Atuagagdliutit - 07.02.1893, Blaðsíða 5

169.
170.
samåta tungåne. Nianornat avangnane Umånap
kitåne avangnakåniane iput Igdlorssuit, Umånamit
mllit 10-lit ungasigssusesartut. Upernagssaine
Maje Jånilo Kåumatautitdlugit Qtunik agsorssuan
angussartorssuput; amalo imarorångat puissiligsså-
ssardlutik, ukiukntdle akungnagsinertdrssåsimåput,
tåukutaoK KaleraleKarput, akugtusftvdlutik kisiåne,
inue taima oaartarput.
Umånap eraå aumårutigssaligssågujoK, Umå-
nap akingua mtlitut ungasigsigissOK aumårutigss%-
ligssdvoK, kugssinerssåp sarsåta tungåne ukiume
piaissarput. Aumårutigssamik plaivfik iserdlugo u-
lorianatdi&raoK, KamungarujugssuaK najåsimassar-
torssflgame, kisiånile issigtumo plaivfiginiardlugo
ulorianångineruvoK, sila issangersimavdlnne uloria-
narneruvoK, Umånap akianlton plaivlik iserfigalu-
go ingitdlune nåpaiigsivdluardlune plainea ajornar-
poK, kisiåne niaaoa Inartitdlugo; plartuardlugo
nuånitdlåraoK piuminariardlune. Kaersutdle kiti-
nguåne Aorrussame plaivfiat erdloKinångeKaoK ni-
kuitdlune ailå agtornaviarnago plarssariaKarame
Kåungiip kivdlerdluinåtigut iseriaKarpou, asulo
Kaers'ut igdlonarfiånnt KaneKalune. Umånap akia-
nltOK majuangåtsiardlune piaissariaicarpoK. lg-
dlorssnit åma kangiåne Upernivik aumårutigssanar-
simavoK åma piaivfigissartagkaraik.
Umånap suvdlua tingmissat ernivigissanåt,
pingårtumik: agpat, tåteråt tingmiakuluit naujat-
dlo, imasame kalåtdlit nunane tingmissat ernivi-
gissartagåinit angnermik ernivigissarpåt, pingftr-
tumik agpat. 11a amerdlassarsimassusé tupingna-
Kaut. Umånap avangnånitOK Kenertaic »Sagdler-
mik« atilik, agpat inivigssuartit amerdlasGrujug-
sstivdlutik. Tingmiakuluit Sagdliarutsimilo, Ka-
Kugdlugssuarnilo Såtut kanginguane, Agpatsiånilo,
Uvkusigssat avangnåne ernissarput.
Tuaviorpatdlångikuma pernigsåvingniardlugo o-
Kalugtuarisagalnaravko, tuaviornermitdle iluamik
ohalugtuaringilara; pisinauguma kingugdlermérdlu-
go agdlautigerKigsårniaraluarumårpara, ukua nasi-
terneKaréipata. Malunginama kujalåne ilisarisså-
ka Kavséissåssut avangnfita pissusia tusaiumassa-
Ktgåt ugdlautigitsiarpara.
Atuagagdliutinut ilångutagssiaK
imalunit uvdlukitdlisårutigssiaK.
(Agdli Andreas Dalager, Kasigidnguane ajoKe.)
Nflngme illniarfigssuaa anånatut asangnigtu-
tut uuganartigissOK Kimagsimaleravko, sule uvdlu-
me agdlåt puiorsimassångeKåra, tåssane nuånersui-
nait misigissaravkit; taimanikume inusugtånerup
uvdlue nånglkatdlarmata. Amåtao« ilisimavdlua-
rujara naKiteriveKarmat, tåssanilo nalinginait tusa-
ruminartuliat naaitigaussartut; taimåitordle uvanga,
sule avangnånutdle utersimalerama atausiardlunga-
ltinit ilångussiuginama, klsame måssåkut pilersså-
rutigissartagara nåmagsinialerujara; fmana avdlatut
tusarumi nartuså ngikal uartos.
Inungorpunga Nivame ukioa 1858, Ortdpare
9-ne. MGranvdlunga ilitsorilerKårama ukiumilu-
nlt upernåmilunlt aussamilunit ajorssarnartumik
naluvunga, atåtaga piniardluartorssångmat mar-
dlungnigdlo igdlonardlune, åipå ukiume najortagå,
åipålo upernåme najortagå, åmåtaoK umiatsianaru-
joK KingmeKardlunilo Kimugtunik, taimåitumik a-
jorssarnartOK angisåmik atornea ajorparput pilia-
Kardluartarmata; taimaitdlutalo kisa mardlungnik
KatånguteKalerpunga; tåssalo uvanga taimanikut
puiusaerdluarsimalerdlunga.
Nivåme igdlut mardluinaussut tåukunanilo sa-
tångutiglt angajugdlersåt aitsåt piniardluarugtuler-
sok. Ildne ukialersoa taimak atåtaga najartordlu-
ne autdlarpOK, tauva uvanga ileraora atordlugo
nuånårpuuga ilimasoicalungalo, autdlardlune sussaer-
nea ajormat; taimane uvdloK Kanon Itos puiorneK
ajornarujoK, låssa: agsarnånguartoii umikiartordlu-
ne anorssarigsiartortoK; sule atåtaga penångitsoK
kisa tåvsissorssuåugorpOK. Sunauvfa tåssa atåta-
ma Kåinåkut uvavtinik pigssarsiuinerata naggatig-
sså uvdloa nålersoic. Taimane utoiKait isumåloKi-
ssut tusavåka issigalugitdlo, kisiåne uvanga tamå-
na naluvdluinaravko sule isumavdluaraluaratdlar-