Atuagagdliutit - 24.09.1908, Blaðsíða 3
21.
22.
Julip autdlareautåne unulersoK umiarssuit a- [
valagput Agpannt piniardlutik. Jule autdlarting-
mat sule sila pitsångungilaK siagdlersåinarame ki- i
gångarujugtardlunilo; taimåitumik angmagssissut j
angmagssigaluaKalutik, angmagssiamik ilainik ase- j
rortorsimåput siagdleruj t un armat , silame puernor-
dlunilo panernaitsoKingmat. Jfdip uvdluisa Kiter- |
Kukiartornerånut silagigsissalerpoK; taimåitumik j
angmagssissut ilai KalonrigtariaKaramik pitsaussu-
nik angmagssitsiarput.
Julip uvdluisa sisamane orssiautit siugdler-
mik orssiardlutik OKaitsunut autdlalermata nug-
dluta tkivigåvut, uvdlakut anorigigsåKigavta erngl-
nånguaK ornigarput ajungitsumik tikiparput. Nu-
nagssarputdlo tiklkavtigo inoKånginårseKaugut, i-
nue tamarmik angmagssiarsimangmata; niuverto-
rusiatdle kisimltoK. Ernginardlo igdlugssarput
sananialerpara ikiorteKardlunga; Karmagssaisalo i-
lagssai piarérsimangmata ernglnaK saunigssai (påu-
karutigssai) piarériarmata nåparparput; suliarine-
rale pissariungmat autdliiniaraluardlugo sivisu-
mik iningilaK; taimåitumigdlo Kåumat Jule tamåt
avdlamut sangitdlumardlunga sanavdluuga uni- j
ngauvarpunga.
(nangfkumåi'put).
Tunualiaraluarnermik iikiox 1907.
(nangitat)
Islande nalunaerasuartauteKarpoK Kavdlunåt
nunånut atassumik, OKautigaitdlo kujatågut imå- j
nut arKarsimassut Tuluit nunågut KaKivdlutik, å- ;
ma igdluagut imånut atavdlutik Nordllt nunåta a- |
vangnågut KaKisimassut. tåssångalo Kavdlunåt nu- j
nånut atavdlutik. Takuvdlugit sungitsussåraluar-
put atoramikigdle ajungitdlat, Angmagssalingmut i
pinginerput nalunaerutiginiardlugo. — Igdlorpag-
ssuaKarlik avatånit issigalugo kussanaKaoK, unii-
kutdlo kussanarnerulersarpoK silame nutdlerssuit
ikiterångamik. IgdlorpagssuaKarfiup inå ipiutau-
ssauvoK Kitermigut itivneKardlune; umiarssuali-
viale pitsåungikaluarpoK iluliumanerinaugame a-
vatimigut KeKertånguanik avssiaKutaKardlune, mar-
rarigsdgamile ajunget;aoK. Umiarssuarpagssuit au-
lisariat erKavtfne kisarsimåput 50-gdlit inornagit,
amerdlanerssaitdle pujortuliuput, ilarpagssue nior-
Kaugamik tamarmik taimarssuaK pissaKardluarsi-
måput sårugdlingnik; sårugdlisa amimikut tamå-
ne sårugdlit éssigigaluarpait, kisiåne siggue tang-
neruvdlutigdlo amingneruput, issaitdlo angneruv-
dlutik.
Savtamparip uvdluisa 11-ne nunalikavta
14-ne uvdlup Kei'Kata ernåne avalagpugut, taima-
ne silageKissoK; aKaguanilo anordlersorssuvoK, a-
ma aKaguane anordleraluaKalune KatsoriartorpoK;
uvalikutdlo- tunuvta KåKai ersserpavut, Islandi-
mit autdlaravta tåssa uvdlut pingajugssane; 17-ne
uvdlakut iteriarpugut silageKissoK, Kularingtnavti-
go uvdlåralårssuaK niuvertoKarfianut nunalisav-
dluta, sunauvfale sioråne sikorssuit amerdleriåi-
narsimåput; tauvalo Kalerajuep (Kap-Dan), tåssa
uvagut nunaKarfigssaraluavta siorågut torKornia-
lerpugut, sikorssuit åsit akånersiordlugit, kisiåni-
le mtlit 3-sut ungasigsigileraluardlugo ingerdlar-
Kigstnaujungnaerpugut sikorssuit eKimassut akor-
ngilo slkusimassut tikikavtigik, ajorsstkavtalo ku-
lariungnaerparput maunga uternigssarput, nålagar-
pume oKarermat pisinåungikuvta utinarumavdlu-
ne; utimut sågkavta narrujuminartoK tamavtlne
angigaluaKaoK, asule avKut sivisoK navianartordlo
atulugsinaravtigo, tagpavanimiutdlo miklngitsumik
isumålugttsavdlugit, Kularnångitsumik Kalera-
juingmiut takusangmatigut taima Kanigtigileralua-
ravtigik, nagdlingnaraluaKautdlo.
Utimut sågkavta ilaisa nautsorssorumagaluar-
påt, sikorssuit siarualerumårsoralugit; nålagkavta-
le OKautsine aulajangiutinarpå utTnarumavdlune,
naliinginamigit ukiamut sikorssuit pitsångoriartu-
sångitsut; åmalo avalangnigssamingnut ukiarser-
patdlårumanane; kisalo masklnap ingerdlanera ta-
måkerdlugo autdlartitipå, tåssalo tunutdlugo aut-
dlavigpugut. AngalaKatigileravtigitdle taimane uv-
dloK atauseK kisiat aKumiut ingmingnut sangmer-
piångitdlat isumaKatiglngfnertik pivdlugo; onaru-