AvangnâmioK - 01.12.1957, Blaðsíða 11

AVANGNÅMIOK’
275

►
«
nr. 1
sut ilencorssutaisutdlo kinguneKartumik inuinarnut
suniuteKartunik eriniortarnerup taigdliortarneruvdlo
tungåtigut. taimailivdlutik avangnåne pi'ssarssuit i-
nuinaitdlo pivdlugit erinarssuterpagssuit nalunaerpåt
KitingneK nuånårutaussarsimaKissoK kungikormiui-
narne akimanerinarnilo pinane inui'naitdle akornåne
igdlune silåinarmilo.
pilerKautåne erinarssfitinik tamåkuninga erinar-
ssortoKalerångat KitigtoKartarsimavoK, erinarssortoK
nangmineK Kitigtussarsimavdlune — amerdlanertigut
taigdlap uteriåinåtigut — imalunit atauseK erinar-
ssortitdlugo avdlat Kitigtarsimavdlutik.
perulårnerme KitingneK erKumitsuliordlunilo Ki-
tingneK inuiaKatigit inuinaitdlo Kitigtausinik amer-
dlasorpagssflssunik pingorfeKarput, tamåkunångalo
atautsiåkåginånguit taineKåsåput nunane åssiglngitsu-
ne Kitigtautsimut atatitdlugit, sordlo Italiame Kitig-
tauseK igtugtuinaK tarantel saltarellolo, Spaniame
sarabande akimarpalugtoK ernglnardlo Europa ta-
måkerdlugo siaruartoK, Balero fandangolo, Frankrigi-
me gavotten, couranten pingårnerussumigdlo menuet,
inuiangne slaviussune KitigiaK KimassoK czardas,
polonais akimarpalugtoK såkutorKingneritdlo Kitingat
mazurka, Norgeme halling pigsigsårdlo tulungne
hornpipe tukertariardlo, Tysklandime ukiut atten-
hundredet nålerneråne Kitarigsårnerup tungåtigut nå-
lagauvfingnik kangigdlernik akimuiartulersume pig-
sigsåK kåvlnardlo.
ukiut attenhundredit nåjartulerneråne ilunger-
sorpalugtumik ilerKorigsårdlune Kitigtarnerit atorné-
rutilerput måkua arrttsumik ingmikukajårdlo tuti-
ssardlune Kitigtarnerit atorungnaermata; Kangåtat-
dlagtåvdlune KitigtarneK atorneKariartulerpoK iler-
Korssfltitdlo sukanerulerdlutik. Couranten gavottelo
polonaisilo kussanaKissoK menuetilo issigiuminartoK
tunuariartulerput kåvinat ajugaujartuinalermata. tai-
mailiortarneK Frankrigimit autdlarnerpoK, franskit
nunane pikititsineK kultureKarnerup tungåtigut sor-
pagssuarnut suniuteKartoK åma Kitingnerup oKalug-
tuagssartåne suniuteKarmat. taimane nujaussaKarne-
rup sori<aminernigdlo KeråtarKutilingnik KardleKarne-
rup nalåne Kitigtarnerme ilerKorigsårniarneK pingår-
palungniarnerdlo sagdliutineKartaraluaKissut måna
piumaneKarnerulerpoK tamåkua pinagit iluarisså-
nguamik KitigtarneK, inuinaitdlo Kitigtausé Kanga i-
nuit pimanerit nikagissavigssuaralue Kitigtarfingne
atorneKarnerulerput.
ingmikukajåK KitigtarneK ukiut attenhundredig-
ssaisa autdlartinerine pilersimavoK aitsåtdle iluamik
atorneKartalersimavdlune attenhundredip erKåne, Ki-
tigtarnerdle tamåna tuluit Kitigtartuata Parisimut pi-
ssusimavå. taisimavå nunåinarmiut Kitigtausianik
1745-milo Parisime Kitarigsårfingme takuneKarKår-
mat nuånaralugo agsorssuaK nivdlerratigisimavåt.
tåssalo taimanikut Kitigtarfingne atorneKariartuinaler-
dlune. tuluit Kitigtausiait tamåna „Countre" franski-
nit avdlatut taineKartalerpoK ima: „Contre“ — Kitig-
tut igdlugigtarnerat tungaviliutdlugo KitigtarneK
tåuna taimanimitdle taineKartalerpoK ima: contredan-
ce francaise.
franskit kejsereKarnerata autdlartisimalernerane
Kitigtautsit tamåko moderniuvdluinarput, ukiunilo
tamåkunane franskit Kitserituvdluinaleramik atautsi-
morssuaK KitagtaleKaut, nauk tamatuma sujornatigut
taimailiorniaraluarångamik suatdlagtarsimångikaluar-
dlutik. kejsereKarnerup nalåne KitigtauseK kussanar-
nerpåK tåssa allemande, pigsigsåK kussanarsågaK,
avdlalo Napoleup nalåne KitigtarneK nuånarineKar-
taKissoK tåssa sjalsdansemik taineKartartoK, niviar-
siarpagssuarnit KitingneKartartoK, Kitigtutdle inga-