Atuagagdliutit - 18.04.1912, Blaðsíða 5

185.
186.
dlugo, Kinamiut kaisarertik soraersfpåt, måssåkutdlo
Kinamint kiingitsungorput Amérfkamiutulerdlutik.
Kinaraile inugpagssuit (400,000,000) sale eraigsf-
ngitdlum arput, nålagauvfigssuarmTtutdlo såkutor-
pagssuit nunap ilarssuane angalåinarput pTaivdlu-
tik ujajaivdlutigdlo, nålagauvfigssuarme Kiname.
Silarssnarmiut tupfitdlautigeKåt kalerrilera-
mik, Tuluit nunåta ilåne aumarssuarsiorfigssuar-
ne sulissorpagssuit suliumajungnaernerat; suliner-
mingne akigssarsiatik mikigigamfkik akitsorterdlu-
tik. Akitsorterneratdle aumarssuarsiorfingmiorssuit
tåukunfngalo åtaviligpagssuit misingnartingårpåt,
piaivfigssuit ericånitut tamarmik ajorssartorssuå-
ngoramik sulissunguerugdlutigdlo; Evrdpavdle a-
vangnåta tungane nålagauvfigssuarnltut aumar-
ssuailatsinerssuaK misigeKåt; sulissarfigpagssuit
ilarpagssne unigtigarpait Kissugssamingnik aumar-
ssuagssaerugkamik. Kjebenhavnime åma mising-
nartivigpåt. Igdlorpagssuit akorngåne Kutdlerpag-
ssuit iinuit tamaisa angalassanut Kåumaricutaor-
Kuvdlugit ikigtagaugaluartut KiterKutlnardlugit i- i
kumatilermatigik, aumarssuit ivseranik (Gas) iku-
niåssutigdlit supississugssaerungmata. Kimugtuit-
sut angalassut ikigdlisfpait akugtunerulersitdlu-
git, Kavsinilo Kåumaruutigssaeruput Gase nungrt-
tåinalerraat. Sulile ajornerulerumårput, aumar-
ssuarsiorfingne suliumajungnaertorpagssuit (tåssa:
inuit 1,000,000 sivneicartut) sulilerKiålfngigpata,
sulilerKfkatdlésångfnguatsiarputdle.
Ktingerput Frederik YEII ukioK nåpangåra-
luarpoK, måssåkutdle pitsaunerulerporoK; perKig-
sivdluarumavdlunile kujåmut nunamut kiangneru-
ssumut, Itåliamut autdlaratdlåsoroK.
Kungip tugdllsa ilåt (nålagauvfingme nåla-
gaussunik misigssuissoK) ordluvdlune arKunara-
luarpoK, kutsime isua Inardlersikaraiuk; tamåna
pivdlugo Kåumatit 2-rdluk nalagame »H. Egede«
autdlangajalermat aitsåt angalalerpoK, inatsisilior-
tartutdlo atautsiméKatigisinaulerdlugit, suliligoK
pitsordlugpoK.
Angalassut Kalåtdlit nunånik misigssuiartor-
tut mardluit aussau måna Kalåtdlit nunåliarput;
tåssa: såkutut nålagaisa ilåt Kock siulerssortiga-
lugo, (Myliusingalfip avungnanataisa ilåt), Tunuv-
tfnut pujortugdlip »Godthaabip« niujartusavai; a-
! ngalassngssatdle ardlai Katsigsortormiut Quer-
vain siulerssortigalugo måssåkut »H. Egedip«
siugdlermérneratigut ilåuput.
Angalassut tåuko tamarmik nunarput sermer-
ssuåkordlutik itivfniarpåt, Kocke Tunumfngånit
ktmut; Quervaiuile Ilulfssat Agpatdlo akorngagut
Påkitsiikut sermimut KaKivdlune Angmagssaling-
mut itivingniarumavdlune.
Pingårnerit tamåko tusåinariaKartut sineri-
ssame kujatdlerme nålagaussup O. Bendixenip u-
vavttnut nalunaerutigai. Ukiuvdle kaujatdlangne-
rane nunarssup ilåne pisimassut ilåinai, nunavta-
lo inuine KuiagineKarumårtut taiginardlugit imåi-
put:
1911 Sept. 8, Einar Mikkelsenikiinik tikfngit-
sortunik ujardleriartortitsiniaKatigit taiinåitfpåt,
Kalåtdlit nunåta tunuata ilå avanerssuaK ItoK si-
korssuaKarpatdlåKingmångoK.
13-ne Franskit Tuluitdlo, Tyskinut sorssug-
dhuuangajagput, Afrikap avangnamut sineriåta ilå
Marokko pilerngutdlugo (pissutigalugo).
10—20 tikitdlugo Tuluit Tyskitdlo ingming-
nut sorssutingajagsimauvarput.
25-ne Franskit sorssussuisa ilåt »Liberte«
Toulonsimititdlune dnuame KårtoKaoK; tåussuma
inugpagssuisa ilai såkutut 4—500 taimane toKu-
put.
Ortuparip 6-ne Ivnånganiliartaut »Motor«
Kjebenhavnimut tikfpoK, Ivnånganermiut ajungf-
nerarpait, kisiånile ilimagissaugaluaK Einar Mik-
kelsen tusarneKångilaroK.
12-ne Ktname kdngitsujumassut iluanuser-
niardlugit, kaisariat Juan Shi Kai akuerssivoK
iluarsårKigfigssiuissugssanik. pikigtut Kunutlniar-
dlugit.
15-ne Sicillieme nuna sajugtorssuvoK.
20-ne Itåliamiut sorssugtugssaisa Tripolise
niuvfigåt.
24-ne Cooke (Amérlkamio tåuna ilumorane nu-
narssup isuanik avangnardlermik tikitsissussårton),
Kjebenhavnime inerssuit oEalualårtarfiussut ilåne
tusarnårtitsipalårpoK åssillssanigdlo sarssuatitsiv-
dlune, tåssane akigssarsiame sivnere Kalåtdlit nu-