Atuagagdliutit - 03.05.1909, Blaðsíða 4

183.
184.
nersumik inussarput, erKartik tamåt pigissamig-
tut piniarfigalugo angatdlavigalugulo; tamåna piv-
dingo tugtuteicaleraluarpata iluaitsnliorfigineKarKa-
jaKaut, tugtutigdlit erøartik tamåt ungasigsumut
agdlåt aulisagkanik umassunigdlo avdlanik piniar- ■
figalugo angatdlavigiltsangmåssuk, avdlat piniagag- I
ssaerutitigdlugit. Avdlåisagaluarpordle Kalåtdlit :
ilerKorigsautinik illkarérsimagaluarpata, ericaming-
nitut avdlångtisångitsumik pigissarlsavdlugit, a- i
malo tugtuteicarfigssat tugtunik kinguågssiortitsi-
vit nangmingnea pigissarigpatigik. tauva avdlanik !
tugtuteicarniartut pilerssårutåt agssuarineKåsångl-
kaluarpoK; Lappinigdle KaerKUssigaluaråine, Niing-
mitdlunit tugtutinik pårssissugssarsigåine, tauva
isumaKarpunga akorngusivdlune iluaitsuliorfiging-
ningneK autdlarnisagaluartoK. Taimailissoicaraluar-
pat tauva siugdliuvdlutik atuissut (najugagdlit) J
kingugdliuvdlutik atuilersut taoretvigissariaKåsa-
galuarait. Taiuånale OKaluserissariaKartunut isu-
maliutigissariaKartunntdlo Kavsinut påsiniutigssiåi- i
nauvoK. Pingårtumigdle kut enaloKarfit nunap i-
nuglngisainit piniarfigineicångitdlulnariaKarsugåka,
ilarne taimailissoKaraluarune ajoricajaKaoK. *)
Kingunerilermat sinerlssame avangnardlerme
kujatdlermilo nålagaussut tamåna pivdlugo isuma-
liorutitik nalunaerutigait, iluarKajattissoK Bruunip
siuligtutå Kalåtdlit nunåta sineriåta åssinga, Ka-
låtdlit ikiortigalugit iluarsåuneKardluåsåpat.
IluarKajaicaorme ajornångigpat ernginaK au-
ssaK måna 1909 tamanit nalunaeruteKartoicarpat,
Kalåtdlit KanoK isumaKaruersut, nunamik sineriå-
ta åssilineKarnera inuisa nangmingneK iluaKuti-
giumårsorineråt,.
Aperssutigissap tamatuma akineKarnigsså nu-
nap misigssuissortai avKiitigalugit ajornåsasi- i
mångeKaoK.
KularnånglkaluarpoK siuligtutigissaK tamåna
tamane angerneKardlunilo akuerineKåsassoK, tauva
iluaKutigssaussoK siunertaralugo, Kalåtdlit ilaisa
*) Nunap åssingane imane Sermitsiåp sarnåne agdlangneu !
R. (tugtulik) kukussauvoK.
isumait nunap sineriåta åssingata KanoK iluarsar-
neKariaKarssusia pivdlugo tusaruminaraluaKaoK.
PåsislniariaKarputdle, niuvertoKarfit avdlat eruai
åssilineKåsåpata umatut nunap åssingatut pissaria-
Kåsanersut, taimatutdle iluarinenarpat tauva nu-
nap åssinge inuisa ilårtordlugitdlo iluarsagagssait
nagsiuneicarumårput.
Kavdlunåt nimåne uMume 1908-09 mi-
sigissavta pingårnertai.
(Agdlagtoi;: Knud Rasmussen).
Sinerissame angalassarnivne Kavsinik inuit
nalinglnait Kavdlunåt nunålerssårneK tusarumassa-
råt misigissarsimagavkit, upernåK måna »Atua-
gagdliutitigut« OKaluasaitsiarumagaluarpunga, na-
lunaerutigssåka atuarumaneKåsasugalugit.
Mana Kalåtdlit siumut ingerdlanerisa, pi-
ssariagdlitdlo tunganut eicériartornerisa nalågut,
Kavdlunåt nunåta ptssusé nalussariaKångingmati-
gik. DanmarkTnaK ptnago, nunatdle tamaisa tå-
puniaraluåsavåka, sumik tupingnartumik pissaria-
lingmigdlunit erKaissariaKarångata.
Ukiune nkunane kingugdlerne nålagarssuit
tamånltut Kalåtdlit iiuanårnigssåt, pigdlaricigsor-
taisalo KaKiartornigssåt isumalioncutigiartutnarmå-
ssuk. Kalåtdlitdlo tamatuma kingornga kinguligsså-
nguamik siunigssåt erngumanartunut ilångrttariae-
rugkiartortussårmåssuk, neriugpunga uko agdla-
génguit tamåne atugartut nunainik oKausigssa-
Karstnaussut, tamåkunlnga ilisimassagssarsioruma-
ssune.
UkioK måna uperngånnit autdlartou Dan-
markime artornarnerpatdlånut ilauvoK: sualung-
migdlo Jånuårimingåntt Marsip nåjartorneranutsi-
larssuaK nigdlerteKalune, tssilerdlune apissaicalu-
nilo pingmat; pigigsungitsut tamaisa ajorssarnar-
tumutdlo sivdlimaslnåungitsut tamaisa erdloKitivig-