Atuagagdliutit - 24.09.1912, Blaðsíða 8

31.
32.
Tamardlisit.
SeKerngup klssarssusia. Uvdloriarsior-
tut kiplsanatik suliariuagaisa ilagåt, ilisimallsav-
dlugo pissariaKangåraluartoKajornaKuteKaKissordle,
tåssa: seKerngup klssarssusia. Nålagauvfitdle ur-
dloriarsiortortaisa misilinere åssiglngeKaut. Aiué-
rlkame igdlorpaKarfiup Washingtonip uvdloriar-
siorfigtåne sulissut siuligtaissue C. S. Abbote,
F. E. Fowlelo misiligkatik ukioK 1900—07 nalu-
naerutigait, seninerpiåp klssarnerssuata såkortu-
ssusia fssisiutip Celciusip Kumut + 6,750-6,790
migssilioraigOK. Taimanlkutdlo ama Tysklandip i-
låne Potsdamime ilisimatup J. Scheinerip avdlatut
Itunik misiliuteKardlune misiligpå, tåussuma na-
lunaerutigå seKinerpiaK -j- 6,195-6,252 klssåssuse-
Karnerardlugo.
Norgeme angutitoKaK 115-nik ukiulik.
Norgep klmut sineriåta ilåne Lot'otenime anguti-
toKaK tåuna nunaKarpoK; aulisartuvoroK Abel E-
liassenimik atilik, inussoK ukioK 1796. måssåkut
115-nik ukioKartoK. AnguterujugssuvoroK, suli-
goK angatdlareKigame pitsut igdlnanitdlune, sa-
påtip akfineranut pingasoriardlune, nulé nåparsl-
mavingmltoK militut ungasigtigissume pisulnar-
dlune takusartarpå. Tåuna nulianciutigå uk. 1895,
taimane 100-nik ukioKangajalerdlune; taimanile
nuliarKiutå perKlngeKaoK, pisungneK sapingajang-
mat katileramik oKalugfingme nuliagssane kivssu-
miardlugo savssåupå.
NakuarssuaK tåuna iniingorpoK Norge Dan-
markilo katlngavdlutik ki'ingeKarfiugatdlarmata,
tåuna nålagauvfingme kunginik 9-nik angumering-
nigtuvoK.
ngåK iVlarsime Itåliamiut Tiipolisime sorssugtitdlu-
tik, såkutuisa ilåt angerdlardlune tiklkame arna-
minut iserpoK. Arnåta erne sivisumik takungt-
namiuk, takondleramiuk nuånångålerpoK. Såku-
tup arne Klnuvigå Kagdlersåussuane pérKuvdlugo;
péramiuk arnå ånilångårpoK, ernerme tale igdlug-
tut kipisimassut takugamigit, takussane ånilåruti-
gingåramiuk liplpoK, tåssångåinardlo toKiivdlune.
Naujat Kajussiagssartumassut. Tulung-
ne atuagagssiatigut nalunaerpnt, naujarpagssuit
narssarsstiarne Kajiissagssanik naussulingne ner-
ritsartut, nkiungOK 30 siorngatigut narssarssuar-
ne tamåkunane naujamik atautsimigdlunit tåkug-
toKajuvigkaluarpoK. Nunap ilarssuanigOK naujat
ånilangatigTnalerpait, Kajnssiagssautitik neKiging-
matigik.
Kenertat kivissut, inuit 500-gdlit i lå-
ngu td l u gi t. Siornga 1911 Dlsimparip 19-ne
Colonimit Panamap kangimut itivneranit nalunae-
rasuartautfkut New-Yorkimit nalunaerpnt, Amérl-
kap KerKata kitåta tungåne igdlorpaKarfiup San
Salvadorip sineriåne. nuna sajugtorssutitdlugo Ke-
Kertat Kavsit kivissut.
Kenertatdlo kivissut inue 500-gdlit migssigi-
ssait ajiinårtut.
Naggorigsut: Siornga 1910-11 Danmar-
kip ilåne Aarliusimiut ilåt, sulissartup nulia nti-
kagpiaråinarnik mardlulivoK. ukiordlo tamåna å-
ma nukagpiaråinarnik pingasuligujoK. Nukagpiar-
Kat 5-mtft tåuko inerdluarsimavdlutigdlo pencig-
dluarput.
Pingasoriardlune pingasulissoK: Ukiut
10 åiparigdlutik 9-nik KitorngaKartut. Sulissar-
tup Stevnsimiup nulia ukiut 10-lit nåjartorneråne
pingasoriardlune pingasulissarame 9-nik Kitornga-
KarérpoK.
Tuvsunguvdlutik takumaussut. (Jper-