Atuagagdliutit - 30.11.1911, Blaðsíða 8

so.
susip ånåukumårai, uvanga taimåitut ilagånga.
Taimanime oKauserissåka tamåkua autdlarniutéu-
put tåussuma ånåuneKarnigssånut. Suname tau-
vamo ajoKutiusanerpa tvangkilio OKalusstssutigl-
savdlugo ajortuliartunut sualungnerssaussunut ag-
dlåt? Inuitdlo OKartarput: Londonip erKåne a-
jortuliartorpagssuit ajagtugkatdlume agdlåt oKåu-
ssinivkut avativmit katerssortarivka, onarpungame
(Jutip ajagtugkat ånåukai pivdluanuivdlugitdlo;
kinalume angnermik ivangkiliup oKausinik ang-
nermik oKalugfigtsanerparput taimåitunit, uvavnu-
me tugpatdlersautauvoK måna: Kavserssuit ajag-
tugaussunit tikiukumårtut pavångalo samångalo.
Ajortuliartume sualungnerussut uvavnut Kaivtar-
sigik, uvanga ivangkilio OKåusstssutigisavara tåu-
kunungåtaoK, avdlanutdlo åssiglmik oKalussi-
ssarumårpunga, ånåussissima oKausé påsisima-
gavkit, måkua: »Igdlorpait akornginut autdla-
ritse, inagdlngitdle iseminiarsigik iniga tagtoKer-
Kuvdlugo- , Ltik,- 14, 23.
Danskit atuag-ag-ssiainit nugtigkat
Panernerssup pissutå.
Nunavigssuarme silasiortut påsiniutigssaK na-
lunaerutigåt, kiangnerssup kingugdliup aussaK må-
na Europa avKutigigamiuk KanoK pinera; nuna-
vigssuarmilo taimatut panernerssuaKarångat KanoK
ttartoK sunalunit plssutaussartoK. Danmarkime
panernerssuaK nunavigssuarmisut ineK ajorpoK,
imai KaneKingmata. Siagdltsaertarnoralo tåssani- [
miune ilisimaneKardluarpoK., imamutdle aanigka- j
me sialoKångikaluartoK sila isugutåinangajagtar-
t
pOK.
Nunavigssuarme sialuerugtarnerata mana pi- f
ssutigineruvå: silåinaK naKisimaneKarnerulerdlu- j.
ae oKimainerulerångat, (téssa: sila nigdtertoic å- |
mukarungnaerdlune Kiinnikalerångat, tauva issa- j
ngillsavoK. tauvalo silåinaK isugutamik migdluai- j,
nerulfsavoK. Silåinauvdle oKimåissuserssua piv-
dlupo siasrdlerneK sapermat. tauva nunap isugutå
silåinaup Kutdlåutarpå; nunavdle isugutå sivisd-
ngitsumik nungutarmat tauva panernerssuaK pi-
lersarpoK. Silåinardlo nunap icånitoK isugutaeru-
tarmat tauva nunap Kå kiangiuit Kuvdlulerdlunilo
avgulalerångat, silåinaK pujoralanfkiartulnaleraraoK.
Taimailigångat nuna masagtariaKaleraluararaoK,
nuiagssaKångtnamile nuiaKångingmat sialugssaKa-
rangilaK; nunap panertorssup Kulå nuiångueruti-
vigtarmat, nuna isugutangaerutarmat. Taimåissu-
siale påsiuminarpoK, sila sivisumik taimåikångat
nungutdlugit sivisoKatånik taorsertarmagulusdK.
tåssa silagingnen panernerssuardlunit, silardlung-
neK sialugssuardlunit Kånerajungnerssuardlunit
nunarssup silartågut tamanut anorit angalatt-
tuarmåssuk. Tamåna pivdlugo silardlugpatdlåte-
rångat måne pingårtumik tugpatdlersautigissarpar-
putaoK silagigsigångame sivisunerussumik silagig-
tarmat, pingårtumingme nunane kiagtunilo akung-
nagtunilo taiméitarpoK. Taimåitordle panerner-
ssup Europa aussan måna avKiitigingmago sivi-
sussusia sualugssusialo åsseKångingajagsiraavoK.
| amerdlaKautdlo ajunårnerujugssuit. Panernerssuar-
{ mit ptssuteKardlutik ajoKusigauvdlutigdlo asera-
• gaussut amerdlangårmata, tåssa orpigpagssuit i-
kuatdlagtarmata, inugpagssuit toKorautigingmåssuk,
nunamilo naussnt inugpagssuit inussutigssarigalue
katerssugagssaugaluit asiussorpagssumata. tusinti-
ligpagssuit pigssaKarfigissagssaralue. Angustusiv-
dle uvdluisa KerKe • Kångermata, Europap KerKa-
nimiut tamanit siagdlilersoK nalunaerutigingmå-
ssuk nuanålerput.