Atuagagdliutit - 18.02.1893, Blaðsíða 3

18 f.
182.
TOK ukioK 1774, åmalo tåssånga kujatdliussoK Nar-
ssaK, (Frederichsthal), nunaKarfiulerpos ukioK 1824.
Nunavtine niuverniaicatigU pigine-
k a r p u t:
Bergen-ime niuvertut savslt kdtutdlutik ukioK
1721—26 pigåt.
Kungip akiligainik ukios 1726—34. (Hans
Egede-p agdlagaine nup. 223 agdlagsi-
massoK maligdlugo).
Niuvertup Jacob Severin-ip ukios 1734—50
pigå.
Niuvertut savsit kåtutdlutik ukioK 1750—74
pigat.
1774 autdlarnerfigalugo Danmark-ime nunap
akigssautainit pigineKalerpos.
(Dkioa 1876 Atuagagdliutine Æ 6 nasiterer-
pavut niuvertOKarflt sauga niuvertOKarfiulersut, tåu-
kunanile agdlagsimassut ilåinauvatdlårdlutigdlo er-
korsimavdluångingmata måko ersorsimanerussumik
agdlagaussut mauna ilångupavut).
Nunap iniingorfingma kanok lssusianik
OKalnalårutika.
(Agdl: Paulus Berglund.)
Keaertarssuatsiane inungorpunga ukioa 1842,
Dlsimparip 9, angutiga sanassoK Karl Berglund-e,
tåuna Kavdlunåt nunåne Danmark-ime avalangne-
russoK ukiut pingasut, taimåitumik agdliartuler-
narmat nalinglnas ajorssarpatdlanglkaluartut ila-
gissdka ilitsorinarpos. Kisiåne manåkut tamåko
nunappe nuneujassut sQngitsQgamik nungutugssau-
gamik uvaguvtlne sapernarsiput såt timivta pig-
ssai. Kisiånile åma nungutugssaugaluit tamåko
plsaersårdlugit ujarianaraluarput, kisianile sungiu-
ssauvoK. Tamåkulo osalualårinerat taimaitinardlu^
go, nunayta Kanos pissusia osalualårutigindsavara
måssa Kanos ItoK tamarmik nalunglkaluaråt, u-
ngasigsumltut infisungnerit atago atuardlugo alur
torisangmåssuk.
Tåssa inungorfiga ukios^ taivara 1842, tama-
tumalo kingornagut ilitsorilerpuuga niuvertåssoic
Bistrup-e, niuvertugssaralugo H. Lassen-e. Niu-
vertugssas Lassen-e autdlarmat niuvertugssasaler-
pos avdlamik, kalåtdlit taissagåt (ajussamik) Bul-
low-e, tåuna ukiut savsit niuvertugssaunersoK puior-
para. Tauva niuvertos Bistrup-e autdlarmat niu-
vertugssas tåuna Bullow-e sivnissfivoK ukios atau-
ses; L. Jensen-e niuvertugssaralugo. Tåukualo
kingornatigut niuvertos Frederik Lassen-e niuver-
tungorpoK tåssane nunavtine, siornåginas Nåugme
niuvertup avalagtup Lassen-ip angutå; tåuna Nång-
me niuvertågaluaK avalagtos taimane angumine i-
liniartOK, angune sule nunavtlnltos ernera tåuna
Kasortumut autdlarpos agdlagtungoriartordlune; tau-
valo angutå Lassen-e ukiut tatdlimat nunavtine
niuvertugame klsame avalagpoK utorsarssugame.
Niuvertugsså Sørensen-e taimane kinguårtaussos
niuvertungoraluarpos nunavtine, kisiåne sule au-
ssas nångitsos Manltsumut nAgtlnesarpoK, Manit-
sumitos niuvertugssas siornatigut nunavtinérérsi-
massoK taortigalugo uunavtlnut niuvertungortitdlu-
go C. Hammeken-e. Tåuna ukiut mardluk niu-
vertåvøK, tåunalo nunavtlnititdlugo misigssuissOKa-
lersårpos kalåtdlit nunåne.
Tåuna autdlarmat niuvertorilerpåt Lars Jen-
sen-e, tåuna ukiut pingasut niuvertågame pinga-
juat nagaluardlugo Apillip 1-ne tosuvos, ujalu-
lungnermit nåpautesarame, tamåna nåpåune tåsså-
ngåinartumik torsutigå. Tåuna tOKungmat ukios
atauses kinguårtauvos Svanberg-e, (sanassuugua-
mik pissagat); tåuna ukios atauses niuvertungmat
autdlarmat kinguårtigå Asgremsen-e (Kajarssuau);
tåuna ukiut mardluk niuvertugame autdlarmat ki-
nguårtåuput niuvertugssåinait mardluk, angnes: P.
Bosing-e, åipå Shjonheider-e (nakaos). Ta uko u-
kios atauses niuvertångmata aussarmat tamar-
mik nunavtlnit auldlaitlneKarput, taortigalugo J.
Mathiesen-e niuvertugssas, taimanilo aussas tamå-