Atuagagdliutit - 19.09.1911, Blaðsíða 4

7.
8.
lerpå KingmiussoK, sanianilo Kernertut takuvdlu-
git, periatdlararnigit inrtnguit raardluk, åipåangu-
titsiånguaK, tåssauko perdlerKingnårtut. Måtag-
ssuaK nagsatane isencistnardlugo tun i u på nerer-
Kuvdlugo, tinguminerssuardlo Kingminnit ttiniut-
dlugo. Nererérmata pilerpai: tåssane unfngarKig-
sårniaritse umiåsdsaunga. NakuarssugamigoK u-
miaKardlunilo pigigssugame, mérånguaK sapeKiga-
miuk, saptngisaminik tuavim'naK tunungrnukarpoK.
TunungmukartoK tuaviorpatdlåKingmat avdlagiga-
miko timånit issigilermåne tordlulaorpoK: Mérat-
siardle ajornarpoK, tasama mératsiånguit mardhik
pugtagssap Kane, unaiara aiKuniarsiuk ainiarpåka.
Tagpava timånftut aulaniangåramib umiarssua tig-
gdkamtko sigssamut ptssuterérpåt, måssagoK ipug-
tugssai pilerngiitut. Tåssånga avårnut autdlar-
put Kats un ganers s u arme kisimik miriigtornguvdlu-
tik, ornigkamtkik tiktpait, tåssauko utai'Kiliinguar-
tut. Umiamut ikitfkamtkik ningmerssuaK ikitiniå-
sagåne ingiardlugit umiap iluanut pigsigpoK. Tå-
ssånga tunungmut autdlarpiit aliånaerssårutigalu-
go ivngertårtuånguardlutik, tikiungmagtngoK nulia-
ta ingangmik Kujarutdlutnarujai. Tåssånga majusi*
nardlugit, tåinaKame nerdlersulerpait, måssa »u-
narnataisa taknsåtigalugit måtangnik pajugkait, må-
ssa ilaisa Kitornamik atissainik (ardlantåinik) nå-
magungnartitamingnik pajugkait. ArnarsiatagoK
pilerpai: tamåko utaiKisigalugit aterKårniaratdlar-
sigik atissartåsaiKårpuse. Tåssanilerdlutigdlo tåi-
nanale pissailikastput, sussok nerissagssaK nungu-
neK ajortoK. Nerimaleratdlardlutik atissarigsigat-
dlardlutigdlo pfssagtlkiartufnarput. Ilane anguti-
siata ernersiåne pilerpå. Inuit ilait imåinauneK a-
jortorssuput, tusai'feKåsångitsussånåsit siikut tusa-
riaralnarunik igitsissuvse imåinauvfiginaviångilåse,
nakiissagsartarput Kissugssåinånguanik TåinaKali-
nie tivdlut tamaisa KissugtalerpoK, uvdlåkut ma-
kisimalerdlunilo Kulimingnut majuarune, uvaliar-
tulersordlo aterune alenane oKarfigissarå; Kissug-
tanguåka aissagssatit tagpika. StiligoK inerdlna-
riarane angutisiame angatdlagtagai kineriungnaer-
pai. Ilane angutisiå avatartårame avalautdlugo,
åtåt åpajuitsut tikitdlugit nauligfigigångamigit,
avatse åtåt erKumassarmåssuk, tikitdlunilo erner-
siane pilerpå: Avatara KaperraKångingajagkame
eKingavatdlåKaoK putdlagdlugo tasigkarsalåtsiariuk,
åtåt erKtimassartagakasiånik avataKardlune ajo-
KaoK. Kajå aterfigigamiuk avatå putdlagstnardlp-
go Keraatigut eKileriaraluarpå, seruntdlarmat koki-
ngajagdlutnarpoK; tåssa Kårpå KuperKtnårdlugo.
Navitdlåsagånilo majuarame pilerpoK: Avatånguit
Kårniarnago eKilårniariardlugo aKinårdlugo Kårpa-
ra KuperKtnårdlugo. Angutlsiåta Kiviaramiuk
Kungujugdlune pilerpå; tåssa arajutsistneKarnak
( talorungnarnngnaerpntit nakuarssuångorsimavutit.
Mérauntnguit erKaimavdlugo pineKarttnak nilker-
ssårniaKinak. KajartåriaramigoK katsornane piner-
rarigsorssuångorpoK. TaimaigdluttngoK tåuko mé-
raugame ilagissai tusaleriatdlaramik, KavanigoK
merånguit pngtagssap Kånitut navssårigamtkik,
måssåkungoK ancaluångna pisorssuångorpoK; igit-
sissorssuaroK utorKagssarssuångordlune tusarame,
Kuarsåmitdlardlune isumaliulerpoK: åkiniaralugtua-
Kaunga; taimalo isumeraluardlune pilerpou: tar-
| Kavunga erKånguanut nugdlunga nåptniaraluarnå-
ra, erngerdlunilo pikilerdlune; sunauvfa Knilerta-
gileramiuk ingiariardlugo KOKagssiniagssamårdlugo.
Tarsavunga sinerssorame nunagissåta avangnångua-
: nut nunasivoK; nunasisfnardlune tikerårfigigami-
j git ilisarittnane misigssorKigsårpå, oKaloncigsår-
! dlunilo tåukunguit tåmarnere påstngtnamtkik, u-
jartaraluardlugitdlo nåniveKångingmata, sunauvfa
maungarssuaK såvigdlutik ånåuneKarsimasstit. A-
ngerdlarsimalersoK påsilerpåt tåunaussoK igitsissor-
ssuaK. Angutisiåta ernersé pilerpå: tåssalo tnaa-
Ka sunguamik aornguaKarnak? ernersia nivdltngit-
sok alcKa pilerpoK: imana puiortaratdlarame na-
luvå, angajoiKåKaratdlaravta KingmiarKap amimi-
ntnguanik aornguaKarttpåt. tåssa sule atukiorå-
ngavko atissånut merssutarpara. Arnarigaluarput
imånak oKartarpon: arajutsiveKångitsuatsiaungmat.
Aussaunerane Kajartortaraluarame sumik malugi-
ssaKångtname nikatdlorpoK, (ilimasugungnaerpoK).
| Håne ukiåkut Kajartordlune seKtnareKingmat alå-
| ngornnit sangmivdlune, Kingmip Kiloriarfigitdlar-
| mane sanimut såriardlune seKernge pitdlugternia-
riatdlaramiuk, tauvauna Kajarssnp seKiuerminit ti-
i ktkalugtuaråne; sågdlugo ornigkamiuk tikikåne pi-