Atuagagdliutit - 19.12.1908, Blaðsíða 2

115.
116.
KimugseKatigit sisamagssanik avigsårtut.
Måjip 1-nit 28 tikitdlugo, Kimugsersut
siugdllt Pearyp ikerasåliartut; ar-
diailo Pearyp nunåta kangiata tu-
ngåliartut.
Kimugsersut 1-gdlit, ardlaisalo Kingmé sivisor-
ssuarmik måtagdlit neKainik ttinulingnik seKUtsi-
gåinarnik nerissaKartuarput, tamåna pivdlugo tå-
ssångåinaK nukigdlårput, KimungneK sapilingaja-
vigdlutik.
Angalanermingne tamane Kingmé tamåkunl-
ugåinaK nerissaKartut tamarmik taimaisiput. King-
mitdle neKinik nutårtortnt Kimugsit ugtutitut (tt)
100-tut oKimaitsigissut avKutigigsålårdlutik uv-
dlormut mllit 4—5-lunit ungasigtigissumut u-
niarsinaugaluarpait, panertortuinalerdlutigdle nu-
kérukiartulnartarput, kisalo uniagaicarsinaujung-
naerdluinartarput.
Taimanlkut KimugseKatigit tamarmik Kingmé
taimaillput, iperartordlugit kisiåne ingerdlatltaria-
Kalerdlutik. Kanordle ilivdlutik pissaKardluara-
luarpata nakussagterKigsagaluarput, tauvalo anga-
lavdluarnerullsagaluarput, angerdlalerunigdlo pi-
tertornerusagaluarput.
KimngseKatigigsutdle tamarmik ilimasulug-
slnaratik iluanårput. Måjip uvdluisa 7-8-io ar-
dlait Pearyp nunåne umingmagssuarnik 17-put;
ardlailo 12—17-lo Danmarkip kangerdluaue 21-nik
u m i ngm agssu arput.
KimugseKatigit siugdlersaisa sineriak klmut
atassoK sinerdlugo kujåmukardlutik ingerdlåvara-
mik kangerdlorujugssuaK pulavåt, kangerdlugdlo
tåuna Myliusip Danmarkip kangerdluanik atserpå.
PulalerKåramik Pearymut ikerasagittkaluarpåt; ku-
kusimavdlutigdle malugigamik kangerdluk Kingt-
niarpåt piniarniarfigalugo.
Pasinarpordle Kimugsersut ivko kangerdlug-
ssuaK tåuna Pearymut . ikerasagisorigaluaråt,
Pearyp nunap åssiliåne sineriak kangerup Glacie-
rip tungånut atassoK avangnap kanangnap tungånut
sangmingmat, tamåna pivdlugo Kimugsersut tåuko
taimanlkut kangerup Glacierip avangnanlkaluar-
dl atik Danmarkip kangerdlua ikerasåsorigaluarmå-
ssuk, påva ilungmut sangminera kujåmut sang-
mingmat, ilusingnerusstimilo avangnamut klmu-
kangneK kangerup Glacierip tungånut kigaitsumik
sangujartordlune. Kiikuvdlutik tåmarnermingne
milit 20-gdlit ilungmukardlutik angalavait, ama-
lume silåmukardlutik taimatut sivisutigissoK ato-
riaKarujåt.
OKautigerérpavut umingmagssuartut Tåuku-
le pissaritlnagit Kingmimik ilait toKiitarpait, King-
meKatainut nerissarititdlugit. Umingmagssuit Kiit-
sigsorssuarme pissarait, tamåna pivdlugo arKii-
ssornere pissariungmata tamåkivigdlugit atdngi-
lait. Tåuko sivisuatsiåmik suliarait, aitsåtdlo
Måjip 28-ne kangerdlungmit anitdlagput, tuperput-
dlo Kap. Rigsdagemut (inatsisiliortarfingmut),
Myliusip taima atserpå kangeK, Danmarkip ka-
ngerdluata kitåta tungånltOK.
Tåssane ilimasugatik ardlatik nåplpait, tåuko
pissaKardluaréramik avangnamut ajutsisimåput;
Måjivdlo 12-ne Pearyp inugsuliå avangnamut ka-
ngimut akimorsimavåt. Pearyp agdlagai inug-
sungmltut tigusimavait, avdlanigdlo nangmineK
agdlagkamingnik kingorårsimavait, nalunaerdlutik
Danmarkimit sikuiuitsuliartut tåssanTkaluartut,
tåunalo Kångerdlugo avangnamut ajutsissut,
Avangnamukartut tåuko Måjip 14-ne kanger-
mut Bridgmannimut piput tuperdlutigdlo, avang-
narpasigssutsip 83'/s0 nalånitumut. Tåssane i-
nugsuliorput agdlagkatigdlo angalanermingnik na-
lunaerutit inugsilp iluanut ilivait. Tåssane ama
ugtortaivdlutigdlo nuna åssilivåt, åssilialiuvigkl-
putdlo Kalipagkanik.
Måjip 16-ne angerdlardlutik autdlarput, a-
ngerdlarnialerdlutik umingmagssuit siumoramlkik
Kingmimingnut malerssortlpait, Kingmile maler-
ssuisigdlutik ivnarssuagkut arfinigdlit nåkåuput,
tatdlimat toKuvdlutik. Angerdlalerput 20-nik King-
meKardlutik, Måjip 28-ne kangermut Rigsdage-
mut piput; uvdloK tåuna ardlatik ingmlkordlutik
KimugseKatigigsut 1-gdlit tåssunga pisimassut siu-
mordlugit.