Atuagagdliutit - 25.02.1896, Síða 8

159.
160.
sagssåta Kimangnaviångilai, inugsiarnersålunguar-
dlunigds, tusårnajarnagitdlo ilagsineKamitsiåsanani-
lo.
Danskit atuagagssiainit nugtigaK.
Ukiuraø Kångiutume ukioK 1894 silamiunik
osalugtuane maligagssaunerussut ilainik pisimasso-
KarpOK, tåssa Jåpan-imiut China-miutdlo ingming-
nut sorssOtilermata. Åsiap kangiata tungåne nå-
lagauvflt mardluk ingmingnut sorssåtilernerat ne-
riugissåungikaluarmat tupåtdlautigissåKaoK, sivikit-
sdnguamigdlo måssa Jåpan-imiut ikingnerungåra-
luardlutik malungnarsiput pikivdluarsimaisissut, i-
liniarnertåssut, såkutuvdluartut, sapltsutdlo, tai-
mdissusiat, ilerKuinit tamanit saricumermat. Okior-
pagsséit nåvdlugit Japan-imiut Mikadoen-iata (kai-
sariata) nunamine inatsissartut agssuardlersigiga-
luarpai; inatsissartut nunap akigssautainik akiliu-
ti'gensussat perkunea ajormatigik; ukioK 1893 Dl-
simparime, nåumativdlo tåussuma tugdliane Jånuå-
rime tåssångåinais avdlångorput. Inatsissartutor-
Kat avigsårtitaungmata, Aprllimilo inatsissartug-
ssat avdlat taissaungmata, taimailingmata nuname
nålagkersuissut nålagkersuivdluarnerulersinaugaluar-
niata, taimåitoK sule aanoK ikumårnersoK nalor-
nginaratdlarpoK. Sule taimaititdlugit Japan-imiut
China-miutdlo sor-ssutilerput, sorssutilerneratdle ta-
måna Jåpan-imiune silardlugssuartut iluanårnartu-
tut InarpoK. Korea-mio nunap nålagkersorneKar-
neranik ilisimassoK, (siuneKarton), Shanghai-me to-
Kutaungmat, Korea-miutdlo pikingnerat pivdlugo,
Japan-imiut kigsautigissartik ernuinardlugo ilångu-
niarput; inatsissartut ivko avigsårtitaugaluartut
plngitsflniarnertik iluartingmåssuk, tauva Jtile
autdlartingmat nalorninarungnaerdluinarpOK Japan-
-irniut China-miutdlo sorssdtingajalersut. Kåumat
Jfile Kiteraungmat Japan-imiut umiarssuautait
sOrssutit Korea-p imånut perérput. Korea-me ig-
dlorpagssuaKarfit pingårnerit Chemulpo, Søul-ilo
sttkuLUiersorneaarput, Jålip 25-ne Japan-imiut
sorsshtautaisa ilåta China-miut sorssQtautåt så-
kugssanik såkuttinigdlo agssartdt eraautdlugo ki-
verssarerpåt. Tamåna pilerKårfigalugo sorssuviler-
put; Jtile nålermat Assan-ime sorssåtdlutik pau-
ssorssdput, Savtamparip 16-ne China-miut igpiliu-
garssuautåt Ping Yang-imitos såkulersordluagar-
ssuaK Jåpan-imiut tigussaråt. Dvdlutdlo mardluk
Kångermata kåp Yalu-p akuane umiarssuarpaiv-
dlutik sorsstttorssuput, taimanilo tamarmik ånau-
ssanangårput, taimåitordle Jåpan-imiut iluaKutig-
ssarsineruput. Tamatumale kingorna China-miut
saperssitåinalerput; kisalo China-miut igpiliugau-
taisa Eajangndinerssåt, Port Arthur-e Nuvfimparip
21-ne tigussauvoK, tamatumalo kingorna Korea
tamåkerdlugo tigussaorérmat, Kavslnik nåmagsi-
ssutåungitsunik paussouartarpoK Mandschuriet-ime.
UkioK nålermat China-miut Jåpan-imut autdlar-
titslput oualussiartortunik, eririgsivigssioKatigiku-
mavdlutik.
Tamardlisit.
UkioK 1895 Jånuåre autdlartitsiarmat Tuluit
nunåne angutit angajugdlersåt nagdliukame 108-
-gdlo ukioKalerpoK; tåuna ateKartOK Antoine Mount-
sey-mik, tåunagdis Fransk-inik siuaissaKartos.
Berlin-ime p ulateriårssuit. Sivisåmik
pulateriårssugssuit mardluk Amérika-mit kujat-
dlermit pissut Berlin-ime åmassflsivigssuarmlput.
Siorna åipå toKuvoK, uvdlut 612 neriumajungnaer-
dlune Isingitdluinarame, nerissagssaue tamaisa
narrugilerdlugit. Åipåle ukiut arnane« mardluk
Kångerput uvdlut 520 avdlamik sunguamigdlunltisi-
nane tuvlnguåinaK !gå, måssåkut åma sivisorujug-
ssuarmik IsingitdluinarpOR, taraana pivdlugo k4u-
matit ardlerdlugit Isioginarpat dmåsangatlngilåt.