Atuagagdliutit - 03.05.1909, Blaðsíða 6

187.
188.
dlutik någdliuvigsorsimåput. UkalerniardlutlngoK
pisugtiarångamik kagsserinermit nukigdlårdlulua-
raraut, kamigdlnngnermitdlo isigkamingnik put- [
dlagtortardlutik. Augustuse nåjartulermat ka- j
ngerdlugssup Klngua tiklniåinarsimavåt iimasso-
Karnerusasoralugo. Nunarssuardle KissugssaKå-
ugitsorssumat iganiardlutik ilane Kissugssanångit-
dlulnartarsimåput. Kisa Kamutitik mardluit Ki-
ssuglnarsimavait.
IlanigoK Jorut pisugdlune ukalerame perdli-
lernermit angmarasuåinariardlugo umatå tartuilo
OKartlnagit nerisimavai, ingminutdlo amarsumnt
åssersupoK, nerrerigamigoK. llanilo tiklkaluardlu- [
git torKup kigdlinganut aKutdlåglnarsimavoK, tå-
ssa nukigdlånganermit.
Savtamparip autdlamautåne kangerdlugssup ;
Kinguanut pisimåput, Kåumatdlo nåvdlugo tåssa- j
nisimåput. Nunat sinerdlugit umiarssup orning-
nigsså Kingmérutingajagsimavdlutik merserilersi-
magamiko, sermikut nunat napTnardlugit anger-
dlarniaraluarsimåput. Ortuparip 19-ne sermimut
KaKisimåput, tåssalo seKineK nulsårtoK, sisamåi- J
narnik Kingmekalerdlutik. Serraersiornerata sivi-
sussusia nalunaerneKångilaK, taimaigdlåt nalu-
ngilarput sikumut araarsimalerdlutik umiarssuar-
mik nerissagssat Kimatut ornigkaluardlugit Nu-
vemparip 15-ne Hagene toKussoK perdlerdlune
Kiuvdlunilo, uvdlutdlo 10 matuma kingornga ama
Myliuse KiusimavoK. Jorut tauva kisingorii-
kame autdlarKigdlune nuna Lamberts-Landimik |
atilik tikigsimava, ImaKa Disimparip 1-ta ei'Kåne,
tåssalo umiaissuarraut Milit 40-rdlugit. Kimatut
arKusågagssat atissat nerissagssatdlo tiklkaluarsi-
mavai; nukigdlångasimanermitdle tåssa pisumer-
sortugssaujungnaerdlune; tårssuarmitdlo Kåuma-
taer usi malermat ajoKusersimavdluinardlune, isig-
kamigutdlo Kerugtorsimavdlune. Tåssa toKugssa-
ne ungasigungnaersoK nalujungnaeramiuk, ilame j
toKunerat, toKuvfiatdlo nalunaerslnardlugo, Kimatut
kigdlinguaue Kårusungme ingminut iluarsartutl-
narsimavoK, autdlåine imerslnardlugo sauiminut
ilivdlugo. Tåssanilo tåssa atissardlungnermit Kiu-
simavoK, agdlagkatigut isumane nalunaerslnardlu-
go.
Nalunångitsumik Jorup ilane nukigdlårKårtut
ikiorniardlugit toKunigssait utai'Kissarsimånglkalua-
runiuk tuniarssuaK anguslnåusagaluarpå. Tamå-
nale ikiuiniarnine pivdlugo silarssuarme Kavdlu-
nåne tamane tusåmassångorpoK; angalassorpag-
ssuarnitdlo tamanit nersorneKarneruvoK pinertu-
nermigut, ikingutauvdluarnermigut, angalaKatimi-
nutdlo ikiuivdluarnermigut, nangmineK toKdssane
soKutigiungnaerdlugo, ingminutdlo iluatigiungnaer-
dlune. Silarssuardlo inoKartitdlugo araa puior-
neKåsångilaK.
Marse KåumataulersoK aitsåt Kockimit såku-
tut nålaganit, Tobiamitdlo Sancarmiumit, Jorut
nanineKarpoK; ilagissaile apussuarmik matusi-
mangmata nanineKångitdlat.
AussaK måna umiarssuit tunumut ama piki-
lerput Mvliuslkut Hagenivdlo Kimatainik ujardle-
riartordlutik, aussiviåne Danmarks-Fjordime, pe-
Kumingnik kingornga aissagssaugaluanik Kimagti-
ssarsimangmata, agdlagkanik navssågssaKariarasuga-
lugo. Tåukualo angalaraltugssat nålagarissagssa-
råt Einar Mikkelsene, sioruatigut Tunumlsima-
ssok, Amérlkamilo sikuiuitsorssuame angalassarsi-
massoK.
Jørgen Bronlunde Kimatunut umiamsuarmT-
tut ornigagssanut toKujartulerame nunat åsserssue
tamaisa nagsarsimavai, tåuko Joruvdlo nang-
mineK agdlagai Kanon ilisimångitsut nanine-
Karput; Joruvdlo agdlagainik KanoK angalanerat
aussineratdlo påsivarput; kisiåne Myliuslkut Ha-
genivdlo agdlagainik nåmik navssåringnigtoKångi-
laK.
Kavdlunåt nunånit tusagagssarsiordlune OKa-
luasaitsiarniaråine ilångussagssat amerdlavatdlåKi-
gamik, oKautigissagssat nalorninaraluarput; aut-
dlarnerniutiginardlugitdle uko tåputlngitsorneK sa-
perpåka:
Pinerdlugtulerssårniaråine tamanit oKaluseri-
ssauneruvoK Albertimik atilik, siornagut kiingime
tugdliusimassoK. Tåussuma pinerdlungnerssuane ar-
tuleramigit, tigdligarpagssuanilo påsineKångitsorsl-
naujungnaermata, ingminik politinut, nunap pår-
ssissuinut, nalunaeriartorpoK parnaenissivigssuar-
mut måtugssaujartordlune.