kaivara. unuinartordlo påsigssåungitdluinartumik å-
ssiltviga iniminut uterérsimavoK.
kamigpagssuåka Kivdlarigsautigalugit (atauseK
sulissoK ilaisa Kulit erKåine KanoK iliornigssånik u-
nersutarpåt) vietnamimiutut oKautsinik ajoKersuter-
Kårpånga, OKautsit ajornångitsut, atausiåinardlugit
taissarissat, sivitsoriångitsordluine tåukunatut oKa-
lungniartaleratarpunga. atera erKuméKissoK tainiar-
ssarilortaraluaramiko ernglnånguaK taimaitipåt, ka-
migpangnigdltlko Kivdlarigsaissartut vietnamimiut ki-
ngorna atortuinaligånik atsersimagånga — Bac Sy
My (amerikamiutflt: såkutfit imarsiortut nakorsåt).
kingunerilerå, ilungersorugtulersunga, nukagpia-
piluarKat tåukua nangmineK kajumissutsimingnik ta-
tigissagssauvdluinardlutik ikiortarpånga, torssussame
inima silatinguane, uningavivtalunit tikerKuane sinig-
tarput, nåkingningneruvdlo ingilé atissardlugtut su-
liagssartik perKussara nåmagsfsavdlugo tamatigut pia-
rérsimassåinarput. Hai-fongimilo uvdlut kingugdllt
ilåne ikingutima ilåta tamåkuarKat kajumeKalutik
sulissut takugamigit „Dooley-arKanik“ taivai. tamå-
nalo uvanga agsut usorssisimatigivigpara.
Kimåssut katerssuvfiat.
Genéveme isumaKatigissutikut, sapåtip akunere
arfinigdlit matuma sujornatigut Indokiname sorssung-
nermik soraersitsissukut, Vietnam mardlungordlune
avingneKarsimavoK avdlortiiussap 17-iat avKutigalu-
go nålagkersuinerup tungåtigut suniuteKartorujug-
ssuarnik. nunap KanoK pinigsså inuit taissineratigut
julime 1956-ime pissugssåkut aulajangerneKartug-
ssauvoK, taimanigssamutdle nunap kujatåtungå 10
millifininik inulik nunap inuisa nålagkersuissui-
nit SaigonimTtunit nålagkersorneKåsassoK, avangnå-