Atuagagdliutit - 01.02.1927, Blaðsíða 4

103
104
påsisoråra måna piniagagssåinartut tonutagssa-
tut isumanarfigiungnaeriga umassututdle isuma-
tutut erearsarsinaussututdlo uvavtut navianar-
torsiortutut. sordlo eraarsautaisa pilernerat ta-
kusinaugigalusoK. Kingmitdlo uvangalo niki-
tautdluta issigissardluta tupigusunguatsiarpoK
sok åma uvanga imånut pigsigsimassunga.
mana nalujungnaerpå uvanga ajortumik piniå-
ngikivne, taimaigpatdlo imåinginerdlune uva-
ngåtaoK imarnerssamut piniarsimassunga King-
mit Kimarratiginiardlugit. nånup nangmineK
Kingmit nitdlutut kigutimingnigdlo ipeKissunik
amiminik aligtuiniartut pingikunigit sumik
ajornauteKartingivlgdlugo imånit Kagfariatårsi-
nauvoK sikumutdlo pigsigdlune ernlnaK tivfa-
rérsinauvdlune. uvangalo taima KaKiniångina-
ma måna pissutåunglnerdlune tamavta akeraat
tåukussut akiorniaravtigik, tåssa Kingmit?
taima erKarsarugtulerdlunga malugisoriler-
para nånup påsigånga uvavtutdlo misigissa-
KartoK. sulilo måna ilångutdlugo påsisoråra
nånup malugigå Kingmit ingminerminut någ-
dliugtitsiuardlutik kisiniartuardlutigdlo uvavnut
patdligugkumångitsut, sordlume ersigigånga.
imåisinåunginerdlunime uvanga ajornartorsior-
nivtine tåussumånga pissauneKarnerussunga
Kingminut navianardlunga såssuniagagssau-
nangalo.
måna terdlaruvigdlune niarKune tungivnut
sangutipå, malugingitsorsinåungilaralo issikua
ikingutingnerpalugtoK, uivssumeKaungalo kigait-
sorssuarmik tungivnut autdlarmat angnertorKU-
tigssarsiortutut pissuseKardlune.
måna miterit mardlugsuinait ungasigtigi-
lerpånga; ersigivatdlårungnaeraluardlugulo tai-
måitoK tåssångåinaK ånilångalerKigpunga. King-
miningme sångneKartuarnerminit puvfagdlune
uvanga såssusinauvånga. taima erKarsaleria-
rama sapingisånguara tamåt Kingmika suaorpå-
ka nålagkerdlugitdlo patdliguterKunagit. må-
name nånumik tikinigsimanertik sivitsoKingmat
kingumut nålagsinaussutut pissuseKalersimåput.
naugdle ernlnaK nålångilertoraluardlutik kisa
naggatågut nålagpanga. pakatsinermit Kati-
mågdlutik tunuarterput tunuartingåtsiardlutig-
dlo unigdlutik.
nånumik tikitserKårnivtinitdle aitsåt nanoK
kiserngorutdlune tikisimanérupoK; månalo pi-
simassoK puiungisåinåsavara. påsivå eraigsit-
sailiuissine uvanga Kimagutitikika, niarKunilo
tungivnut sangutingmago ersseraivigsumik ta-
kuvara issai Kujaniarpalugtutut issikoKartut.
umassup issikua taiinåitoK takussåinarsimavara
Kingmivne, påtalårångavkit avdlatutdlunit nuå-
nålersitdlugit.
nerssutip kisortup issikua OKalugtuarisav-
dlugo ajornaitsungilaK, nerssutinigdlo Kanita-
Kartåinartut nalungilåt nerssutit nujuartutdlunit
Kujaniarnertik nivtarsinaugåt. nånup tåussuma
toKusinaugaluardlunga inunera Kajagssutinångi-
lå, imarnerssamile tåssane nigdleaissume iki-
ngutitut ikiortigisimassamisut tikipånga.
inuit inunertik ånåuniardlugo ilungersua-
titdlutik nangminerdlo pisinåungissutsimingnik
malugisimatitdlutik aavsitigut ajungitsuliorumå-
ssusermik misigissuseKalersarput ingmingnutdlo
unersuivflgalutik namagsiniarumassamingnik Ka-
noK ilivdlutik toKumit ånåsagaluarunik. uva-
ngåtaoK taimailiorpunga. neriorssuivunga Ka-
non ilivdlunga måna ånåsagaluaruma piginåu-
ssusera tamåt atordlugo nånup inunera ånåu-
niarumavdlugo. Kianermit agdlerulårdlunga ing-
minut neriorssuivfigaunga uvanga inuvdlunit av-
dlap nanoK tåuna toKusångikå. sapingikuma
kingumut piniartarfingminut akornuserneKarna-
ne utisaoK.
imaKa minutit 20 erKåsiuinardlugit imånl-
punga; kisiånile issisiutip 25 angusimavai, tai-
måitumigdlo imånTnera sivisorujugssuartut isu-
maKarfiginarpoK. nuisaniarneK sapingajalerér-
para, erngTnardlo ikiorneKåsångikuma talika
nukigdlåsåput sikuvdlo atånut Kerdlutisav-
dlunga.
neriutigssaerututut ingminut isumaKarfigili-
vigsungalo K’ulutånguaK manilarssuarnit miterit
100 ardlerdlugit ungasigsigissunit nuivoK. ta-