Atuagagdliutit - 24.09.1912, Blaðsíða 5

25.
26.
donna della Salvietta« åssiliarssuit silarssuarme
tusåmassaunerit ilagåt. Pfngorneranut plssutau-
ssup (åssilfssap tåussuiua), Kapucineriussup må-
tuvfinguata pisatai taraaisa ilångutdlugit akia a-
nguneK ajorpat. åssiliaK akisungårmat.
Ujajaissut pingasut.
OKalugtuaK Australiamut nunasissunik.
(NugterissoK: V. C. Frederiksen).
James DesmonditoKaK KanoK pisimagaluartoK
igdlorpagssuaKarfingme tamarmik nalångilåt. gfil-
tisiortut iluanårnerugatdlarfnata *) téssunga pivoK
nulé pånilo ilagalugit. Ukiut amerdlaknlugtnt ag-
snt sulingårtarame, kisame piumassame ornerKti-
ssåt angulerpålusoK, tåssa: aningaussautit torKor-
tertagkane pigssamantigissaralugit, Tuluit nunato-
Kanut utersfnangordlune, tauva perdlugssiip tikf-
pa. Nulia nåpåussup tåssångåinaK nagdliusima-
ssup pérpa, nangminerdlo sivisumik nalassungor-
titauvoK. Aitsåt ajorungnailerdlune sule tamatu-
många igpingnangarnerussumik misigissaKartitan-
vok, kultisiortut ilåt iluari'ngisane uvigerKtingisa-
nilo paningme mallnarsimangmago. Pesmonditor-
Kap påne silarssuarmit pisatainitdlo tamanit ang-
nerussumik asangåramiuk, Kimangmane aliasu-
ngårtitauvoK, umatitoKalo KårtmeKangajagpoK sila-
lo kåvigtitauvoK. Måssåkut isumaliutigiungnaerpå,
niéraugatdlarame sinigflnguame inigigalua uterfi-
giumavdlugo, Tuluit nunånut uteraluarune tauva
tåssane kisimTnine KimangneKarniuilo igpigineru-
sagaluaramiuk. IgdlorpagssuaKarfiup isuane ig-
dlunguaK pisiarå, tåssanilo ilaKarane inuvoK, må-
ssåkut ukiut mardlungnik Kulilingajait inoruagit.
PineKarnera inusimaneralo ingmtkortumik pissu-
seKartoK igdlorpagssuaKarfingme oKaloKatigigssuti-
gissåinarpåt.
*) 1851 Australiame gultisiortoKalerpoK.
Uvdlut tamaisa takussarpåt igdlorpagssuaKar-
fiup avKusiniliarssuatigut saKissårtoK, paortut ag-
gertarfigssuånut tåssanilo apencutigerKigsasavå ing-
minut agdlagaKåsénglnersoK. Uvdlutdle tamaisa
angerdlartarianarpoK pakatsisarneKartardlune. Paor-
tut nålagåta oKarfigigångaue: »Uvdlume ilingnut
agdlagaKångilaK, Desmondiå«, tauva issai Ktivdli-
nik fmerneKåsåput, kinåtalo sarKumersfsavå pakat-
sisarneKarnerssua; kisiåne taimåitoK aKaguane uv-
dlakut Ktilarnångitsumik ama paortut aggertarfig-
ssuånut takuterKi'saoK, nipimigdlo ilimasungner-
mit sajugtitaussumik aperKutigfsavdlugo: »Uv-
dlume uvavnut agdlagaKarpa, ateKarpunga James
Desmondimik«?
IgdlorpagssuaKarfingmime tamarmik naldngi-
låt, suna pivdlugo uvdlut tamaisa taima saKissår-
tartoK. Tamarmik naliingilåt agdlagkat ilimagi-
gai paningminit, Kangale taima soritusaitsigissu-
mik Kimagtigissaminit, James Desmondivdlo 5-
ma uangmineK ångigingilå, tamånåinarme inung-
nut oKaloKatiglgssutigissarpå, Kanordlo aperineKa-
raluarune inungnit naluvdluinartngkaminit agdlåt,
avdlamik akisångilai, kisiåne ima: »Ap, åp, uv-
dlume Auniemit agdlagaKångilaK, kisiåne tikiiiku-
mårput, aKago aKaguagulunit imaKa plnago, ki-
siåne uvdlut ilane, atåtatorae maKaissIsavå. Na-
lungilå kultip agssagkama tåssauitdlune utancTnar-
mane. Uvanga paninguara nalungilara, tåussu-
malo uvanga nalungilånga. Någga, någga, piu-
massangnik oKaluinarniarit, uvanga nalungilara
tåssugo agdlagarsivfigfsagiga«.
IgdlorpagssuaKarfingme tamangajangmik isu-
malioraluarput DesmonditoKaK silaKånglnasugalu-
go, kisiåne tamarmik nakigåt nagdligalugulo. Mé-
raussutdlo asavåt, uvdlut tamaisa uvdlup Keraata
! kingorngagut nautsivfnguanut katerssortarput, tå-
ssanilo Kungujungårdlune ilagsissarpai, mamuKi-
ssunigdlo paornganik avguaivfigissardlugit. Na-
lunaeiKutap akånere mardlugdlunit nuånårdlutik
pinguarérsimagpata, tauva mérKat tamaisa naussu-
mik tunisavai, naussoKarfinguaminTtut ilånik. A-
merdlasut, angutit arnatdlo, inersimassutitdlutik
J oKalonatigineK ajorsimagaluaipåt, kisiåne tamar-