Atuagagdliutit - 16.02.1909, Blaðsíða 8
175.
176.
Ingminut KimigtoK kingorngtissarsi-
ssok. 1908 Maje nålermat, Partsime angut 48-
-nik ukioKartoK ajorssarnerssuane pitsuninilo piy-
dlugit, ingminut KimipoK. Angut tåuna igdlona-
taisa uvdlut ardlerdlugit takiinglnamiko inåta ma-
tua angmarniarpåt, angmaråtdlo paortoK agdlagar-
siagssainik åtsissoK iserpoK. Agdlagkat tanko aki- I
massut angmaramikik, takuvåt, Kimitup tåussu-
ma eraardlia toKusimassoK, tåussumalo pigigalue
Kimitup kingorngtissagssarigai Kr. 18,000. Ani-
ngaussatdle tåuko avdlamik kingorngiississugssa-
Kångingmata, nunap akigssautainut ilångdneKar-
put.
Sinamiut erKartussissut. Sinap ilåne
Kavdlunåt Kimugtuitsut avKutigssåne Kantonip
Hankovivdlo akorngåne, uperngåK måna sulisig-
dlutik, Kantonimit ungasingitsume inugpagssuit
takuvait; tåuko uniaråt napisuitsunik iniliarssuaK,
tåussumalo iluanTput angut arnardlo åiparit. Su-
nauvfa isumaKatigikungnaermata pitdlardlugit kug-
ssuarmut igikiartorait. Kavdlunåt tauva inugpag-
ssuit inerterdlugit oKaoraigsåraluarpait, soKuser-
nagitdle; Slnamiutdle Kavdlunåt oKarfigtnarpait,
avKusiatik autdlutfnarniarKUvdlugit, avdlat KanoK
iliornere soKutiginagit. Måna tikitdlugo åiparit
avdlasiortut Siname sukångagtorujugssiivait. Su-
lissutdle ilaisa Sinamiussut nunaKatitik oKalugfi-
givdluaramikik inugpagssuit kamangnerssuat Ka-
sukartipåt. Åiparit tåuko ipitineKarfigssaraluagut
igineKångikaluarpungOK; inuitdle pitdlaujumaner-
tik taimaitineråt KularnaKaoroK.
OKalugfik pujortarfiusinaussoK. Sior-
nga uperngåme Amérikame, igdlorpaKarfingme
New-Jerseyime oKalugfigsåme palasiussup ilerKo-
rerKuvå: angutåinait ingmikut nålagiartarKuvdlu-
git, ilagigsinilo ingminut nålagiartartut amerdli-
sardluarniaramigit, nålagiartigdlugit piumassut pu-
jortartarKuvai. Åmalo oKalugfingme tåssane ing-
mikut arnåinait nålagiartarKugujai, arnatdlo nåla-
giartigdlutik merssortarKuneKarput nnerssaerKune-
Kardlutigdlunit. OKalugfik tåuna nalunaerutigine-
KarpoK ajiingeKissoroK, alianaeKissordlugoK, mau-
gårtunigdlo igsiaveKardlune.
Kjøbenha vnip umiarssuali via. Uper-
ngåK 1908 Måjip 1-nit 31 tikitdlugo Kjobenhavnip
umiarssualivianut pujortugdlit nunaliput 525, ava-
lagputdlo 520. Tingerdlautåinagdlit nunaliput 473,
avalagputdlo 509.
Santo Rosame KaliforniamTtume,Kissuinar-
mik oKalugfinguaKarpoK, inuit 200 namagiungna-
ganik; OKalugfigdlo tåuna orpigssuarmit aKitsu-
mit atautsimit sanauvoK. Tåssa: Kuagssugtortai,
sagdliligai, Kåtalo Kissuarai, avdlatdlo Kissuit tå-
ssunga atortut orpingmit atauslnarmit piput. Tai-
måitordle orpigssup tåussuma ilånit KissuarKat
60,000 siporuput. OrpigssuaK avdla tåussuma a-
ngeKatå Kissuaraliaralugo suliarineKarpoK, ukiut
mardluk nåvdlugit angutit mardluinauvdlutik nå-
magsiniardlugo suliaråt.
Inuarugdligkat Afrikamit pissut. Sior-
nga Afrikap kiangnerpiåne (KerKane) orpigpagssua-
lingne nunagdlit inuarugdligkat avdlananissut ilait
Londonimut pissungneKarput, tåssane inungnut ta-
kutitarumavdlugit. Uperugårdle måna nunaming-
nut angerdlartiniarmatik piumångikaluaKaut, tåssani-
tigdlutik uerissorujugssugamik. Tutsidput ajoratik
nunamingnut orpigssuartutiut aputdluartungOK.
Euriipamit pissatik pialugpagssuit nagsataralugit;
nalunångilardligoK nagsatatik måssa piuvdluångit-
sugaluartut nagdlingnartut tåuko aserutiginåsagait,
nunaKataisa pisåve singagissorujugssumatigik.