AvangnâmioK - 01.04.1957, Blaðsíða 16

88
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
dlugit siipiliuteriaravko kissaringmik tunivdlugo najor-
Karérdlugulo pilerpånga: supaliat mamangårmat anå-
nagalunit taima mamartigissunik igasimatitdlugo er-
Kaimångilara. inungumilerneralo iluagtitdlugo piler-
para: ilå måssåkorpiaK Britanniarmiut takugaluaruni-
nga Kanorme-tauva oKåsagaluarpat uvdlånguamit
unugssuarmut ingerdlagavta tamavivse natserssualer-
sfitdlugo (uvfa tåuna uniarpungåligssuaK) uvangale
tujuluk ånorårdlo avdlamik nåmik, Kfanangalo, tåssa
påsinåsavat umiarssuarme Kiulertarpunga anitsiåinar-
tarama månale Kiulersinåungilanga angutitut avang-
nåta silå naimaleravko, ajorniångivfigeréravne OKåi-
narpoK: tupingnaKaoK pikoreKautit. unuap ilå uvagut
Kaleraliliortarniardlutalo inuvdluaveKaugut.
aKaguane uvdlåkut piårdlutåsit autdlåinaKaugut,
seKinarik, KatsunganeK, alianaik. uvdlorordlunilo alia-
nåiserugtuinartoK NagssugtoK KerKata migssågut Si-
kuartfimit sikugigssuåkut ikåginaleKårput. silarssuaK
KaumaKissoK, seKi'neKigamime, sule pinerneruvdluni-
lo KaumaneruvoK NagssugtoK ilungmut Kiviardlugo.
ila pinissuseK kussanåssuseK, taigdliortunut piukunaK.
Kimugsit mardluk ilungmukartut takuvagut tåssagoK
putdlasiat sapåtivdlugoK akiinera migssiliordlugo Kå-
ngiugpat aitsåt tikisassut. unoriångitsoK Itivdlerssup
igdluanut plnakaseKaugut. tåssa aKagumut inulingmut
Iginiarfingmut apigsitugssångordluta.
uvagut taKuaerutitileravta tåssane Kaleragdlit ku-
jåmukaleramik Kimatait Kuartordlugit utdlugitdlo ne-
rivdluautigeKigigut tåuna Kavdlunårtarput inungorat-
dlardlune nangmineK ingminut iggatdlune tunfltdlugit
nerilermat unugiå inugsiarnivfiglnaKåra.
tamåna Nagssugtfip nunarssua imarssualo pi-
niagagssarpagssuaKartarsimavorme. ilavta tamåne er-
Kåne nunaKaramik oKalugtupåtigut. tåussuma K’unåp
ernerssuata erKartorpå ilåne putdlasiarnerme atautsi-
me amerdlanernik igdlumut tåssunga tikiusimavdlu-
git teriangniat 80 sivneKartut. åmagoK utoKalersit-
dlugo utoKartaKaoK. nangmineroK ilåne uvdlut mar-
dluk 18-inik OKarKoKaoK, åipålume uvdlormut 8-rår-
nerarpoK. taimale putdlasiarneK pissariukulugtarsima-
vok uvdlut ardlagdlit Kimugserdlune putdlatitdlo
1000 sivneKartut suliarissariaussarmata.
aKaguane nunasarnimik anordlersorssuaK Atane-
rup kangerdluatigut silåmut sågpugut orKumut tingi-
talårtlnaK. pilertoKalutalo ingerdlagavta ilagut Tunu-
ngassumut sågtut uvagut Iginiarfingmut tikinaKaugut
ilagsivdluarneKaKalutalo niuvertorusiånut inigssitdluta.
inine alianaitsune isersimaleravta aKajarormiugig-
sålerdlutalo, månalo silarssuaK alianaik, oKalungusiat-
dlagtårdlutalo nuåninållnaKårput. taimaitdluniluåsit
Lars Brandt pilerpoK: Kavdlunårtarput OKarfigisavat:
uvagungoK Kavdlunånik Sisimiunit avangnamukåu-
ssigångavta uvdlut ardlaligssuit inuilarssuaK atorér-
dlugo maunga pigångavta Kavdlunårtagut imigagssa-
mik pigdlertarput åmagoK tåuna taimailiortariaKarpoK.
aso pissaK, unugiånut, ilame uvdlågssamut, skålérneK
påtagiaK patitdlugo tugsiutit ilerKorssutit åssilxvik ser-
KorpalåK ajungitsorsiat maligtuinait, sordlo unuaK pu-
sungneK. tåuna Lårsertarput OKalugteKarniåsaKautit
orKe agssakaramiuk. tåunale Kavdlunåp Kimugserså
David åma inuk Kuianartumik oKariartartugame o-
KarpoK: ilånigoK åiparme Kavdlunåtut OKalutinaler-
mane orKe Kavdlunåtumut agssakariaraluardlugo nu-
jaertortikamiuk suligoK tåssa uminårpoK.
aKaguane uvdlårordluta NiaKornårssungmut i-
ngerdlanialerpugut kangerdlugssuaK Arfersiorfik sar-
farssuåkut sikusuitsukut pujortulérKamik ikåsavdlugo.
misigissatdle erKumlssuse åma pujortuléråinaleKaugut.
pujoragssup atåne NiaKornårssungmut pivugut uv-
dlåkut nalunaeKutaK isigkaningulerå. niuvertorusiata
ilagsivdluaKigåtigut iserfigalugitdlo pilerpunga: „imå-
kutdlo nunåkutdlo angalagatdlartitdlunga“ méraugat-
dlaramale inugtarsingisara kisame inugtarsilerpara,
sunauvfauna uvanga nangmineK.
nunaKarfik tåuna tåssa Ausiait ukiukut tingmi-
ssanut peKusivigssuat. niuvertorusiat oKarpoK Au-
siangnut avKuteKalerneranit Kimugsimik mitit agpat-
dlo 6000 autdlarterérsimavdlugit. tåssame sarfartor-
sstlgame sigssåta ilångua panerdlune. taimane pujo-
ragtorssungitsoK OKautigåme aitsårdluinaK ukiutit-
dlugo taima pujorKångitsigititdlugo takuneKartoK sor-
dlugoK upernåme. soruname niuvertorusiata igdluata
igalåve måssa amerdlasugkat tåssagoK sigssamitpu-
jorak uvsigsigångame 2 m sivnernagitdlunit Kine-
riarfingortarame timut sangmineK påtsordlugo amer-
dlasugkat.
miterssuit orssorssuinut miserartordlugit nerile-
ravta K’eKertarssåvdlo radiua KaniluarpaloKalune ag-
pingmat sordlule mérånguåka nuliaralo OKarfiglnå-
sagaluarika. åmale inunguit nuåneraluaKissut aku-
nerit arfinigdlit sivnernagit Ausiangnut ingerdlassa-
riåinångormat naggatårdlo ivdlugo sakimertungua-
mik autdlarKinaKaugut ilagut pigissavtinik usissut
pujortulérKat aigait Kimåinardlugit.
avKutå mångarik, kisiåne sila pujordlune Katsu-
ngaKissoK, unukut nalunaeKutaK arfineK pingasumut
KiterKutoK tåssa Ausiangnut tikinaKaugut. ila nukara
ilaKutåkalo usorssikamik.