Atuagagdliutit - 15.04.1880, Blaðsíða 2

179.
180.
vingmiut umiarssuautaisa ilåt angutiligssuaK Vate-
ren-imik atilik, nunap Kanut tivfasigsorssuarmut
KåussussanvoK, taimanernitdlo tåssaniginarpoK sio-
rarssuarnik isigkatut 14-tut issutigissunik aatdler-
simavdlune; tamal umunale KårnerssuaK ima ersi-
narnerutigaoK, angutiligssuaK ivna siorarssuarnik
KatdlersimagaluaK milip KerKata KerKa migssilior-
dlugo tunumut nugsimangmat; tåssa maligssup
Kåmerata nagsataralugo taiina ungasigsigissumut
nunap timånut nungmago.
Umiarssuit imåinarmitut, nålagaisa Kavsérssuit
maligssuan tamåna napitartik, imalunit imap nar-
Kata nunavdlo sajungnerssuata maligssuångortitå,
tupingnartumik OKalugtuarångbK. Umiarssuit sar-
piligssuit ilan u t nalagaussup ima OKautigagos: u-
valikungoK Majip uvdluisa 9 - ne Antosagastap na-
lanSlerdlutik, KatsungavdluinartorssuaK imardlo ma-
ningårame tarrarssutitut itoK; tårsigålo umiarssuaK
sajugpilugtorssuångorpoK aulassorssuåugordlunilo, sa-
ngussardlunilo siuminit aKuminutdlo, sordlo Kissuk
amitsoK (Kitutdligartou). Umiarssup ingerdlaner-
ssuane måssa nåmagtisimagaluardlugo sordlo ini-
minit nikiminoK sapilersoK, umiarssuarmiut ilaussut-
dlo isersimassugaluit tuavlnau anianasuangårput, i-
sumavalutik umiarssuaK ikardligsoralugo. Tauvalo
angnikitsumik ånilårnartorssuaKalerpoK, umiarssuaK
malerujugssuarmut apordlune nåpangålermat, erni-
nardlo Kapugtulnarssuarmut kugssaralugtuardlune;
sarpigssuat umiarssuaK kugssangårmat nuivdlune
silainarme Kipissorujugssuvdlune. Umiarssuardle
Kajangnaitsorssugame åtåpå, ajoratigdlo umiarssu-
ali vigssiput.
Tuluit umiarssuautaisa ilata inuisa ama Atlan-
tikume silap KerKanit xnllit 60 avangnarpasigsigi-
ssume nåpildlugo issigisimavåt imarssuaK isigkatut
100 portutigissumik numut tigssalugtoK,' tigssalug-
tuvdlugoK emåne imarssuaK aulaKissoråK, ungasig-
sumitdlugdK sdrdlo kagdlerpalugtoK. . Avdlatdlo u-
miarssuit Austråliat imfigut Ny Zeelandip (Kujat-
dlerssup) KeKcrtavdlo Auckland-ip akornagut inger-
dlassut OKautigåt, KeKertamit laissamit ungasingit-
sunguame, umiarssQp sujuneralånguane imarssuaK
(aalangnermit) KapugtuinarssuaK takusimavdlugo,
imardlo KalagtorssuaK tamåna sukangårdlune aula-
ssorssuarøK. Sujungnerfigtik nigordlugo ingerdla-
gamik taimåitoK ermup Kalagtup aulanerssue agtu-
lardlugit ingerdlåpungoK.
Ama ukioir tamåna Amérikap kujatdliup a-
vangnamut isungajåne Carracos-ime sajungneru-
jugssuit misigissåuput, Aprilip uvdluisa 12-ne,
tåssanilo ersånilo aserugarangårtut. IgdlorpaKar-
fik Cua piunerutdluinangajagtoroK, inuitdlo amer-
dlasut tOKuvdlutik, OKalugligssuaK pissorpalungår-
dlune aserordluinardlunilo nåkartoroK, avdlatdlo
igdlorssuit aserortut akisugssusisa Kronit 4,000,000
migssilioråingoK. Cuap erKåne nunausiane sajung-
nerssuaa tamåna aseruingartoroK, inuit 200 toKu-
ssut; nunausiane 20 tusagaussune igdlut tamar-
mik aserortungbK, aserortutdlo tamarmik akiming-
nik Kronit 8,000,000 migssilioråingåu. Nunap sa-
jungnerata sineriak sivisoK tamåkerågoK, Maracai-
bo tikitdlugo.
UkioK 1878 nordlit umiarssuautaisa ilåt Cinap
ilånut Hongkong- imut nunalikamik onautigångoK,
Austråliane ingnermik anitsinerit takussatik sualo-
Kissut, (ueKertame Nev-Britainime Austråliap i-
månitume). KeKertångåK ivssuma kitåta tungå
putsuarivigssugame erssitsoKångivigsoK, (KåKat ing-
nermik anitsissut pujorssuanit); KeKørtavdlugåK Nev-
Britainip saniliatalo Nev - Irelandip ikerasågut i-
ngerdlaniaramik umiarssuåt autdlarneK ajungajagpoK,
imarssungoK Kå ångarpagssuarnik (nåKat ingnermik
anitsissut arssainit) isigkatut sisamatut fssutigissu-
nik Katdlersimangmat.— Fipruårip uvdluisa 9-ne
kisame Makadamut nunaligput, (tåssa KeKertap
Nev - Britain-ip ilånut), tåssanilo takuvångoK Kåaap
ananap paniuvdlo KåKånik taissagkap atåne, pinga-
sorssuarnik nuna angmarsimassoK, ångarpagssuitdlo
(arssat) kipisanatik tigssalugtut, tamanutdlo igdlor-
tut. Fipruårip uvdluisa Kulingåne malerujugssuaK
nunamut KårporåK, kinguningualo imåinaugaluame
isagkatut 17 ilitigigaluartume KenertartåK nivdli-
karpoK, militungajak sanimut tukimutdlo takitigi-
: ssok , Natopip kujatågut. Umiarssup ivssuma
nålagåta OKautigåtaoK, imap ilane (Blanche-Baime)
uvdlut mardluk nåvdlugit imarssuaK Kalangajagtutut
kissartigiuartoK; aulisagarpagssuitdlo mikissut angi-
sutdlo origkat sigssamut tipissartuartungoK, KeKertav-