Atuagagdliutit - 01.02.1927, Blaðsíða 3

101
102
put, angajorKaussut sule tåukununga nålagåu-
ssuseKarput. pårissariaKarnerat pårinerdlungue-
Karneratdlo angajorKaussunit igdlumilo nålagau-
ssunit akissugssauvfigineKarput.
ilåne angajorKaussut Kitornånguatik Jisusi-
mut åsimavait pivdluarKorKuvdlugit (Mak. 10,
13 a.), sujunertarisimavåt iluanutigssånik pig-
ssaKarterKuvdlugit. kristumiussutaoK Kanga Ki-
tornånguatik nangmingneK pisinåungikatdlarne-
rine OKalugfingme Jisusimut åsimavait tunine-
KarKuvdlugit tåussumungalo pigerKuvdlugit. tai-
mane taimailiorsimassut agdliartornerinilo Jisu-
simut åtardlisigik pigituinarKuvdlugit. taimai-
liorsinåuput kristumiuvdluartutut perorsardlugit
Kini’itardlugitdlo. tauva agdliartornerine miki-
ngitsumik såkugssaKartikumårpait silap matu-
ma navianartuinut.
nanorsiuårneK.
(nangitat.)
månale avdlatordluinaK isumagingisavivnik
sunauvfa pissoKåsaoK, ilimagissavnit siko såne-
ruvoK inigissarputdlo ilulissat akornat sarfarto-
rujugssuvdlune. nånup siko aserorniariarmago
tamanut nugtårpoK, sulilo sanimut pigseriarna-
nga malugilerpunga Kungasera tikitdlugo imå-
nérérdlunga. ånilårnermit nanoK puiuvigkaluar-
para ernlnarme KaKiniarnigssara kisiat erKar-
sautigerKåleravko. såmivnik Korortora Kumut
isåusimavdlugo sikup sinå tikiserpara KaKiniar-
niardlungalo. sikule nutåliaugame masaleria-
rame KuasartuinauvoK, sumigdlo tigoriagagssa-
Kångitdluinarpunga. sikup sinånut sakissavnik
tugdlunga KaKinialerångama siko aseroraraon.
avanerssuarmiut ukiunerane atissåinik ati-
ssaKarpunga: kangmit takisut Kardlitdlo nånup
amé tugtutdlo aminik KulitsaKardlunga, atisså-
kalo merKiikårssuit masagdluariarmata niarKu-
ma nuisatiniarnera ilungersornarsivoK tåssa-
i lume åma sarfap såkortoaissup sikup alånut
KigdluterKajåjuåinalerånga.
tatdlika igdlugtut nalungniarnigssamut ator-
sinaulerumavdlugit Korortora sikup Kånut na-
lungnialerpara agssåkale ilisimavdluarungnaile-
| rérmata autdlait sapangipara tåssalo kivissiv-
dlugo. tåssa taimaileriarama nanoK ergaerKi-
j lerpara imarnerssånguame inigissavne angnike-
Kissume naloKatiga.
ingminut igdlersusavdlunga KanoK periar-
sinåungivigpunga, taimågdlåtdlo sapingisavnik
ungasingniardlugo kisiåne pisinauvunga. erKigsi-
neruvungale ernlnaK påsileravko tåussumåtaoK
uvavtut ersigitigigånga; tåssa mardluvdluta
imarnerssame KanoK periarsinaujungnaersima-
vugut månale kisiat ingmikorutigalugo tåssa
uvanga erKavnitoKarnanga kiserdliordluinarama
gingmitdle nanoK tikisimaniartuaråt.
månåkut agssåka tamaisa atorsinångoravkit
KaginiarKigdlunga ogåtårgigkaluarpara avdla-
migdle angussaKarnanga taimågdlåt siko ase-
ruaneruinardlugo ingminutdlo Kasutineruinar-
dlunga. aulariarnerit tamaisa nanoK nåkutiger-
Kigsårpara, ilumume onåsaguma agsut ersivunga
tåssa såriarnigsså utarKiuaravko. åmame Ki-
viardlugo takujuminavigsungilaK, tåssa aulariar-
tungalo ersagtaraoK Katimågdlunilo sordlume
åma ilimagigå uvanga såriåsagivne.
ånilånganera sivisungilaK; imap nigdleKi-
ssup auga nigdlortilertulerpå sordlulo erKigsiar-
tuåginalersunga. suna pivdlugo taimailiortu-
nga påsivdluavingikaluardlugo naloKatiga mi-
sigssordluarKigsårdlugo nåkutigilerpara. nauk
navianartorsioraluanalunga Kuiagivigdlugo mi-
sigssuatålerpara sumigdlo akornutekångitsutut
aarasara sulivos erKarsalertortardlune.
umassunik toKutsinermut taima sungiusi-
matigigama matuma sujornagut ilisimångisåi-
narsimavara nånup issai påsingnivfiusinaung-
mata. nåkutdlualerKåravko taimågdlåt ånilå-
nganeK kamangnerdlo issaine takusinauvåka.
ingmivtinutdle sungiutileriaravta ersavfigisaerpå-
nga tåssalo måna sule nåkutdluarnerulerpara.