Atuagagdliutit - 03.12.1908, Blaðsíða 8

111.
112.
ssarsissartut 750-ssut, tåvanerssuardlo toKussor-
pagssuit tåuko Myliuse ilagigångoK.
IngnåtdlagiarssuaK umiartitsissoK. 1908
Augustusip uvdluisa KiterK linerisa erKane, Ant-
werpenime nalunaerutigåt Amérlkamiut umiar-
ssuautåt pingasuligssuaK »Eclipse« Maneragssuar-
me kivissoK, Newcastlemit San Franciscomut au-
marssuarnik åtsissugaluaK, ingnåtdlaglssap ujarå-
nik auniårtumik ernorneKardlune.
Umiarssup nåparutå KiterdleK ingnåtdlagiar-
ssilp ernordlugo seKumigpå, umiarssuvdlo Kåva
putuvdlugo uslsa aumarssuit akornganat pivoK,
umiarssuardlo Imagtartorssuångortipå. Aumar-
ssuitdlo ikumalerput, umiarssuvdle inuisa ikuma-
nerat iluanårdlutik Kavsugtlpåt, umiarssuardle i-
maenineK sapilerpåt. Uvdlut dnuatdlo sisaraat
KasunaKissoK suliarerérdlugo, aulajangerput umiar-
ssuartik imagkiartulnarmat Kimagkuraavdlugo.
Umiarssup inue 16-ssut tamarmik Kimagpåt,
Kimagsimatsiaranilo kivivoK; uvdlut 17-rdluk u-
miatsiamingnTkamik ilatigdlo pingasut toKorérsut
KeKertånguamut ptput, umiarssup kivigfianit ml-
litut 225-tut nngasigtigissumitumnt. Tåssane u-
miarssuårKamut Amérikarmiunik inulingmut ikf-
put, tåukulo Honolululiåupait.
Afrikap kujatåta tungåne navguait-
aorniarssuit. AussaK Augustuse Kåumatautit-
dlugo Pukitsormiut autdlainiartut Afrikame nav-
guaitsut 81 pissarait; 7-rdluk umatitdlugit; nav-
guaitsorpagssuit najugåt igdlorpaKarfingmit Salis-
burimit mtlitut 15-tut ungasigtigaoK. Autdlainiar-
tut siulerssortat Yiljoene kisime amerdlanernik
pissaKarporoK, 53-nik navguaitsorarae. Navguait-
sut pissaussut tamangajangmik angeKatigingeKi-
S9unik tugåKarput. Tuganaive katitdlugit ugtutit !
(tt) 2,000 migssiliordlugit oKimåissuseKarput. Nav-
guaitsut ingmikutardlutik Kavsérssuvdlutik ataut- j
simltartut orpigartune piniarpait, autdlainiartut-
dlo Kavsinik navérsaraluaKaut.
Tupingnarnerarpåtdle Yiljoene nalunaerKutap
akiinera atausInaK 20-nik navguaitsorraat- Piniar-
fiata ericå sule amerdlasuatsiånik navguaitsoKar-
poroK, nuna taraåna Afrikame naggoringnerit na-
joruminarneritdlo ilagigangoK. NeriugpiingoK nu-
nasissut Transvaalip kitåta tungåmiut tamånga nu-
nasissoKarum§rtut. Taraåne måna tikitdlugo nav-
guaitsut 130 pissarineKarersungOK.
Inup nipåta Kanos ungasigtigissumut
tusåssariaKåssusia. Grækerit ilåt Stentore
Trojap avatanitdlune suaorame nunaKatine 50-gdlit
nipitoKatigai, OKalualårineKångilardle suaornora
Kanos ungasigsigissumit tusåneKarslnaussoK. I-
nuvdle nipåta ungasigsumit tusåssariaKartarnera
silap Kanos Issusianit, puerndssusianit Issangiar-
ssusianitdlo plssuteKangårtarpoK. Aussardle må-
na Coloradome Augustuse Kåumatautitdlugo ta-
måna misilingniarneKarame misilingneKarpoK; mi-
siligpåt angutit mardl^ik KåKat portusilt mardluk
ingmingnut mile KiterKiinera migssiliordlugo u-
ngasigtigissut, Kånit angutit mardluk ingmingnut
suaortautdlutik oKautsisik påsislnaugait. Sikuiuit-
suliartartoK oKalualårporoK: angalasatime ilåt mi-
lip Kérsata Kersatut ungasigsigissunntoK (',U mil)
OKalugtitdlugo ajorssautiginago tusåssardlugo. J-
maK imiasigame Imamit nipit tusajuanånglneru-
put. Tamåna pivdlugo ugpernarpoK Dariuse sor-
ssugtitdlugo såkutut ilåt nipitdrssuarmik suaormat,
kugssup Donaup sinånit, akianitut tusågåt.
Indiame kångnerssuaK aussaK 1908 Ju-
nime nalunaerutigåt ima: Junip KiterKiinerane
Indiap ilåne kångnerssuaKarfiussune, sapåtip akii-
nerata autdlartlnerane sule inuit 1,300,000 ikiu-
tåinarnik infissuteKartiingoK.