AvangnâmioK - 01.09.1957, Blaðsíða 2

194
AVANGNÅMIOK’
rir. 1
imap pulateriårssue avdlatdlo
imap umassupilue.
l'map Amassupilue oKalugtuaussartut, amerdla-
nerssait angisupilorujugssussartut, åssigingitsorpag-
ssuarnigdle issikoKarsimassut, sume tamåne KaKuti-
gortumik takuneKartarsimåput issigingnårneKartarsi-
mavdlutik, ilåne imåinarssuarme, ilåne sinerissap kig-
dh'nguane, imavdlo pulateriårssuinik taineKartartut Ka-
ngarujugssuångorpordle ugperissapalåKautaulerdlutig-
dlo ilumut taimåitOKarnigssamik isumaliutigssissupi-
lorujugssusimåput.
imap pulateriårssua pivdlugo oKalugpalågssat
akugtusorssuarnik samumertarput Kungusutari'ssat-
dlo angutit arnatdlo OKalugpalårineKartarnerinit pui-
unåinerujugssuvdlutik, måko Kungusutarissat, angå-
kuerssårtartunit angalaortunit ilåne takutineKartara-
luartut, amerdlanertigut imarssuarne kangerdlug-
ssuarnilo tåkutarsimåput, umassupiluitdlo tamåko o-
Kalugpalårinere ilumortortaKarsimåput susa imap pu-
lateriårssuvinik tungaveKångikaluarunigdliinit.
avdlanut ilångutdlune imap pulateriårssua erKar-
torneKarsimavoK Olaus Magnusimit, Lundime ærke-
bispiussumit atuagkiamine 1555-me pisimassume.
„historia de gentibus septentrionalibus etc“-mik tai-
neKartume oKalugtuarivdluarsimavdlugo Skandina-
vienimilo pingortitat, umassut naussutdlo, pissusé
agsut ersserKigdluartumik oKalugpalårisimavdlugit,
nauk åma nalunaerssugaisa ilai erKumipatdlåtsiarto-
Kartaraluartut.
imap pulateriårssugssua agdlaiserisimavå titar-
torsimavdlugulo NorgevngoK sineriåne takuneKarsi-
massoK, BergenivdlugoK ericåne uningaorfeKartussoK.
isigkatungOK 200-tut takitigaoK nunamutdlo KaKissar-
dlune nerssutérKanik, savanik pulikinigdlo neriartor-
dlune, åmalo imåne nerissagssarsiortuvdlune uma-
ssunik avdlanik, sordlo amikunik, pemungnik il. il.
åmalugoK angatdlatit inuisa ilait tamussiutdlugit issår-
dlugit nåparssuarme imanit nuissarame.
imap pulateriårssua tåuna ærkebispip nangmi-
neK takusimångikaluardlugo agdlaiserisimasså, Kular-
nångitsumik isumaliutåinauvoK taimåitoKarsimångi-
såinardlunilo, avdlauvordle umassorujugssuaK avdla
Hans Egedep ukiut to hundridingajait matuma
kingornatigut Kap Farvelip (nunavta isuata) erKåne
anordlersorssutitdlugo takusimasså taimane ajoKer-
suiartordlune Københavnimit Grønlandimut ingerdla-
game. umassoK tåuna asultnausimångilaK, angalassut
tåuko sflsimanersumik takussaKarsimåput.
isumaKaraluaråinilunime imap pulateriårssuanik
nalunaerutausimassut umassunik sunersunik tunga-
veKartut, sordlo måtalingnik ingmingnut maligtunik
ungasianit issigalugit akuneKaramik Kuvdlugiaussutut
issikoKarsinaussunik, imalunit umassumik atausinau-
galuardlune avdlångortajårdlune taimanikorpiaK pug-
tassumik sordlo puisserujugssuarmik imalunit imap
åmassuanik sule ilisimaneKångitsumik, sule tåssa må-
na tikitdlugo ilisimatut akuerisinåungilåt taima angi-
tigissumik ilumut pulateriårssoKarnigsså, imåipoK
paorngortunik puangnik anersårutilingnik imåne a-
ngalassunik OKautigineKartarnertigdlo nåpertordlugo
angisorujugssussunik.
danskit kungiata Christian pingajuata nalåne
— 1550-ip erKåne — Øresundime aulisartut tikiusi-
mavåt aulisagaK erKuméKissoK, tåuna pivdlugo pisi-
massunik OKalugpalågssanik agdlagtartut taimane i-
ntissut ima oKalugtuarput: „tamatuma kingunerssu-
aringisåtigut Øresundime aulisartut Kagssutinik pi-
ssaråt umassoK erKumémingnårtoK; imap erdlingnartu-
terpagssuinut pissaussartunut ilångutdlugo sigssamut
pissuneKarpoK aulisagaK erKumitdluinartumik ilusilik,
inugtut niaKOKardlune kinalik, issikumigutdlo avdla-
mut åsseKarane sordlo salissamik niaKulik, inuner-
mingne kiserdliorniartunerat pivdlugo uvagut måtu-
tunik taissartagkavta ilåtut, atåtungåtale amilårnartu-
nik tavtaligssup avatai navguailo inup pisatainut
nutsuinardlugit kivdlugkanut åssinguneruput. umassu-
palårssuaK tåuna kungip perKusså maligdlugo erngi-
naK nunamut agssågdlugo matorneKarpoK erKu-
mitsut nutåtdlo pissarnerat maligdlugo asuliåsit
kingorna oKauserpagssuarnik kussanaitsuliutaugi-
narKunago."
tåuna „imap måtutua" taimane tupigineKaKaoK,
titartugkanik åssilineKarnera Spaniame kaiserimut
Karlimut nagsiuneKarpoK, åssilerKingnerilo Europa-
mut tamangajangmut siåmarput. åssilissat titartagkat
tamåkua ilåta takutipå aulisagkap tåussuma erKumi-
Kutå tåssaussoK kitiå, tåunale titartaissup ingassagta-
jågarisimagunardluinarpå, navsuerdlugume taissaria-
KarpoK agdlagkat avdlat ilåtigut OKautigineKarmat
kinå manikusangnermik påsigssauvdluångitsoK. tåssa
taimane katuliussuseK nålagauyfingme ugperissag-
ssatut tåssungalo atatitdlugo måtutoKarneK Danmarki-
me soraersitaungmat kinguningua, taimaingmat tu-
pingnångilaK isumaliutflt-åsit aulisagaK tåuna måtutut
j