AvangnâmioK - 01.03.1957, Blaðsíða 2

50
AVANGNAMIOK’
nr. 1
igdluliortarneK kiiigugdlek«
sunalunit uparuajårpatdlårdlugo nalemutdluartu-
mik iliorneK ajornartaraluaKaoK - - pi'ssusigssavia er-
sserKigsfngitsoK pissussarmat. — taimåisagaluarner-
sok. erKortumik isumaKarasugivdluinalerama tusarKu-
ierdlugo isumaga agdlauseråra.
Avangnåne inuit inussutigssarsiutaisa pingår-
nerssåt tåssa piniartuneK Kujatånile aulisartuneK.
kitåta KerKane inussutigssarsiutit tåuko atautsiinut
kåtutdlugit inussutigssarsiutaulerput (sårugdlingnik
tarajorterineK pivara). åmalo avangnå kujatålo tåssa
folketingimut Kinersivit: avangnardleK kujatdlerdlo.
— ukiordle måna folketingimut KinersineKåsangmat
iluaKutausinauvoK kina KinigåusassoK erKarsautigine-
Karpat taississugssanit tamanit. soruname imåitusaoK
piniartfinermik sule toKunane oKalugtfissoK. — tå-
ssagoK ajugauvugut ukiune 4-ne kingugdlerne i-
natsisiliortune piniartup piniartutut inuneranut akor-
nutaussumik inatsisiliaKalisagput igdlersuissugssaKa-
lerpugut. tauva piniartup inunerata ilå suliagssap tåu-
ssuma atåne nåmagsineKarsinaussoK taeriartigo. tå-
ssa piniartup igdlua.
Boligstøttenik igdlutårtalermata igdlut kussanar-
tut ilusereKissutdlo ilait angeKissut igdlutårineKarta-
lerput. ukiordle måna udvalgip nangmineK aulajanger-
på igdlut åssiglngitsut 10 kisimik igdluliarineKåsa-
ssut. ajornerussordle auna igdlutårniartoK KanoK itu-
migdlunit piniarsimagaluarune udvalgip taimungdi-
nau igdlugemusså igdlugissugssångorpå. taimailiv-
dlune intlneK erKarsarnartumik ingerdlalerpoK.
uvangauna isumaKartunga: piniartoK ilencune a-
tordlugo inussariaKarpoK imame, sikume, nuname
angatdlavingmine igdluminilo. tamatumalo kingune-
rissariaKarpå nangmineK Kinigkaminik igdloKarnig-
sså. inunine, (inutigssarsiune pissutigalugo) exari-
ngisaminik ingerdldtariaKaramiuk.
avangnåne piniartoK ima infivoK: ukiunera
erKarsautigåra — nunaKarfiane sikugajugpoK, uvdlå-
kut iterune Kingmine pitugtusavai Kåinilo usiliutdlu-
go avåmut autdlartarpoK sinåliardlune. ukioK må-
na Kangerdlungmiut sinåvat 20 km sivnerdlugo unga-
sissuseKarpoK. — avKutå mamlaKarpoK ukiut ilåine
manilaKarnerussaKalune. — ukiordle måna sualungi-
laK — uvime peKånginerane nulia suliagssaKaKaoK.
åmit, panertitagssane erissagssiagssane uniliagssane
atungiagssanilunit, imaKalunlt tåuko ardlait atautsi-
kut suliagssarai. imalt. errorsisaoK påliarssuaK error-
sivigalugo, nuliaK taima sulinermine inerKåmertoK,
imaKalunit errortagssat kinigdlugit igdlup iluane u-
neringniariartoK uvia tikisaoK l'maKa ugssugsimavdlu-
ne imalt. mardlungnik åtårsimavdlune avdlatutdlunit;
Kåinile manitdlanut katdlugdlugo aligsimavå, puisse-
KaKingmatdlo uvdlåkut autdlarniarpoK. tamåna piv-
dlugo Kåine emutdlugo ilårtiniarpå. anut pitutatdlo
masagput erKutdlugit panerserniarpai, ulingnerssuar-
mitdlunit sigssåkut imagternerssuåkut Kamutai Kalu-
ssisimåput ingorå panersertariaKalerdlune ilå ilissag-
ssat amerdlåssusé. ilumorpordle inflneK sungiusima-
ssarput taimåipoK. tåssa piniartup inunera. piniar-
toK tåuna Boligstøttimik igdlutårniarpoK, akuerineKar-
simavordle kisidne igdlo piumasså pinago avdla mi-
kineK igdlutårisavågoK. tåunalo piumångikuniuk pi-
sångilaK. avdlatut ajornaKingmat igdlutarinarpå. —
akia pingårnerutingilara, initaisale avgugaunerisa so-
Kutiginarnerssaråt iggavik. silissusia 2,10 m takissusia
3 m. tåssa ilaKutarit stitdlivigssåt. taigorigkavne su-
liagssarpagssuit nåmagsineKarfigssåt. pingårtumigdlo
Kdinap suliarineKartarfigssaralua. piniartup Kåine er-
Kusinaujungnaerpå. taima issigtigingmat nuliata sila-
me suliarisinåungilå. avdlatut ajornaKingmat aKaguane
autdlångitsorpoK. ilå tusarnik; autdlangitsorpoK. pi-
ssussok tåssa igdlua.
arajutsisimajungnaerparput nunavtine nålagker-
suissut Kutdlerpåt piniartuneK tomssumik taisimang-
måssuk. tamatuma kingunerisa ilåt tåssa igdlut tai-
måitut. piniartumut nalerKutingitdlat aulisartunut ig-
pingnauteKångitsut, eKarnångitsut tåssa igdlut tamåko
ajoKutåt sujugdleK.
piniartorme autdlåsaivingikaluarpoK inåniarne-
rale eKarnarsivoK. taimåitoKarpoK tåssalo tåuko titar-
tagkat 10 sujunigssame atortugssatut aulajangiune-
Karput. tåssalo piniartut taimditumik igdloKartugsså-
ngorput inerpagssuagdlit ilait mardlungnik isåriag-
dlit, Kajardle erKuneK ajornardlune. kisiåne igdlut pi-
niartunut nalerKutut ilaussariaKarput. titartagkat 10
tåuko atautsimik ilaneKartariaKarput piniartunut na-
lerKutumik imalunit mikinerssakavsåt pérdlugo pi-
niartunut nalerKutumik taorserdlugo. måne igdloKar-
poK 1955-ime inertumik piniartunut nalerKutumik.
kussanaKutigå iggavine, matue sujulerik KajaK inger-
dlåinardlune erKusinauvoK suliagssat avdlat suliari-