Atuagagdliutit - 14.01.1893, Blaðsíða 5
137.
138.
»agdlerpavut, Kaersunit NiaKornanut milit arfini-
liutltarpait; Kaersut avatangerivut uroiatsiårjiat
ornigpåtigut, taimanile utcIIok nagtimanersiutsiar-
pugut, Umånap kangerdlugpagssuisa anisarnernere
atautsimut kåtungmata. Umånamut nunaligpugut
1888 Jfile 28 ånulersoK, avangnilernera iluartit-
dlugo. Umånamutdlo pinarmat nuna avdlaginer-
tnit ernglnaa angerdlarsilernarpoK; taimåitordle a-
ngerdlarserdluångeidnarpoK Umåname palasinguau
ilailo takornångeuigavkit ajoiukutdlo, agsut asassi-
givdluinaravkit, sordlulunit nangmineK ilagissåka,
ajonikånit aniguma tåuknnunga; taimåituniik er-
nginaK sungiutilerpara UmånaK, inuilo inugsiarne-
Rissut ilagsiuminartutdlo najuleravkit; Umånamitit-
dl unga lo angerdlarserpatdlångilanga ikingutiga nå-
parsissOK Andreas Hendriksen tåssanlngmat; Umå-
hamut pinivne alTkosersormangåtaoic. Umånamut
pei'Kårpunga sule anguvdluångitsut, Umånamilersu-
ngale angussorssuångorput agdlagtunik. Umåna-
nrlpunga Kåuinat ilivitsoK, klsame kangimukarsi-
nångorama umiatsiåt orssiat autdlaleriarrnata xkivi-
gaka; klsalo nunagissagssavnut Ikerasangmut pi-
vunga 1888 Augustusip 28; unuaroråle tildkavta
siagdlersorssugå taggarigdluinardlunilo nåme på-
sissasångilanga, sfirdlo silaga mersutip akusiutip
isså nerukingårame.— Ikerasak najuleraåravko
ounanik Kaninårsivdlunga påpingajuåinarpunga,
suliaKardluånginamalo KasunareKåra. Taimaitdlune
palase Lars Berthelsen-e tikiupOK niuvertugssaK
nulialo ilagalugit, taimane Ikerasangme niuvertug-
ssaussoK Peter Christensen nagdliutorsioriartåtiga-
Ingo, åiparingnermingne ukiut 25 nångmatigik. Uv-
dloK taissarc 1888 Sa-vtampare 13 nagdliutorsiorfigåt
Uvdlordlo tåuna uvanga ivertinenarpunga ajoru-
ngortitauvdlunga, uvdlordlo tåuna nuåuårfigårput a-
Jungitsumik. Inuit ilagsivdluarput takujuminar-
dlutigdlo.
Unrånap suvdlua kangerdlugssåvoK nerutusck
^ngortuatsiarssfivdlunilo, imasa Krngortussutsimi-
8ut milit 24 inungilai, tamatigut kangerdlug-
IdrssdvoK, tamåkulo kangerdluit ldngue sermimit
PissigsimassorraKaut, imaKatne tamåkiugajagput; ser-
^itdle imånut pissigsimassut pingårnerssaråt lkera-
6aP kangiane Karåsap sermia; Ikerasangmit milit
5-mat migssiliordlugit ungasigtigisson ilungmut;
Karåsap igdloKarfianit mile 1-sea migssiliorpå, ku-
jatånitdlune kangiane nunatamik avssiartuteKardlu-
ne. Åmalo Karåsap igdloirarfisa avangnåne Iku-
joK sermea imånut pissigsimassoK, amerdlångitsut-
dle asersorissarpai tåussuma; sermea kujatdleu a-
nginerugame aulanere (asermie) amerdlanerssuput;
sermitdlo tåukua tamarmik puissiligssfiput, natsig-
dlangnik natsmarnigdlo; taimaingmatdlo Karåsap
Ikerasåvdlo natsit aussamilunit puissigivdluarneru-
vai, måssale agdlagtdt ama tåkusimassåinartut ag-
dlagtåreriardlune. Aussarigsivdlune aularngit a-
nitdlagkångata umiatsiåmik Ikerasangmit puissiliar-
tartorssuput, peisardluariarångatdlo ussagtarpait.
Ikerasåp piniarfia nunasarfingnit avdlanit ungusi-
maneKaraluardlune taimåitOK ajunginerit ilagåt; U-
månavdlo niuvertoruseKarfinit angnerssauvdlune, a-
simiortarfime amerdlagamik. Puissigigteriardlugo
pisiaitangårtaratdlarsimassoK, ilåne ukiuinas orssag-
taminit tingungitsunit 400 Tdr. sivnerdlugit nag-
dlertarsimavai, ukiunile kingugdlerne mardlungne
ajorssarnaKissune inoriavigsarsimavoK 200 Tdr. er-
Kaisiulnartaramigit. Ikerasåp eraåne asimioicarfiu-
put Ikerasangmut niuverniartartut, ilagingnermi-
kutdlo Ikerasåp ajodanit pårissaussut uko: Kara-
jaw, Umånatsias, TuluvaK, Akugdlit, Augpilagtordlo.
Karajau ilaminit tamanit KingordliuvoK ser-
merssuit mardluk najordlugit, Ikerasangmit milit
4 ungasigsigiungnardlune, igdluisa såt nerukitsu-
nguvoK kangerdluk kujåmut sangmissOK, påta ser-
meK kujatdlerc nagdlersimavdlugo. PiniarfigigsåvoK
sermimut sanigtungågame, nunålo portuatdlainik
KåsaKånginame årdlerinångeKaos; piniarfia KaneKi-
game. Aularngitdle anigångata kujatiiningnut na-
jartortuåinaleraraut, pingårtumik sermip kigdliuga
sikuerutimitsiariartoK inuisa sermeK tikikumassar-
simavåt, nanginerartarpait sermeK ernungminga-
jagdlugo anguuialerångata. Tikitdlugule puissimik
takiingeriarunik ernginåuguak Kimagkasuartarsima-
våt, nalunginamiko nåkaralugtuatdlartoK, nåkåsa-
ngalerdlunigås sermip sania puisseKarneK ajorpoK,
nåkarérsordlo aitsåt tikitarsimavåt.
(nangflfumårput.)