Atuagagdliutit - 01.10.1927, Blaðsíða 3

37
38
Kartitdlugit. kalåtdlit nunåne niuvernek tåssu-
ngalo atassut soruname nålagauvfiup sapingi-
saminik niuvernertut iluanårfiusinaussutut inger-
dlåniarpai. niuvernerdle iluanårniardlune niu-
vernerinartut isumakarfiginekångilak. nunap nå-
lagkersorneKarneranut alatinekarpok, kalåtdlit-
dlo nunåta niorautigssanik pajungneKartarnera
nalivtine inuiait isumaginigssfinik tungavekar-
poK niuverneK pivdlugo tungavekarnerminit
mingnerungitsumik. mana niuverneK tamanit
ingerdlånekarslnångortinekåsagnluarpat nunav-
dlo nioi'Kutigssanik pajungneuarnera inuinarnit
isumagissagssångortinekardlune taimatutdlo inui-
nait kalåtdlit tunissagssait pisiarisagait tauva
kalåtdlinik soKuligissakarneK danskitdlo nåla- j
gauvfiata pingårtineKarnigssånik isumagingning-
neK soKutiginérutdluinåsagaluarput. niuverdlu-
ne iluanårniarnerme isumagissagssat kisimik pi-
ngårnerullsagaluarput. isumakarsinåungilanga-
me angut danskiussoK akissugssåussusilik ka-
låtdlit nunåta inuinarnit niuverfigineKåsavdlune
angmarneKarnigssånut akissugssaujumåsassoK,
ilimagisinauvarale kalåtdlit danskitdlo pekati- j
gingneratigut niuvernek pekatigigfiussok okålår-1
niarnekarsinaussok, tauvame kalåtdlit tamar-
mik sokutigingnigdlutik peaataussugssåusaga-
luarput. kakugo kalåtdlit niuvertarfit, igfiorfit
avdlatdlo nålagauvfiup kalåtdlit nunåne inger-
dlåssai pigileriartorsinauniåsavait imalunit ta-
måkununatigut nålagauvfik pekatigilerdlugo,
umiarssuakartarnigssardlo pissutigalugo imaka
pekatigingnigssak pissariakarnerusaok. taimå-
taok puiornekåsångilak Københavnime sulivfe-
karmat kalåtdlinit pisiaussuinarnut atortussunik
mikingekissunik.
måna okautiginekartok sujunertak maling-
nekåsagaluarpat — uvangame isumakarpunga
kisiåne taimailiordlune pissariakåsassok nutå-
mik autdlarniniåsagåine — kalåtdlit nunåt ang-
martariakåsångilak. monopolime niuvernek ag-
dlisinekåinåsaok kalåtdlitdlo nunånut suliag-
ssartai amerdlanerussut nugtinekardlutik, tai-
malo niuvernek tamanut tunganerulerdlune la-
matumunåkutaok inuiait kalåtdlit Danmarkimik
niuvekatigingningnigssånut sule angnerussumik
sokuligingnilersinekarnerusåput. taima pekati-
gigdlune niuvernek atortiniarnekalisagpat ajor-
nakutit tamatumunga tungassut pilerumårnig-
ssåt kularutigingilara, isumakarpungale ajorna-
kutit kångernek sapernåsångitsut. månale okau-
tiginekartut atornekarsinaunerat erkarsautigine-
kardluarnerorkusinauvåka, nålagauvfiuvdlo ka-
låtdlit nunåne niuvernerata inuinait niuver-
nerånik taorsernekarnigsså piukorutigissatut
angnerussumik erkarsautiginekarnigsså inerter-
kutigerusugpara. kalåtdlit nunåta nålagker-
sornekarnera Danmarkimut atåtuinarkugåine
pingårtumigdlo kalåtdlit nunåt inuinut kalåt-
dlinut serniginiaråine nuna månåkut nålagker-
sornekarnera nåpertordlugo nålagkersornekåi-
nartariakarpok, ukiume 200 ingerdlaneråne må-
nåkut ingerdlatitsinerup tungavigissai atordlugit
nålagkersorsimagavtigo ineriartortisimavdiugulo.
imaka tamåna pivdlugo okarumassokarsi-
nauvok kalåtdlit nunåt kalålinavingnut tunga-
tiniartariakångitsok. ukiune kingugdliussune
sujunersuissokartarsimavok danskinik kalåtdlit
nunånut nunasissugssanik autdlartitserkussiv-
dlutik, uvanga nangminek åma taima erkarsau-
tekalersimagaluarpunga, nunale takoriaravko
kulariungnaerpara kalåtdlit nunåt danskinit nu-
nasivfiginekåsavdlune nalerkutingitsok. okalu-
serissat sarkumiussat ilagåt danskit angnikitsu-
nguamik nunautekardlutik naussorigsaissartut
50.000-igdlit kalåtdlit nunånut nunasisinåusa-
ssut. okautsitdle tåuko piviussungusavdlutik
tungavekångivigput. kularnångitsumik kigsau-
tigissat ajungitsut tamatumuna takutiniarnekar-
simagaluarput tåssalume angnerussumik nale-
kångivigdlutik. kalåtdlit nunåne inutigssarsior-
fiusinaussut måna ilisimassavut kalåtdlinut pi-
giterkårtariakarput, orssugiaiainerdle kisiat ing-
mikortitdlugo inuinarnut pekatigingnut pigiti-
nekarsimassok akilerårtartinardlugit, månalo ti-
kitdlugo akilerårutait kalåtdlit nunåta nautsor--