AvangnâmioK - 01.04.1957, Blaðsíða 22

94
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
nikutdlagssuarmik navssårpoK, Igdlutsiait, sule kui-
simångitsunik inugdlit, Agpat, agparpagssualingmik
ivnalik, Tornårssuk, Kangårssuk Arsugdlo (l'maKa
Asuk, P. D.) tåussumagoK inue tamanit Kåsungner-
ssauvdlutigdlo ajornerssåuput, kisalo UnartoK.
soruname åma Agpat pigissåne aumarutigssa-
Karfit tiklsimavai, tåussumalo tamanit sujugdliuv-
dlune agdlauseralugit oKautigisimagunarpai sianigi-
ssångordlugit aumarutigssat orpit kanårtainik piluta-
nigdlo ujarångornikunik ilaKartartut; ilisimatussuser-
mutdle KanoK pingårtigissut påsisimasimångilai, tai-
mane nangmineK nalimigut tamåkua iluamik påsisi-
maneKarsimångingmata.
angalanermine pigssarsiai agsut pingårtuput, u-
jarKanik nutånik navssågtnarane åma orssuiaup su-
mivfianik aulajangérKårtugame ujarKavdlo tåussuma
taimane ilisimaneKardluångeKissup, Inuitdlo nang-
mingneK nalungisåta, sunorsiliarissaramikume, Ka-
noK l'ssusia agdlauserivdluaramiuk.
Grønlandimit avalagsimalerame Giesecke Edin-
burghime najugaKalerpoK katerssugkame ilarpålug-
ssue taimane 1807-me umiarssup avalåussai oKauti-
gineKarérsoK maligdlugo tulungnit tiguainianit ti-
gussausimassut tåssaningmata ilisimatusautitutdlo
uitsatigineKardlutik, sorssungnerdle Kångiåsimaler-
mat katerssugarisimassaisa ilarparujugssue pitsaoKi-
ssutdlo Danmarkimut apigsiput, tåssanilo nangmi-
neK åndgssupai avguartardlugitdlo ukiune 1814-me
åmalo 1817-me Københavnimitsiartarnermine.
1814-me Dublinime ujaragsiornerme professori-
ngortineKarpoK tåssanilo toKuvdlune 1833-me
Ingvard Olsen,
Bredahlsvej 10
København-Valby.
atuagaK nutdK.
Danmark xanga månalo. ingmikortut III at.
København, Savalingmiut Grønlandilo.
atuagkat tamåkua ukiune 6-ine suliausimåput
atuagaK atauseK ukiumut inertardlugo.
suliarinerat måna tåssa nåmagsineKarpoK ukioK
måna 26. april, bind III naggatåralugo naKiternera
inermat.
atuagkane tamåkunane oKalugtuarineKarput Dan-
mark, Savalingmiut Grønlandilo. tamarmik ersser-
Kigdluinartumik oKalugtuarineKarsimåput, pingårtu-
mik Danmark danskitdlo Kanga månalo pissusé o-
KalugpalårerKigsårneKarsimavdlutik, atuartugssanut
kikunutdlunit paitsugagssaujungnaerdlugit tamåkualo
pivdlugit påsiumassaKartunut iluaKutigssångordlugit.
atuagkat tamåkua suliarineKarneråne suleKatau-
simavdlutigdlo årKigssuissusimassut tåssa:
nationalmuseep direktøria, professor, dr. phil.
Joks. Brøndsted, rigsarkivar, cand. mag. Svend Aa-
kjær åma forlagschef, cand. mag. Jens Sølvsten,
tåuko suliaK ingerdlåpåt naKiterissunigdlo åmalo
historiamik nalungivigsunik ikiortigssarsiorsimav-
dlutik.
imarissait tåssa pisimassut Kangånitdle tugdle-
ringnere maligdlugit månamut årKigssorsimassut,
taimatutaoK atuagkame kingugdlerme måna inertu-
me København, Savalingmiut Grønlandilo agdlause-
rineKarsimåput.
Grønlandip nunatåta oKalugpalårineKarneranik
agdlagsimavoK statsgeolog, dr. phil. Keld Milthers
åmalo
Grønlandip OKalugpalågssartainik tåussumalo
peroriartorneranik agdlagsimavoK lektor, cand. mag.
Finn Gad.
atuagkat åssiliartarpagssuaKarput pitsauvdluinar-
tunik suliausimassunik. Grønlandip åssiliartai Grøn-
landimik åssilissartup ilisimaneKartup Mogens Lind-
hardip åssilissarai.
taimåtaoK atuagkat tamåkua nunap åssertaKar-
put.
åmåtaoK atuagkat tamåko naggatimikut nuna-
Karfingnik ujardliuteKarput.
Danmark Kanga månalo atuagkanut 6-inut av-
gorsimavoK avgorneritdlo (atuagkat) sujugdlit 3 i-
marait Jylland: Nordjylland, Østjylland, Vest åma
Sydjylland kisalo atuagkat kingugdlit 3 imarait Ke-
Kertat: Fyn, Lolland-Falster Bornholmilo, Savaling-
miut Grønlandilo. atuagkat tamarmik katitdlutik
2.700-nik KuperneKarput.
atuagkat kikunut tamanut danskisut atuartartu-
nut atuagåkuminartuput atuagausivingmiukumina-
Kalutik.
atuagkat tamåkua Alfred G. Hassings Forlag
A/S-ip naKitertarai Vodroffsvej 26, København V-me.
drKigssuissoK.