Atuagagdliutit - 07.03.1922, Blaðsíða 3

149.
150.
vait piniaruminartitaramikik, aunartik sermTna-
ngajauvdlune nunatakitstingungmat. ÅmalugOK
ikillssutigilertoramiko ukiut ilaine issangiartuvdlu-
ne nuna sermerångago perdlerartarmata, amalo
Kuasarsissarångago sivinganertigut sisorartartor-
ssugamik. Mana univkåginångulerput.
Ukatdlinut piniutigait niggat pisigserdlo.
Manale tingmiarsiut taortigitilerpåt, nauk sule ila-
ne ukatdlinut niggersaraluardlutik. Ukatdlit amé
atordluartorait alersigalugit. NiggåtaoK sule mi-
ternut atortarpait tceicertane ineKarfine, pissaKar-
dluautigissardlugitdlo.
Teriangniat piniartarsimagaluarpait putdla-
tinik uvdlasautinigdlo (iterssaliugkat Kumut på-
kitdliartortut iluatigut naråsserdlugit nåkarfigssa-
liat). Manale kissartut taortigitipait. Teriang-
niatdlo tåssa atissauvdluartut tåvane, pisiniarfing-
mutdlo talorungnångitsut.
Agpat agpaliarssuitdlo piniartarpait katdlut
(Kalut) piniutigalugit. Anorssålersitdlugo inimik
erKåne nunap Kåtsiånguatigut ingerdlårtut katdlor-
tarpait. AgpanutaoK mana tingmiarsiut atortale-
rujåt. Agpat agpaliarssuitdlo amé atordluartorait,
timimikut atissaralugit mei'Kue uviningmingnut tu-
ngatitdlugit (atigit). PisiniarfeKaleramigdlo toru-
jungnik taorteKartilerujait. Natsertaoa ånoråtut
atortuåinarsimagaluardlugo (atorungnangikaluardlu-
gume) ånoråK atortåinalerpåt.
Igdlue mikisstinguput angmaloKisåjussat.
Igdiukipatdlårsimåput Kissugdliornerssuartik pissu-
tigalugo; tåvanime KissiagssaKångilardlunit. Ku-
leKartltarujaitdlo ujaråinarnik satunik iperigsitåg-
kanik. Ujaråinarnik tpatenardlutik nateKardlutig-
dlo. Igkatigdle Kagdlersarpait am ernik (ålitsat).
Pisiniarfesaleramik Kissugsisinåungordlutik igdlu-
tik angisungortikiartorpait; KilåKartitardlugit, ipa-
teKartitardlugit nateuartitardlugitdlo Kissungnik.
Uaisa åvilersuinardlugit Kåtigut amernik Kalerlng-
nik (ivigkanik ivssutinigdlunit ikiaKuserdlugit) ku-
lissarpait. Aussaunera tamåt åmit tovKit inigi-
ssarpait. Igdlumingne atordluartorisimagaluarpait
uvkusigssat, Kulivsiutigalugit Kutdleralugitdlo.
Åmalo atungat (ugssup amé panertut) Kåtaralu-
git Katdlutigalugitdlo. Manale aavdlunat plnainik
taorteKartilerpait. Tåvanime Kamutåinarnik anga-
lanertik pivdlugo uvkusigssat aserujangmata Kut-
dleriungnaerpaitdlunit, kångiisangnik uvkusigssa-
tut pfssusillngordlugit KutdleKaleramik.
ItsaK nunåt umingmaKarsimagaluarpoK nia-
Kukue (nagssukut) takunesartarmata. Manale Aki-
linermingnit kisiåne umingmagtarput. Arfagtar-
simagaluartdtaoK Kularnångilaa soricamerngit sau-
nimerngitdlo igdlukut saniåne navssårineKartar-
mata. Pissaussaraluarnerånigdle univkåKångitdlat-
dlunit Kangarssuardle åma piniagaujungnaersi-
mangmata.
Sinerissame KalåleKaterpagssuaynut ta-
maiie itunut inuvdluarKiissiit.
Elise Motzfeldt Bøggild-mit, uk. 1921.
(AgdlangneKartoK Juliane Olsen-mit, Amerdlume pala-
seicarfingme atuartitsissoK).
ArnaK tåuna agdlautigissagssara Kalåtdlit
nunane tamarme palasinit avdlanitdlo pingårtu-
mik arKa ilisimaneKarsimavoK; aussardlo måna
1921-ne nagdliiitorssuarsioravta H. Egedep måne
nunavtine sulisimaneranit ukiut 200-ta Kavdlunåt
nunånit Kavsérpagssuit maunga Kalåtdlit nunaku-
lunguanut tikerårsimåput, tåunåtaoK ilagalugo.
Tåuna KalåliuvoK, atåtå akiltamik atåtanartoK
Kerrortussume niuvertugssausimavoK ateKardlune:
Gerhardt Christian Motzfeldt. Anånå ernisug-
siortOK åma akutausso« atenarpoK: Helene Ju-
liane Nikoline. Elise Motzfeldt intingorpoK uk.
1855 Fipruårip 4-ne. Katångutigidput arnåinauv-
dlutik pingasuvdlutik, agdliartornermingnilo pe-
rorsarneKardluarsimåput pingårtumik asaKatiging-
nermut.
Tåukua Katångutigit nalane palase Bøggild-
-imik atilik Amerdlume palasiuvoK. Tåukua nu-
lilo Kalåtdlinut asangnigdluartugamik ernglnaK
Kalåtdlimik sungiusagagssamingnik tigusiniaramik
Amerdlumut pigamik, niuvertukiinitoK tåuna
Elise Motzfeldt ingmingnut pistnialerpåt. Atuar-