Atuagagdliutit - 20.02.1922, Blaðsíða 5

137.
138.
Pitorårfik. Serfalingmit milit ll/2 mig-
ssiliorpai.
Nese. Pitorårfingmit milit 3 migssiliorpai.
NunaKarfit tåuko tåssa auveuarfigssuit. Ki-
siåne Serfalik Pitoråvfigdlo ukivfigineKakulångit-
dlat, pissutauvordlo iraaKa satsingmata magdlera-
jugdlutigdlo aussame Kajartorfiuvdlaarnatik. Ne-
Kile tåssa nunaKarfiavdluartoK, aterminut nalerKu-
toK. NunaKarfingnut tåukununga pingasunut uper-
nagssalernerit tamaisa inuit amerdlanerit katerssu-
tarput auvfangniariartordlutik sikumit. Tamåna
Uvdlerssup orKoringmago avangnamit anordleriar-
toK sikuiartarame Katsorångat sikoraigtardlune.
Aorfit sikorKåume agdlouardlutik neriniartarmata
pissarivdluartarpait. NeKisaoK agpaliarssoKarfiu-
vok. Neaip Pitorårfiuvdlo akorngatigut ama ser-
mikut avKutenarpoK Itamut.
Igdluluarssuit Kukatdlo. Nenimit milit
3-4 migssigai, kangerdlungme akileréncajardlu-
tik nunaKarfiuput. Tåssanimiut kisimik KaKor-
tanik uilaluvartarput, kangerdluk tåuna najortar-
måssuk. Avdlanile nunaKarfingne Kernertåinait
piniagaussarput. NunaKarfit tåuko aussame ag-
paliarssuligssuput teriangniaKardluardlutigdlo. Ag-
paliarssugdlfme teriangniaKarnerussarput nerissag-
ssaKamarnerussaramik. Tåssame agpaliarssugpag-
ssuit sivinganerinarne Kerrune inenartarmata, må-
ne piaraitdlo pigssamausivigivdluartaramikik piar-
Kivigalugitdlo. UkalersorssupdtaoK. Igdluluar-
ssungnit sermlkut KaKivdlutik OKautigerigkavnut
KåKaitsunut tugtungniartoKartarujoK. NunaKarfit
tåuko agpaliarssoKarfiup avangnardliup kigdligai.
KånåK. Igdluluarssungnit milit 7 migssi-
liordlugit ungasigsigissoK. Akorngåne kangerdlo-
KarpoK Iterdlagssuarmik pissaganik. Aorrit-
dlo pulassarmåssuk Igdluluarssungmiut Kånårmiut-
dlo auvfangniarfigissarpåt. Tåssane aorrit Kila-
luvkatdlo piniagåuput, Kanitå teriangniaisagpoK.
Kuinissut. Kånåmit milit 4 migssiliordla-
git, akorngat kangerdloKarujortaoK Kangerdluar-
ssungmik atilingmik. Amérikamio angalassor-
ssuaK Peary tåvane ukernårame tåssane Kfngua-
ne ukiveKartoK oKautigåt. Kuinissut Kilaluvar-
niarfigssuput puisseKardluardlutigdlo. Nunat tåu-
kua oKautigerigkama saniat KeKertaKångitdlufnar-
poK.
Kenertat. KeKertarpånguit uigulerit ka-
ngerdlup Kernata nalåne timerdlit sermimut Ka-
nigtut. Kuinissunit milit 3 migssiliordlugit Kila-
luvarniarfiuvdluarpdngoK. Tåvanlnivtfnile ukivfi-
gineKångilaK.
NunatarssuaK. Kenertanit mile 1-seK mig-
ssiliorpå. Kangerdlup Kinguane sermit igdlugit
nunatåt nuggersimaneK. Kilaluvkat puissitdlo pi-
niagagssarivdluarpai. Tåssångånit kangerdlup alå-
nguatigut silåmukardlune nunaKarfiussartut uku-
put:
KangerdlugssuaK. Nunatarssuarmit milit
l1/* migssiliorpai. Mana ajoKersuiartortitaKarfiuv-
dlune igdlorssuaKarfiuvoK. AlångumTkaluartoK se-
Kerngup nuilertortarpå, nalågut naKerdloKarmat.
TimånlpoK taserssuaK milit 11/2 migssiliordlugit
takissusilik eKalulik. Aussamilunit sikuerneK ajor-
poK sinåinåle nunap kigdlinga imarortardlune. EKa-
lungniarfiussarpoK upernSkut ukiåkutdlo kapissa-
nik (kakivfangnik). Amerdlångikaluartunik pissa-
Karfiussarmat aulisagkanik Kitsårutigissarpavut.
Igdlut sanguåne KeKertånguaKarpoK King-
miuneKarfingmik. Tåssanilo pisimassutfpåt
OKalugtualiaK KingmeK inungmik nulialik. King-
mivdlo nulia KitornartårsimassoK ilai inuit (kalåt-
dlit), ilait Kavdlunat, ilait erKigdlit. KavdlunåKU-
tinilugoK kångup atungånut ikivdlugit imånut ava-
lagtfkai. Kangerdlugssup kitåne sermersap uja-
ngisimassup Siiinartagdlup saniane uvkusigssar-
siorfeKarpoK.
Tikeraussas. Kangerdlugssuarmit milit 4
migssiliorpai.
NunaKarfit taissåka kingugdlit kangerdlugpa-
singnerit åssigingmik plssuseKarput, Kilaluvkanik
puissinigdlo piniagaKarneruvdlutik. Ukiåkutdlo si-
korKåumit ånguviuvdluarnerussarput.
Tåukulo tamarmik tugtuligssusimagaluarput
erKå nunatutsiaungmat, tamarmigtaoK ukaleKat-
siarput. AgpaliarssoKarfik ungasigkamfko teriang-
niaKångerKajarput.
ItivdleK. Tikeraussamit milit 4 migssilior-
pai, akorngånipoK kangerdluk amitsoK KfngortoK