AvangnâmioK - 01.04.1957, Blaðsíða 3

nr. 1
AVANGNAMIOK’
75
kisiåne Frederik Kulailuait taima kiingiiimatårig-
tigigaluaramilunit sule nipilerssutdlancingneruvoK. i-
sigkaneK-mardlungnigdlime ukioKallnardlune noKarti-
lingmik påtagtalerpOK; tamanitdle nuånarineruvå ni-
pilerssortunik sujulerssuineK (akugtoKatigigsårineK).
16-inik ukioKardlune nipilerssortune sujugdlit suju-
lerssorpai - nipilerssortut noKartilingmik påtagtug-
dlit arfineK-mardlungnigdlo agiartugdlit. nauk kii-
ngigssaK tamatuma tungåtigut iliniartivingneKarsimå-
ngikaluardlune, ukiut ingerdlaneråne pikorigsigalug-
tuinarpoK agdlåt kiingip nipilerssortue Beethovenip,
Brahinip, Wagnerip, Tjaikovskijip avdlatdlo nipiler-
ssugagssiåinik nipilerssortut sujulerssorsinaulerdlu-
git. kungingorsimaleraluaramilunit pivfigssaKartarpoK
ukiutnut atausiardlune mardloriardlunilunit nipiler-
ssortunut sujulerssuissardlune.
ukiut pingasut matuma sujornatigut kungip Fre-
derik-p svenskit kungiata nipilerssortue Stockholmi-
me issigingnårtarfigssuarme sujulerssorsimavai sakine
angut 70-inik ukioKalerdlune nagdliutoK ataminartb
niardlugo. WagnerivngoK nipilerssugagssiåinai ator-
dlugit. amerdlanertigut klinge ikigtuinarnik tusarnår-
toKardlune nipilerssortunik sujulerssuissarpoK, kiingi-
goK nipilerssortunik sujulerssuinigssamut sungiusar-
simångitsutut ingminut issigissåinarame taimailiortar-
tutorKanut ingminik nalerKiussorneK saperdlune. tai-
manile nipilerssortitsingmat Stockholmime nipilerssor-
tunik nalunaeruteKartartut åma KaerKuneKarsimåput,
aKaguanilo avisitigut nersualåvigsorsimavåt. issornar-
torsiuissut ilåt nalunaersimavoK danskit kungiata
„nipilerssortut ia-silårnartorssungikaluartut nuånersisi-
vigdlugit sujulerssorai“. Københavnime OKalugtuari-
neKarpoK nipilerssornermik iliniartitsissoK ilisimane-
KardluartoK aperineKarsimassoK klinge nipilerssordlu-
ne KanoK pitsautiginersoK, akisimavordlo: „kiingip
auanik aoKångikaluarune nipilerssornerme sujuler-
ssuissutut pitdlarnigsuvigssuangiisagaluarpoK ani-
ngaussarsivdluåsagaluaKalunilo kiingisut inusinångor-
dlune.“
nipilerssornigssamut sungiusartunik sujulerssui-
ssarigame klinge Frederik ilupåginarnie kangujarte-
rutdlugo pissarpoK. ilåne taimaitdlune periarsimavåt
sunauvfauna savingmik erKungmiumik KiteriimioKar-
toK. såkutiiniingoK imarsiortunut nålagagssatut ili-
niartugatdlaramile taimaitoKartalerame. tåmajuitsii-
ssarågOK, oKarsimavordlo tåuna nagsångikångainiuk
atissaKångitsutut misigisimassardlune.
åtavigssuane klinge Christiåt Kulailuåt, Europap
tamarme sakianik taineKartartoK, avKutigalugo, ku-
ngip Frederik-p Europame kiingit amerdlanerssait
erKardleKarfigai, tamåkuniinga ilångutdlugo Edin-
burghime hertugiussoK ama. klinge Frederik inii-
ngorsimavoK 11. marts 1899-iine kuisisimavdlunilo
ivangkiliusiortut lutherikilssut ugperissåt maligdlugo
Jordanip kuata ervnganik. ateKalersimavdlune Chri-
stian Frederik Franz Michael Carl Valdemar Georg,
nugke Knud åiparalugo kiingip erneratut Kimassu-
tut peroriartorsimavoK igdliissårssup narKatigut ag-
ssakåssulingnik sukuteKardlune ingerdlassarigame
siikajumanermit atårutit ajåupiaussånik nateK tortar-
dlugo pissardlune (tortarnerigoK sule tamåssa Ama-
lienborgirne erssiput). arfineK mardlungnik ukioKa-
lernermingnit 18-inik ukioKalernermingnut kiingip
ernere tåuko mardluk kiserdluinarmik „Amalien-
borgip atuarfiane nalinginaussume pingårnerme" i-
liniartuput iliniartitsissimingnit panariaKåtårtitsissar-
tunit kiingikormiutdlo ilerKugssåinit ingmikortitauv-
dluinardlutik.
angajorKåne Katångiinilo ilagalugit kiingigssaK
tåuna aussat mardluk kiingip umiarssuåne Danne-
brogimitarpoK. kiingip ernere tåuko mardluk ka-
manaitsuliorpatdlårtarKunagit umiarssup pissortåta,
kommandør Kjærip suliaKartitarpai ingmikut atissa-
lerdlugit umiarssuarmilo nummerilerdlugit. kiingip
nuånareKalugo nummerine — 461 —biliminut num-
meriliiisimavå.
18-inik ukioKardlune søkadetingorpoK, 28-nig-
dlo ukioKalerdlune aitsåt pissortaussutut nålagker-
neKarpoK torpedobådime Søhund en ime nålagau-
nerssaulerdlune. kivfaisa erKaimavåt sila KanoK ika-
luarångatdlunit umiarssuarmiutut pikorivigsorssu-
ssartoK. ukiut ardlalialuit sujornatigut igdliissårssuar-
me ikuatdlagtOKaleraluarsimavoK. ikuatdlagtunik Kav-
terissartut tikiungmata sunauvfa klinge KeKarpoK i-
kuatdlagsimassordlo spandemik iggavingmit aisima-
ssaminik kuerauserdlune Kavterdlugo. „Kåtauamik
påssutårineK sungiusimavara," Kungujulavdlune o-
KarpoK. „umiarssup-una Kånik assaissaratdlarama i-
likarsimassara.“
kungip umiartortugatdlarsimanine nuånareKalu-
go ereaimassarpå umiarssuarmioKatitorKanilo åtavi-
givdluartorssuvdlugit åmame danskit umiartortut ta-
maisa. radiiikut OKalugtitdlune nunaKatine umiartor-
tut imarsiortut inilvdluarKussardlugit erKåingitsungi-
såinangajagpai. ikingutiginerussame ilarpagssue i-
marsiornermine nuånarissarilersimavai. ikingutaisa
ilarpagssue niuvfagiutine nålagåuput Københavnip
igdlorpaKarfitdlo asimltut akornåne umiartorttissut.