AvangnâmioK - 01.04.1957, Blaðsíða 9

nr. 1
81
AVANGNÅMIOK’
ssane (ministeriaKarfingmine handelimilo suliaritfsi-
massane, kisiåne inatsissartut atautsimlneråne oKau-
serisimångisane) nunavtinut nagsiuniardlugit siaruar-
neKåsangmata radiukut agdlagkatigutdlunit. tauva
taimanikut uvagut åma oKauseKarfigisinaujumavdlu-
git, pissariaKåsagpat, sujuligtaissuvtfnit akuerineKar-
pugut.
København, april 1957.
Fr. Lynge.
umiarssuarmik „ Bri.tania“mik
umiartorneK.
(nangitaK)
avangnamut nundkutdle.
landshøvding perssaritsiatdlardlugo Kimugsimik
avangnamukarnigssavnik akueringmanga sordlule a-
vangnånit Kimugsit uvavtlnik aigdlersut tikisångitsut;
taimaitdlutingme februarip 5-åne tiklnaKaut.
atissanik ukiorsiutinik soKånginama nauk nang-
mineK nunavtine pigalugit — atissagssarsiordlunga
norKailordlunga ilai atordlugit pigssarserérnikulerér-
punga. angerdlarusoKigamalo nunaviup avangnåtalo
issigssakasia ajorniångivigdlunga merseringitsorssu-
våka, susa skofnåusagaluarumalunit soKutigingitsu-
ssårdlugo. sutdie tamarmik iluarsartuteriarmata uvdloK
7. februar uvdlåkut autdlalernivtine nånut Kardllt u-
niarpungårtagdlit atigavkit Peter Freuchenimit OKui-
nerunanga autdlalinaKaunga.
Kimugsit uvaguvtinik aigdlersut tatdlimåuput Au-
siangmiut pingasut ukussut: Lars Brandt Emil Brandt
David Clasenilo kisalo Iginiarfingmio Gudmand, av-
Kutålo ajusagaluarpat ardlågut ingerdlanialisaguvta i-
lisimassortaussoK Tunungassormio Pele Filemonsen.
tusåmassap „K’unåp“ ernerssua, nunayiup „auvfar-
ssup“ — sukorKutariånik nalungeKissoK. ilagigujar-
putdlo Tunungassormio Katånguminik Sisimiunitu-
mik aigdlersoK.
åiparissagssara KavdlunåK Ilulissanut ingerdla-
ssugssaK nautsorssutinut tungassunik suliaKartartoK
bogholder Jørgen Hartz ingerdlaKatiglngnivtine ine-
Katigalugo ilisarivdluarsimassara angutauvoK ajungit-
sok inugsiarnersordlo. autdlainiarnermik nuånarissa-
Kartuvdlunilo sapiupatdlångilaK nauk åma pernåumik
taimåitume angalassugssaungmat Kavdlunåsseriarnig-
sså ilimagissaraluardlugo. nalautsordlunilunlme åma
Sisimiunlnivtine nuagdlugdlune nalåmigame aitsåtdlo
autdlardluinangajalersugut angalaulerdlune.
uvdloK taimane autdlåsagavta uvdlåmit pikiler-
pugut. sila alianaitsorssuvoK tunumutdlo nunaviup
avKutigssavta tungånut Kilangmut isåriaussamik atdlår-
KigssuvoK påratisimut iseriartorfigssatut kujungernar-
tigalune.
pikerériarama tåuna KavdlunåK kalerrikiartorpara
iseriatdlartunga ulåpuserlvigsimassoK. atissalersorsi-
mavoK Kavdlunagssivdlune tikungåtuinångordlune.
tamarme nanflvoK Kardllt kamerussat tamarmik nå-
nut. oKarfigångale tåssa ernglnaK majuåsavdlune
natsigssane niuvertoKarfiup agdlagfianut avKusågina-
riardlugo.
majuarama ilagssavut kalerrinariardlugit autdlaga-
lersut uvagut Kimugsersigssaralo igdlora Emil Brandt
utarKilerpugut, David Clasenip tåuna KavdlunåK ila-
gissugssaungmago ingerdlaKatigisagavtigo utarKivdlu-
go, åmame OKalugtauvfiginiartartugssaugavko sapi-
ngisamik Kimagtausersugssaugavtigo. nalunaeKutaK
Kulailuångutlnaleriatdlarmatigut kingugdlermik åmut
aivdlugo agdlagfingmut iseriatdlartunga ila inuk kia-
gugtoK putdlausserartuinarssuångordlune. sunauvfa
natsigsså sule inårsaråt. ernglnaK tikiutisanerarmå-
ssuk åipagsså kalerrikiartorKlnarpara. Kulimutdle Ki-
terKutlnatdlarmat åipagssåta åma aigujå uterpordlo
ilupårutsersoråt OKautigalugo. Kulinguinatdlarmat ki-
ngugdlermik aiginaKåra iserpungalo tåssa kiluk ki-
ngugdleK kåkisileråt. sunauvfalo tåuna natseK inug-
ssåta atornago uvanga atugagssara.
majuarama utarKitsiångilagut, ersserpoK ukulo
maligtit. Kavdlunåssat ilusimavåt åssilxvé Kanga ser-
Korpalunguarsse. tåssa tikiutukavsauvoK Kamutinut-
dlo ikivdlune, tåssalc sunauvfa uvdlut kingugdlit
inuilarssuåkut ingerdlanigssavtfne kiagungnerme put-
dlausserarnerat kingugdleK atdlarterdlugo.
tåssalo kfsame Kåumat ilivitsungajak Sisimiuné-
rérdluta sulorårpalåp åssilivigpalåvdlo atåne autdlåi-
naKaugut ingerdlavdluarnigssavtinik kigsåussivdluar-
tunit KaniorneKardluta. sorunalume uvanga Kamuti-
nut ikivdlungalo Kingmit nikuftutdlo avdlamik niv-
dlingilanga „åtane anaK“. åmåsit navsuialåratdlardla-
ra, tåssauna Sisimiune igdlusfmavingma ernerssuat
nukagpiaraK Sisimiormiugssivdlune oKartartoK uvav-
titordlugo „suna tamåt kamagtitdlugo“. ilåniåsit-una
tarKavanftunga anutåriarame Kingmine Kimoriarsar-
dlugit Kimugserarniapajugkame agsut någdliugdlune,
unugkå nerilersugut oKalugtualerpoK: uvdlumigoK
samane Kingmine ingerdlajumajungnaikasatdlarmata