Atuagagdliutit - 01.09.1927, Blaðsíða 4

23
24
kutdle niuverneK tamanut tungalingilaK mo-
nopoliuvdlunile nutåK inuinarnit monopoliu-
titaK. tamånalo nålagauvfiup monopolianut
nalerKiutisagåine sukume tauva kalåtdlinit
iluaKutigssarsivfiusava? akissut imåingitsorna-
viångilaK: iluaKutaunaviångilaK ajoKutauginar-
sinauvdlunile. avdlatume iluarsarniarneK sa-
pernardluinåsassoK KularnångilaK imåinigsså
ilimanångivingmat nålagauvfiup nunap pajug-
tarneKarnera niuvernianut kikussunut piuma-
ssamingnik isumagerKusagå. nålagauvfiuvme
tamatigut Kularnångitsumik påsisimassariaKar-
på nuna atortugssaminik nåmagtunik peKarti-
neKartoK, tamånalo KularnauteKarnane inger-
dlånenåsagpat peKatigit inugdlunit atauseK
aulajangersumik isumaKatigTssuteKarfigissaria-
Karpai imalunit nangmineK inuinait peKatiga-
lugit pajugtarnigssaK isumagalugo. oKautigi-
ssarputdlo kingugdleK aningaussat pissutauv-
dlutik ajornardluinåsangmat erKarsautigingit-
dluåinarsinauvarput, tåssa imaiginarsinauvoK
monopole nålagauvfingmit pigineKaraluardlu-
ne inuinarnit pigineKalisassoK.
atortugssanik pajugtarnerup saniagut mar-
dluk pingårtut åma isumagissagssaråvut tåssa
kalåtdlit tunissaisa pisiarinigssåt kalåtdlitdlo
nunåta umiarssuaKartarnera. danskit nåla-
gauvflata niuverneK iperåsagaluaruniuk åmå-
taoK kalåtdlit tunissagssait pisiariungnaertaria-
Karpai. tamånalo kalåtdlinut KanoK isava? ner-
ssutit autdlainiagkat amé akilersitdluarsinau-
nerulisavait tunissagssamigdle ilait amerdlane-
rit akikinårnerulisavdlugit. ajorneruvordle tu-
nissagssatik tamaisa tunisavdlugit ajornartor-
sinångusagamik. sårdlo OKautigerérigput
1926- me sårugdlit 2 mili. kg. sivnerdlugit nå-
lagauvfingmut tunineKartut pissarineKarnia-
riardlutik tunineKarunik kg-mut 7 øreKartine-
Karput tåssa '140000 kr.-sissutigineKardlutik.
1927- milo akiat kg-mut 8 øringortineKarpoK
nauk danskit nålagauvfiata kalåtdlit nunane
1926-me kg-t tunissaussut tamaisa aningau-
ssaiautigisimagaluarai.® inuinaK iluanårniar-
toK taimatut iliornaviångitdluinarpoK kalåt-
dlit KanoK pinigssåt soKutiginaviånginamiuk,
tåssa niuverneK avdlatut isumaKartinginamiuk
kisiåne iluanårniarnertut.
mana kalåtdlit nunåt ukiut tamaisa aula-
jangersumik umiarssuaKartarpoK Aprilimit
Novemberimut. nålagauvfiup umiarssuit na-
livtinut nalerKutungordlugit sanåt niuverto-
Karfiliartitarpai, pujortugdlit mardluk motori-
ligdlo ukiune kingugdlerpåne atugaulersut
åssingat atauseK, tåuna 1400 tonsinik usitussu-
seKarpoK ilaussunutdlo 40-nut inigssaKardlune
ukiumutdlo sisamariardlune kalåtdlit nunåta
kitåliartardlune. pujortulik avdla ukiumut
mardloriardlune tåvungnartarpoK kisalo tu-
nume niuvertoKarfiliartardlune. nålagauvfiup
kalåtdlit nunane niuvernera soraeriåsagaluar-
pat taimatut nålagauvfiup kalåtdlit nunanik
umiarssuaKartitsissarnera kipisaoK. tauva ka-
låtdlit nunåt taimågdlåt inuinait niuverniartut
angalatitåinik umiarssuaKartalersinåusaoK ag-
dlagkat ilaussutdlo avKutigssatuarissånik. ta-
matumunåkut nålagauvfiup niuvernera soråi-
sagaluarpat kinguåtdlarujugssuarneKåsaoK, ki-
nguåtdlangneruvdlo tamatuma danskit kalåt-
dlitdlo ajoKusingasavai tamaisa pingitsornagit.
monopole soraeraluarpat kalåtdlit Kavdlunåt-
dlo peKatiginerulernigssåt ilimagineKartartoK
pilernaviångilaK månarpiaK pissutigalugo: ma-
na atåssutigissat årKigssordluagkat Kularutigi-
ssagssåungitsutdlo nalorninartunik taorserne-
Kåsangmata manam ut nalerautdlugit pitsåu-
ngivigsunik. nalusångilarput kalåtdlit nunåta
kujåmut isuanit Københavnimut danskit mili-
nik 500-nik ungasissuseKarmat, taimatutdlo
puiortariaKångilaK Kap Farvelimit David
Strædikut umiartorneK sineriak KåKartoK nå-
ralårtitsiveKångitsoK sinerdlugo navianartor-
ssungmat umiartortunutdlo avdla najorKUtag-
ssaunane taimågdlåt umiartortut ukiorpag-
ssuarne umiartornermikut ilerKussutigut påsi-
ssatigutdlo ilisimaligait. umiartortut kalåtdlit