Atuagagdliutit - 18.04.1912, Blaðsíða 6

187.
188.
nanut ajoKersuiartortitseKatigingnut ttinidkumav-
dlugfngoK.
27-ne Kalåtdlit nunånut ajoKersuiartortitse- j
Katigit aningaussat Cookip tuuiuniagai tigujumå- |
ngilait.
30- ne Itåliaraiut såkutue Tripolisime saper-
sstkiartuinarput.
31- ne Kdngivta milia Louise nagdliukame
60-nik ukioualerpoK.
Kiname siulerssuissut akuersstput, nålagauv-
figssuarmiut isumaKatigigsugssat katerssorravdlu-
git, siulerssiitit ilernutoKaussut taimaittkumavdlu-
git' «
Nuvemparip 4-ne Kiname inatsisitårput, Tu- !
luit pissarnere maligdlugit (igssuardlugit).
5—6-nilo Evriipap avangnåta tungå tamåker-
dlune anorerssuartorssuvoK.
13-ne Juan Shi Kai Pekingimut iseriårtor- ;
poK. Manschuria ingmlkut uålagauvfiulersoK nå-
lunaerutiginetiarpoK.
22-ne Kiname isumalioKatigit aulajangTput
angutit nutsamingnik perdlaialérutlsassnt, Kåtima-
tisiutitdlo Kiname atorneKartuartut avdlångusassut,
Grékerilerissut Kåumatisiutåit malilfsavdlugit.
25-ne Tripolisime Deniamilo: Itåliamiut Tyr- j
kitdlo påssorssuput.
Disimparip 10-ne fugikitsulingmit (Spitsberg-
-imit) Norgemut siugdlerpåmik nalunaerasuartaut
silåinåkdrtoK atornéKalerpoK. UkioK rnåna inuit
150 Ingikitsulingme uklput.
22- ne atuagausivigssuarmut Kjøbenhåvriinn-
tumut Jørgen Brønlundiugalup uvdlune angalav- |
fingmine kingugdlerne agdlagtaivé akeKartlnagit
tdniuneKarput.
1912, Jånuårip 1-ne Kinamiut kaisariat arni- J
lo soraerdlutik igdlorpagssuaKarfik Peking Kimagpåt. |
21-ne Itåliamiut sorssugfingmingne Franskit
pujortuli.utait paortautit mardluk tigussarait, tai-
mailiorneratdle Franskit narrautigingårpåt.
23- ne Franskit siorasaeringmata Itåliamiut J
pujortugdlit mardluk tigussaraluatik autdlartfpait.
Fipruårip 6-ne kungerput pisugtuartigdlune ;
nåpalerpoK, puagdlulålerdlune.
12-ne Kiname kaisarip, Kina nalunaerutigå |
kaisareKarfiujungnaersoK. KaisariugaluaK sorae-
rame inussutigssaKartlneKarpoK Kr. 14,780,000-nik.
16-ne isumalioKatigit kaisariugaluaK Juan
Shi Kai Kinerpåt, Kiname siuligtaissorssuångor-
Kuvdlugo.
19-ne Tuluit nunåne aumarssualerivfigssuar-
ne sulissorpagssuit akitsorterumanerat ilimauarsi-
VOK.
28-ne kungerput uvdlut tugdlerit makitsiar-
talerpoK.
Marsip 1-ne Tuluit nunane aumarssuarsior-
figssuarne sulissugaluit inuit miliunigdlit suliu-
majungnaerput; åma taimanikut Kiname Juan Shi
Kaisip såkutorpagssue pikigtorssuput. Igdlorpag-
ssuaKarfik Peking ikuatdlagtipåt.
8-ne Norgemio Roald Amundsen nalunaer-
poK, nunarssup kåvigfia kujatdleK tikisimavdlugo.
Roald Amundsenip nunarssup isualiarnermi-
nik' nalunaerutai tusaruminaKaut. taimåitordle
måna Atuagagdliutinut ilångutfngikatdlarpavut
pivfigssaKångiuavta, Atuagagdliutitdlo ukioK må-
na inilerérmata.
Nunarssup sikuiuitsuanut kujatdlermut apu-
kamik ukiaferå 1911, Aprilip 11-ne ukivigssior-
dlutigdlo Kimatuliartortåinaratdlarput. (Tarnavna
pårdlåukame^ uvagntr avangnåmiut aussarångavta
taraavna ukiortarame). Ukiutigdlugo fssisiufip å-
mut -i- 50—60 0 C. KimagpiångilaigdK. Upernga-
lermat ukivfiat Augustusip 24-ne seKerngup nuer-
KårpågOK.
Savtamparip 8-ne angutit 8-sut, 7-nik Ki-
mugseKardlutik, 90-gdlo KingmeKardlutik kujåmut
autdlarput. Kingorngale tivfarteréramik ilatik
3-sut utertitariaKarpait, 5-tik kujåmukartariaKara-
mik. Aitsåtdle uperngarnerungmat Ort. 20-ne
5-tik, 4-nik KimugseKardlutik 52-nik KingmeKar-
dlutik, Kåumatinutsisamanut namagsassunik taKiia-
Kardlutik autdlavigput. AvKutimingne ajornartor-
siungårtarsimagaluarput, taimåitordle nardlumutna-
ngajak ingerdlasimåput, KåKarujugSsuitdlo sermer-
ssuarmit nuisassut portunerit ilåt isigkat 18,500 por-
tutigåroK, tmap Kånit Kumut. Nunarssup isua ku-
jatdleK patdlileramtko sermersstip Kå manigsor-