Atuagagdliutit - 15.04.1880, Blaðsíða 7

189.
190.
ilåne uerissame ilai userartarpai, tamåna pivdlugo
ernerata ukuatalo iluarissaringilåt. Taimåitumik
nererKujungnaerpåt nerrivingme avdlat ilagalugit,
tunissarpåtdle pugutamut marraussumut klssarssu-
tip saniane, liårsitdlautigssainigdlunit tunineK aju-
ngajagpåt. Aliasugdlune nerriviup tungånut issi-
gissarpoK akulildtsumigdlo Kuvdlilissardlune* Ilåne
ajunårdlune marraa pugutau nerivfine aserorpå; u-
kuata inCisugtup tamåna pivdlugo naviugårpå, ni-
pangerKigsårdlunile anersårulugpoK. Tauva ajångu-
ajåK pisiarå (ukuata) Urinik sisamanik akilerdlugo,
tåunalo nerivfigisavå uvdlup Keriiasiorfiup åipå nag-
dlerpat. Nerisitdlugit nukagpiarångup (utoriiarssup
tåussuma ernutåta) sisamanik ukioKarsimassup Ki-
ssumernit sagdliligamernitdlo uniartardlugit kater-
ssorpai natermut. Angutåta (utoncarssup ernerata)
aperå, suliagssamårai, mernavdle akivå isumaliut-
dlanguarnane: »Ajånguajåliarisavåka, angisungoru-
malo anånagalo tåssånga nerissåsausé.« Angajor-
nai OKautsit tåuko tusaramikik erKorneuarput, mi-
sigalutigdlo utornarssuaK tåuna ajortumik pigigtik,
isumaliorputdlo, uforKångorunik nangminertaoK tai-
ma pinei;arsinåussutsimingnik. Sivisuatsiåmik ing-
mingnut issikugput, kingorna Kiangårdlutik, angut-
dlo utoraarssuaK tåuna nerrivingmut kingumut pi-
sipåt, ilerKumigtut nereKatigissarumavdlugo.
IsumaliuårpatdlårtOK.
IlauigdK arnaK nunåinarmio (igdlorpagssuaKar-
finginiungitsoK; naussorigsaissut arnartaisa ilåt)
kukukuteRarujoK arnavissamik. Tåunalo ilåne må-
nilior po« . Taimalo uvdlut tamarpagssuisa månili-
ortarpoK atautsimik, arnavdlo kisikamigit ldsauko
20 - ngortut; arnardlo isumaliorpoK: ila ajortunge-
KaoK. Aserornavérsårdlugit ivingmut nuioragkamut
igssorariarslnardlugit ivik tåuna kagssermiuliutdlugo
autdlarpoii.
Igdlorpagssuarnutdlo ingerdlaniarpoK; kisimit-
dlunilo ingerdlagame avaune sivisunårpå, måssa
sapingisaminik tuvaviorniaraluardlune; avKutiminilo
månit kisisa isumaliutigai aldgssailo nautsorssortar-
dlugit, taimailiorneralo åma ajordluangilas.
»Ilame,« ingerdlavdlune taima onalulerpoK'
»tåuko tuniguvkit nåpartarsisassunga Kularingilaia;
nåpartarsigumalo tauva kukukorsisaunga arnavi-
ssanik mardlungnik; ata: igdluvne atautsimik pe-
sarpunga tauvalo katitdlugit pingasunik peiialisau-
nga. Tåukulo tamarmik måniliortarpata erninan
månerniandgsaunga, tauvalo åma aniugaussarsissu-
tiglsavåka; pingasunigdlo kukukorseridkumårpunga
kukukutima ivkua pingasut ilagssainik, tauvalo
kukukuteKallsaunga arnavissanik arfinilingnik.
Tåukualo måne pissaruvkit agfai tukertitikumårpåka
taimailivdlune pitsaunerusangmat. Taimaitdlunga
kisa kukukut inånik pigissaiialisaunga; ila uvanga;
ilajartulnåsåputdlo.
Ata pisungungåsagama. Kisalo åma nerdler-
siumårpunga mardlungnik savanguarsivdlungalo, ni-
uverneralo pitsångoriartuarsinåsaoii, månit, kukukut,
merimilo savatdlo meriiue niorKutigileruvkit. Ki-
salume poK aningaussanik ulivkårtoK pigilisavara.
Pulukisiumårpungalo ugsigsivdlungalo atautsimik,
imaKalunit mardlungnik? tåssame ilajartuinåsåput.
Ukiordlo någpat tauva naussorigsaissup igdluatut
iturnik igdloKalisaunga, kivfaicalerdlungalo ugsiute-
Kalerdlungalo savauteiialeidlungalo. Tauvalo
nuliarsartOK inivnut iserumårpoic, tåussumalo ag-
ssavkut kunigkumårpånga, nuliångorumårpungalo
akimassoK. Uvigssaralo imaKa igdlumik uvanga
igdluvnit angnerussumik igdlondsavoK; ata akima-
ssungungåsagama------.« Taima OKariardlune timine
angalatipå niandlo tåssångåinas malaititdlugo, tai-
maisiniariartordle tauva ivik nuioragaK måningnik
niorKutiginiagainik imalik kavsseranit nåkarpoK,
taimalo iluanarutiginiagai pivdluarnartutiginiagailo
aserordlutik.
ÅssiliarssuaK.
Ukiut Kulit Kångiiiput Nungme Kalipaussumilr
taissagarput C. Rasmussen ukingmat; taimane
ukisitdlune ainerdlasunik angisunigdlo [pinersunig-