Atuagagdliutit - 18.04.1912, Blaðsíða 2

170.
180.
"niirtssutsimilo KanoK ajoKersorneKartuarnerånik mé- |
rångugatdlarnerinitdle. Taimaniktime Tunuanekui-
simångitsunut ajoKersuiartortitsinigssaK G. Holmip j
avKutigssinineragut autdlarnerneKalerpoK; Hansé- ;
raugaluvdlo tagpavanimiut ivangkiliumik tusar-
dlerKårpai, tusångisåinaraluarmata umassumik Gu- j
tenartoK ÅnåussissoKartordlo, toKuvdlo kingornga- i
gut någssåungitsumik inunigssaicartoK. Tairaane
Tunuamiut tusarngagartik tamåna Hanséraugalup
påsiniarumanerarpå, tamåkunfngalo iliniarumane-
rarpai.
J. Hansen nunarput inoKartitdlugo puiorne-
KåsångilaK, Tunuamiutdlo erKartorneKarångata nu-
ngutdlugit erKaissariaicarpoK, kitåmiut ilåt KalåleK
siugdleK Tunuane inungnik Gutimik nalussunik i-
vangkiliuraik oKalfisserKårtoK tåuna.
Såkutut nålagåta G. Holmip Tunualiaréramik
angalanertik agdlautigigamiuk ajoice J. Hansen
nersordlulnarpå, sapitsorssuvdlunilo sikusiutdlar-
KigsorssussoK, iluanårdlutigdlo måssa ajornartor-
sioraluaKalutik Angmagssalik tikikamiko apuner-
mingnut aicngtortik pingårtutipå.
Tamåna pivdlugo kingunerilermat ktingip J. ;
Hansen atarKineKautigssånik sarKarmiugssånik nag-
si'på.
t
AjoKiuneK Josva Petersen.
Elias Josva Jørgen Peter Petersen, Påmiu-
ne imingorpoK 1836 Jånuårip 3-ne. AjoKitigssat
illniarfiåne Nungmltume illniarérdlune ajoKingor-
dlune autdlarpoK 1855. Ukiorpåluit Påmiune
ajoKiorérdlune Arsungmut nugpon; kingorngalo
Narssalingmut nugtlneKarame sule tåssanitdlune
ukioK 1910, Ortuparip 16-ne toKuvoK. J6rssuå-
galuaK ama ukiut 50 sivnerdlugit ajoKisut su-
liuarpoK, inungorfingmile erKå Kimangangilå, ajo-
Kiuvordle pitdlåmaussoK; tamånalo pivdlugo er-
KaimassariaKarpoK.
L. M.
Piniaraex nåmagkungnaerpat sut av-
dlat sågfigisavavutP
(Agdl: Mathias Storch).
AjorssarungnaeriartornigssaK agdlautigigavko
Atuagagdliutine J\s 11-me, puisslniarneK plssusia
napertordlugo pingårtlpara, suliaieångitsut sungiu-
sarnatigdlo agdlinartut sulilerKuvdlugit, tauvame
ajorssarneK nunavtlne mingnerullsangmat.
Kisiåne utorKait uvavtlnitdlo angajugdliune-
russut misigissåt nåpertordlugo piniagagssaerukiar-
torpoK. Tamatumunga måko mardluk patsisåu-
put: *) piniarneK silatusårfigineicånging-
mat, 2) åtårniat toKoraivatdlårmata.
Pingårtumik avangnåne piniarfingnik avsser-
suissarneK silatusanglnermik taivara, avdlane a-
toraluarnersoK. Nunaicarfit unguvdlugit KeKertane
avatdlerne uningassarueK, puissinigdlo naimatitsi-
neK patsisauvdlune puissit tivfagsaeriartulnarput.
Åmale kangerdluit puissit piarKiorfé tikivitdlugit
nunasivdlune puissit nujugtarput. Tåssa puissae-
riikiartornerup plssutå siugdleK. PiniarneK tamå-
na perKussutitigut iluarsarniarsiuk ilivse pissug-
ssautitaussuse!
Ama umiarssuit åtårniat igdlågdlit amerdla-
sorpagssuit toKoråinarnagit, piararpagssultaoK to-
Korartarraatigik nunaKarfit avangnardliunerussut
ilåinut, kisalunit åtanguit (agdlagtut) aputfsaertut
oKautigineKartarput. Åtårniat taimaingmata iner-
temivdlugit KlnutigineKaraluarpoK. Tamånale nå-
magsineKarslnéungilaK nålagauvfingmiut tamarmik
Evrupamitut ima onarmata: imaK pigineKångi-
laK.
Tamåna pivdlugo avdlanigtaoK piniarneK nå-
marKiisertariaKarpoK. Siugdlermik tailara Kipor-
KarniarneK. Tamåna måne Nungme siornga-
gut atunglkaluardlugo nåkutigivdlualeramlko ilua-
KutauvdlualerpoK. Kulångilanga nunaKarfingne
avdlane KiporKalingne taimatut piniarneKalerunik