Atuagagdliutit - 28.10.1895, Blaðsíða 8

31.
32.
J. Street-e Nivåmut niuvertugssångorKuneKarmat
ilagåra. Ukiordlo atausea tåssanikama åipånikut
Åusiangnut uterpunga; tåssanilo åma ukioa atau-
sea uningagama 1885-me Kangaitsiåme niuvertug-
ssaussugssaK Knud Fleicher-e åiparalugo ukivunga;
åipågukutdlo Agtumut nfingmat kingorårtigisså nå-
parsissOK Bernhard Sørensen-e (savaussamik pissa-
gåt) ama åiparåra. Tåunalo åiparititdlugo aussa-
me Jule Kåumat 1887-me, Elias Gideonsen-mit,
agdlagarsivunga palasip Chr. Rasmussen-ip agdlag-
tisimagå Kitsigsuarssungnut ajodngorKuvdlunga, u-
kiumutdlo akigssaaåsavdlunga 80 Kroninik. Tau-
valo isumavkut nalulerpunga, anånaga najunginav-
ko, iluaringikånga piumassarssordlunga angeruma
ajornerusangmat, suliagssardlo tamåna uvavne
mersernartflssoK nalunginavko, nalussorssØgama pi-
kordlugdlungalo sunut tamanut. Uvdlordlo tåuna
anånangnit agdlagarsivunga inagkånga nangåmuna-
nga ikiuiniartut tugpatdlernasingmata.
Isumavkut nalornivunga Kanos ilivdlunga ta-
måna suliagssaa autdlarnlsagiga, tåuko nalungi-
navkit Kitsigsuarssungmiut mardlungnik kingule-
rlngnik ajoKesartarérsut Nungme illniarsimassunik,
siugdleK Gerhard Kleist-e, måna KaersumltOK, åi-
påle Andreas Dalager, mana KasigiånguanitoK; su-
le nalunångitsunga palase Chr. Rasmussen-e Agtu-
liardlune nagdliungmat, aperingmangalo KanoK pi-
nigssavnik, taimåitoK angerpunga; oKardlungalo:
misiligkaluarKuvdlunga sulinera takugaluardlugo so-
raersisangmanga. Katsomangalo Åusiangnut pi-
vunga, aitsåtdlo Savt. 19 Kitsigsuarssungnut piv-
dlunga, agsutdlo ilagsinesardluarpunga inungnit ta-
manit. Tåssungalo pigama aKaguagukut Carl Han-
sen-ip ernera nukardles nålagiartitserKautigalugo
kuivara. Tåssalo sule uvdlumimut agdlåt narru-
gineKarnanga sulipalårpunga. Aitsåtdle tåssa inuit
tamånimiut ikioKatigigsut piniagkamlkut. Måna
inugtaKarpunga 123-nik, taimaitoa puisse agdlag-
tdjugaluarpatdlQnlt, kisiåne tamarmik ilangerdlugo,
taimåikamik uvavne Kujaoartorssiiput ikiuivdluar-
nere.
Tamardlisit.
Amérikame arnat nakorsat. Amerika-
vingme arnat nakorsaissut 2,000-put; tåuko ilait
130 nåpautinut naligssarsiuivdlutik nakorsaissartut;
70-dlit nåparsimavingne nakorsaissut; 610 pi'
ngårtumik sungiusagarigait arnat nåpautait; 40 i-
ssinut nakorsaissartut, il. il. Canada-me arnanut
nakorsagssanut atausinarmik iliniarfeKartOK, tåssa-
ne arnåinåt katsorsautit atorneisarnigssait iliniar-
tarait; Amérikavingmile iliniarflt taimåitut Kuliu-
ssut; il. il.
AulisagatoKarssuaK. St. Petersborg-imd
umassunik aulisagausivigssuarme aulisagalOKarssuas
Gedde-mik taissagas AmavoK, 400-nik ukioKaler-
sok, pigissauvdlune pingorporQs ukiut 15-nik un-
tritigdlit nålermata. llisimatfip Baird-ip Kuianar-
tumik tåuna nalunaerutigå, nalunaerutigå"
taoK fimassunik aulisagausivingme tåssanltut adli-
sagkat avdlat tatdlimat 150-nik ukioKartut. Tai-
måitordle pulateriarssutonaK imarmio tåssanltoS
ilaminit angajugdliungårtordK.
Kåsamik Ararat-imik KadnigpOK, Rusit så-
kutuisa nålagaisa ilåt silasiortdssordlo Pastuchow-e
siorna Augustusip 25-ne. Tåussuma misilingniag'
kaminut ilagitipå nåsap Ararat-ip aåta kiåssusia
ississusialo; tamåna pivdlugo Ararat-ip KårpiånU"
siornaungmat KaKigame, issisiutit imait unigtartut
aseroruavérdlugit dmagpai. Pastuchow-e Kane*"
sigkame issisiutit inardlerneKåugitsut tikipai. IsSJ'
siutip kiarulugfiane + 17 C. Kangitsiarsimavai, }'
ssingneruvfiane -f- 40 C. tikingajagdlugit unig31'
mavoK. (Tåssa Dperngivingme isserulugtarner*
nagdlingajagdlugo.) Atertigdlutik sermerssuas tik'
ssanltOK, imap kigdlinganit isigkatut 13,000 por'
tutigissumltoK misiligpå. Malugålo siorngarnit u-
kioK atauseK nåssoK isigkat 37 migssiliordlugit aV
dlångorsimassoK.