AvangnâmioK - 01.06.1957, Blaðsíða 17

nr. 2
AVANGNAMIOK’
Istvan Balogh sapitsungilaK Ungarnivdlo ani-
guisitauniarnigsså pivdlugo sorssugtugssatut pitiku-
nauteKarane. nalautsornerinåkununa kommunismemut
akerdlilersuilersoK, pikorigsugamilo nalungitdluinar-
på avdlatigut Kanordlumt ilioriausigssaKardluarsi-
nauvdlune. aperigåine akipatdlåsoK: „pikerujortoKa-
lersimångikaluarpat sule uvdlumimut agdlåtkommu-
nistivigssusagaluarpunga nauk inugpalugtumik ta-
matuma pissuseKånginere nangmineK malugisimarc-
raluardlugo." OKalugtoK tusarnåleråine malugilertor-
neK ajornartångilaK nalautsornerinaup rusit nukag-
piarKamik pikorivigsorssuarmik Istvan Baloghimik
ånaissaKartisimagai.
Peter Szigetile nalautsornerinaup avdlångortita-
risimångilå. Szigeti Baloghitut iliniarfigssuarme ili-
niartuvoK angut kussanartoK pikorigsordlo 27-
nik ukiulik. ingminut OKalugtuaraoK: „taimane 16-i-
nigdle ukioKardlunga kommunistiunera ilisimaréra-
luarpara. atåtaga nunåinarme sulissartuvoK, uvagut-
dlo kågtuåinartuvugut. tauvale uvdlut ilåne Karl
Marxip atuagkiai navssåralugit atualeravkit agsut
aulaterneKautigåka. 1946-milo kommunistialuit piko-
rigsut maunga periarmata tusartipunga.
sivisdmik oKaloKatigåka, tupigusungårputdlo på-
silerann'ko tamatuma tungånut ingminermingnit påsi-
simassaKarnerussunga. ’inusugtut iligtut itut atorfig-
ssaKartipagut, OKarput. ernginardlo kommunistit nui-
manerussutut peKatigit ilånguvfigåka ilaussortaussu-
nit intisungnerssauvdlunga.
ukiune sujugdlerne ingerdlavdluaKaunga. nålag-
kersuineK pivdlugo suliaKartugssatut iliniartineKarpu-
nga nålagauvfitdlo avdlat pivdlugit suliaKarnerme ikiu-
nialfsavdlunga — ilumume nuånivigsumut pivunga.11
ilumume kommuniste inusugtoK Peter Szigetitut
pinei<artoK Ungarnimiut issåinut usornavigsorssuvoK.
aningaussauteKalerpoK. nunat avdlat atuagautait a-
tuarsinaulerpai. avisitdlo najorKutaralugit silarssuar-
me avatimine pissartut maligtarisinaulerdlugit, åma-
lo ajungitsunik angisunigdlo ininik atugagssaKaler-
dlune.
taimåitordle Ungarnimiut makileriarmata Peter
Szigeti pikigtitsissunut ilånguterérpoK, ilame suju-
lerssuissunut ilångutdlune. sok?
„tamåna aktsavdlugo ajornaitsungilaK," erKar-
sarpalugdlune oKarpoK. „autdlarKautåne imåisimaga-
luarpoK kommunistit neriorssuinere pivdlugit ilunger-
sordlune pissauneKarnialerneK tåuna pisårigåine Ka-
noK iliorKussilersarnere. sujugdlermik kommunistit
137
iluanårnigssamik neriorssuteKartarput kingornale Ka-
noK iliornigssanut tamanut pingitsailivdlutik iuger-
dlatitsilersarput.“
Szigeti kommunisterpalåvigsorssuvoK. salugtu-
vok nukigtuvdlune Kavdlumilo katingassut atåne Ker-
narigsunik ånernartunik isseKardlune; oKå ipigtuvoK
periausialo tamarme ilungersorpasigsuvdlune.
„kommunistit Ungarn iluaKutiginiåinarsimagåt,
ernginaK påsiartuinalersimavara. Ungarnime pikeru-
jugtarnerit OKåtårutitut Ruslandimut nukigtorsautig-
ssåinaussutut pissuseKarsimåput. Ungarnimiut pisu-
juput inuitdlo pikorigsuvdlutik. taimåitumik ajungi-
vigsumik inusinaugaluarpugut. taimåisimagaluarpu-
gutdlume sulerKariartordluta inuvdluardlutale. måna-
le rusit tamaisa tigdlingmatigit pitsungoralugtuinar-
pugut."
ilisimaligkap tamatuma Peter Szigeti avdlatut
erKarsariauseKariartuinartisimavå. „naggatåtigutdlo
malugilerpara tamavta ånilångateKartuardluta inilssu-
gut, uvavnutdlo OKarfigånga: „kommunistinik pissor-
taKarneK neriugissaKaranilo isumaKaranilo sujunig-
ssaKarnångilaK. igpagssaK uvdloK, uvdlume uvdloK
aKagugssardlo tamarmik åssigtngmik neriunauteKå-
ngitdlat. tåssalo tamåna påsigavko taimane peKati-
gtngnut Petofinut ilångupunga.“
1848-me Ungarnimiut Habsburgerinut pikigtitsi-
lermata anguteKarsimavoK inusugtumik piumåssusi-
kåmik taigdliamigutdlo avdlanut suniuteKarsimaKi-
ssumik. taigdliortoK Sandor Petdfimik ateKarpoK, ar-
Kalo kingorna Ungarnimiunut tamanut kivfåungissu-
sermik nuånarissaKartunut nanerutitut ikumassutut
iluaKutausimavoK. sorssugfingme sapitsorssuvdlune
akiusimavoK, taigdliamigutdlo Ungarnimiut kivfåu-
ngissuseKarnermut ilungersutigingnigtungortisimavai.
tåssalo imåitarpoK: kommunistiussoK Sandor Petofi-
mut ilaussortångorniartarångame inunerinine avdlå-
ngordluinarsimassusaoK.
Budapestime peKatigigfik Petofi marxismitut år-
KigssugåunguatsiarpoK ilaussortaussutdlo kommuni-
stiuvdlutik. ilaussortaussut amerdlanerit taigdliortuput,
atuagkiortut, alianartunik issigingnårtitsissutiliortut
Kalipaissutdlo. — tamarmigdlo nalungilåt Ungarn ki-
siåne ånåuneKarsinaussoK Ruslandip nåkutigdlissu-
jungnaersitauneratigut. kigsautenarput Ungarnip pi-
sussutai Ungarnimtginåsassut Ruslandivdlo politive
issertortut Ruslandimitdlutik.
1956-ime Peter Szigeti peKatigtngnut ilångung-
mat Ungarnime ilerKorigsårnikut inuniarnikutdlo pi-
ssuseK kommunisteKarnerane pisimassoK OKatdlisao-