Atuagagdliutit - 15.09.1932, Side 1

nalinginarnik tusaruminåsassunik univkåt
Atuagagdliutit autdlarnerneKarKårput 1861 Jånuårip l=åne
Nr. 4
Sevtemparip 15-at 1932
imåt: Island. — Tarzanip uternera. — mérartavtinut —
Island.
(agdl. A. Lynge.)
nunat nunavtfnut Kaningnerussut ilagåt Is-
land. nalångilarput KeKertarssftssoK tunumit
avigsåruteKardlune Danmarkstrædemik 50 milit
erKåinane ikertåssuseKartumik. mérautitdluta
atuarfingme atuatsiartarparput tåssångalo ilisima-
lardlugo nunarput åssipalugkå, tåussumatut fssig-
tflssoK, inuilo savauteKardlutigdlo aulisartflssut.
tauvale aroa Islande pivdlugo ilisimassavut tå-
ssunga kigdleKarput. kisiåne nuna tåuna alaper-
nåinialålerdlugo påsissariaKarpoK agsorujugssuaK
uvavtfnut kalåtdlinut alapernåitariaKaraluartoK
ilfniagagssalerujugssflvdlunilo. tåssame nunåta
silåinarmigut, naussumigut umassumigutdlo nu-
narput åssipaluglnångilå, kisiåne åma inue nauk
inuiaKatigingnik avdlauvdluinartunik nagguveaa-
raluardlutik infltsimikut inutigssarsiutimfkutdlo
maturna sujornagut manåkutdlo pissutsimfkut
kalatdlinut Kanikånersuput. nunåt nunavtitut
ukiorpagssuarne Danmarkimut atasimavon mo-
nopoleKarsimavdlunilo. aitsåt ungasigpatdlangit-
sukut angmagausimavoK inuilo sujumukartoru-
jugssuångordlutik. taimåitumik nuna tåuna ili-
niardlugo tåssane takussagssanarpoK uvavtfnut
ilfniarfigssaussumik arajutsisimåinartariaKångi-
savtfnik. tamånalo sujunertaralugo Island ag-
dlautigilålerpara.
1. historiå måne Kånglnangajåsavara sapf-
ngisamik naililmiartariaKarnera pivdlugo. Island
KeKertarssuvoK kal. nunåta Europavdlo akornå-
ne imarpigssuarme kiserdlioKissoK, nunavtitut
ukiut 72-at
nunat avdlat ungaseKalugit avfngarusimavdlune.
taimåitumik uk. 800 autdlartisimalerneråne ait-
såt Norgemit navssårineKarsimavoK. nunasivfi-
gineKaraluarame inuilo itsaK kåkagtorssågaluar-
tut kingorna perdlungnik — KåKat ingnermik
anitsivdlutik nuna narssautitdlo matortarmatigik,
ukiordlugtarneritdlo nerssutautit ajortortftarma-
tigik — nalårissardlutik kinguariartorsimåput så-
jungnaingajagdlutik unfngåinalersimavdlutigdlo.
taimanilo tingerdlautåinaleKaratdlarmat nunåt
tikitdlagtårneKarsimångilaK ukiumilo orningne-
Kåsaivigtardlune. aitsåt angatdlatit pujortuleKa-
lerneragut sukagtingmata nunat avdlat atåssute-
Karfigineruleramfkik infltigssarsiutitigdlo sujua-
riartordlualermata sujumut autdlaraigsimåput,
manåkutdlo agsorujugssuaK tupingnavigsumik
sujumukardlutik.
nunasiarineKarsimavoK Norgemit uk. 870.
angutit nunartik pivdlugo inatsisigssanigdlo
isumalioKatigigsartut autdlarnersimåput uk. 930.
taimanernitdlo Island nangmineK ingnifkut nå-
lagauvtiuvoK uk. 1262 tikitdlugo. taimane Nor-
gemut atalerpoK, 1380-imilo Norge Danmarki-
mut atalermat Danmarkimut atalersimavdlune
1’ December 1918 ingmfkut nålagauvffngorKigfine
tikitdlugo. kisiåne ingmfkåraluardlutik sule
Danmarkip kungia kångigåt (personalunion).
2. minalerinen. nunå kal. nunånit kiangne-
rulåraluardlune (kisiåne avangnåta ilå kal. nun.
kujatånit puerKorneruvoK) naggoringnerunginga-
jagpoK. timå tamangajangme låvåinavigssuvoK
naussoKarpiångitsoK. taimåitumik karrit nausf-
naugaluartut ineritfneK ajornarmata nerssutaute-
KarnerfnaK autdliipåt.
itsaK nunaserKårtut nerssutautitik nagsarsi-
mavait, nerssutautaitdlo piumassarssortitauner-