Atuagagdliutit - 10.04.1922, Blaðsíða 2

179.
180.
sordlo Kavterasuåsagaluarå, KaersutoKarssuvdlo aner-
dlorssuit mångeraluartut sordlo aputitot mitdluti-
liatut itlnåsagaluarai. Knjativttne sikorssuarparu-
jugssuit nmiarssuit sorssussuit sukasorssait når-
tugssiarssuitdlo *) såvititat sordlo Kagssusersima-
gait, sordlulo maligssuaKarflkut akiusinåusagaluit
plngortitat pfssaunerssuisa sunissarnerat såkuga-
lugo. Ila tamåko isumaliutigalugit sordlo nunar-
put plngortitausimassoK ingminut sernigssorsinau-
terérdlugo. Tåssa Kalåtdlit nunåt.
Inugpånguile, tåuko pivdlugit Kanon isuma-
liortarpise? Amårnåp uviata serratdlaricigsutåtut
serranea såkugineK ajornarseKaoK Kavdlunåt ter-
dlinganérnmavdlugit. Inuiånguit avdlamik isumav-
dluteKångitsutdlusoK kisiåne plngortitsissimik ser-
nigssuinigssånik! Inuiånguit silarssuarmioKati-
mingnut siuarsimalersunut akiuslnåungitsut imåi-
kamik: tarninge Kasungassut, nalukulugtut, isu-
maKatigigpatdlårsimångitsut, ordeneicangångitsut,
pitsut, aninganssaKångingajagtut, måssale tamåkua
pårdlagtuinik nakussutituaKartugssaugaluit, tåssa
tarnip nakussusianik, påsissaKarnermik, isumaKati-
glgdluarnermik nuna igdlersusavdlugo, ordenerig-
sårnermik, pisussutinik aningaussarpagssuarnigdlo.
Tusåmavarput Tyskit pinertdssusiat; nauk aker-
Kamingnit ungussaussutut ikaluardlutik akiutuar-
put såkortoKalutik tupingnartumik. Sok taimåi-
pat? Tåssa matuma siuninguagut taigugkåka pit-
saussut pigivigkamikik pingårtumigdlo sorssung-
nermik påsissaicangåramik ordeneKardluaramigdlo.
Tåukunatigut misigitlnenarpugut ilumut inugtut
siumukautit KanoK nukeKarnartigislnaussut. Ka-
låtdlit-å, siuarsimaneK taima itoK anguniarumångi-
lisiuk?
SorssungnerssuaKartitdlugo erKainiångitsorsl-
nåungilarputaoK åtavigissarput Danmark. Nåla-
gauvflnguaK nunap åssingane nikanartoK nålagauv-
figssuit plssaunerit mérartåtdlusoK, tåssauvordle
isumavdluterput. Tåuna sorssungnerssup Inar-
dlersimagaluarpago, taimaeratarslnaugaluarporme,
*) KårtartuliaK ingnågdlagissamik kukutagssiaa; Kårtartu-
nutdlo kagdluauniut (Kårtitsiniut) aussaic 1921, Nup ernåne
navssåri neaarput, avdlanile Kanon inerpa? misigssutariaicar-
mata.
uvagut Kalåtdlit aitsåt sorssungnerssuaK malugiv-
dluarKajaraluarparput. Danmark avdlatut igdler-
sorneK saperparput kisiåne Klmitardlugo kiinger-
putdlo KRISTIÅT X-at nålagkersueuatailo ilångut-
dlugit. TaimailiorumångitsoK ila nunaminik asang-
nigtungilaK.
KujanaKaoK Danmarkimit nmiarssuit pajug-
tigissartagkavut måna tikitdlugo akornuteKånging-
mata!
Tusåmavugutdle Danskit Danmarkimltut ajor-
ssakujortut. ArajutsisimångeKåvutdlo niorKutig-
ssat tagpavane akitsorsimalernerssuat. Uvagut-
dle Kalåtdlit nunanltugut ajorpatdlangeicaagut,
Danmarklnarmitdlo pislnaussavut pisiarisinaujuar-
pavut. Taimåitumik Kalållnaunata Kavdlunåtdlo
nunavtinltut perKamik pinata Kujassugssauvugut;
Kavdlunårtavut aujassariaKangårput Kalåtdlit nu-
nanlkamik. Ilumutdle Danmarkimlkaluarunik si-
pårtiinguit umilaussåinallsagaluarput. Kalåtdlit
nunåt KujanaK najoravtigo, tamånalo pivdlugo
inungue kivfartuniåsavavut linericarigdluta eKia-
suitsuvdluardlutalo, taima Kavdlunårtavut isuma-
KartariaKarput. Tauvame niornutigssanik arsårtul-
narnata Kimatulivatdlårnatigdlo pilit! Nalunglka-
luarpavut nunavta pé avalagtltagkat Danmarkimut
sugdlunaraluartut, taimåitoK niuverfigeKatigingner-
put niuvertup tungåtigut ajornakusortugssåungi-
laK (!!!).
Danmarkimit Kavdlunåt pinik pilersordlua-
gaunerput sugdlugissagssåungingmat Kalåleicatlka
sivnerdlugit Kutsavigingårpara Kalåtdlit asassiat
Direktør Daugaard-Jensen!
Sule Kalåleicativnut oKausigssanatsiarpunga.
Ukiune kingugdlerne nioricutigssat ilåinik avgu-
teKalersaravta isumaKarpunga uvaguvtinut pivfik
tamåna sungiusarfigssauvdluartoK. Sungiusagag-
ssavut tåssa nautsorssuinen niaKOK atordlugo ana-
gugssardlo isumakulutigissardlugo, sipårneic (tigu-
matuneK mianerssorfigalugo), ordeneKarneK. Ig-
dlume nålagaussut sianigissagssaråt inoKutimik ma-
KaississaKarpatdlånglnigssåt Kavdlunåmineruik. Tau-
va ilitsersulsåput sordlo ima: auko pisiavut uv-
dlune 4-ne amerdlanerussunilunit atugagssavut.
Uvdlut tåuko nångitsut nungiikuvtigik avdlanik