Atuagagdliutit - 01.11.1932, Blaðsíða 2

50
ATUAGAGDLIUT1T
Nr. 7
geodætit ugtortainermut atugagssaralu-
go umiatsiartåvisa ilåt.
anguniagkamut ingerdlaniarneK pilårnara-
jungmat KaKutigufnaK KåKat portunerit Kaicine-
Kartarput; tagpavånganitdle sinerfssap issikua
amalo kangerdluit KeKertatdlo pissusé ersser-
dluartarput.
taima agdlagtaivik kisitsisinik agdlautiging-
ningnermigdlo ImerneKåsaoK, pivfigssarigsårtit-
dlune angnertumik piniarssuårnarsititdlugule
angnikitsuinarmik.
nunavdle åssinga?
ilisimassagssarsiortut angerdlamut apfiterér-
neratigut aitsåt suliarineKartarpoK, agdlagtaiving-
ne nalunaerssugkat: sumitdlune figtortainerme
påsissat, nunat åssilissardlugit titartagkat suml-
ssusinigdlo nalunaerssutit, KanoK issfkoKarnerisa
OKalugpalårinere, åssilissat nunavdlo åssiliortup
erKaimassai najorKutaralugit skitsekort suliarine-
KåsaoK.
kalåtdlit nunånit nunap åssiliat tamangajang-
mik månamut alugaussut taima suliåuput sine-
rissavdlo ilånut, sordlo kalåtdlit nunåta avang-
namut sineriåne, nåmaginardluartutut isumaKar-
figissariaKardlutik.
ukiutdle ingerdlaneråne kal. nunåta kitå pi-
ngårti'neKariartufnalersimavoK tamatigutdlo ang-
nerussumik angussaKariartorfmvdlune.
umiarssuit akulikinerulerput pajugtartutdlo
pilertornerussumik ingerdlanigssåt kigsautigine-
Kalerdlune.
takornartat umiarssuait amerdlasåt ukiut ta-
maisa kitåta avatåne ikånernut aulisariartalerput
ajornartoruteKardlutigdlo nunaltniåsagångamik
pulangmagterfigssartik ugtortarnera namångita-
Kingmat nalorssautigissaKalugo.
nunåkut imåtigutdlo inåtigssarsiutit angner-
tusiartorput taimaingmatdlo angalaortoKarneru-
lerdlune.
sineriak tamåkerdlugo aulisartut angatdla-
vingmik KanoK pfssuseKarnera ilisimanerussaria-
Karpåt. avangnåmiut nunåkut Kimugserfigssanik
akornutaitsunerussunik navssårumåput, kujatå-
miutdlo GmassflteKarfigssarKigsunik KinTnalerput.
nålagkersuissut niuvertoKarfeKarfit åssinginik
pitsaunerussunik pissariaKarput, pingårtumigdlo
kigsautigineKariartorpoK augtitagssanarsmaunera
misigssordluarneKarKuvdlugo, måname tikitdlu-
go kal. nunåt sunik iluanårutigssanik pigssarsi-
viusfnaunersoK ilisimaneKangangingmat.
taima tamanit kigsautigineKariartufnarpoK
kal. nunåta kitå nutåmik erKornerussumigdlo
åssilineKåsassoK, tupingnångilardlume Danmarkip
tamåna sulfssutiginialermago.
kitåta åssinga månamut atorneKartoK »Det
Kongelige Søkort-Arkiv«imit sanatitauvoK ukiut-
dlo 50 migss. pisoKåussuseKardlune. danskit
imarsiortuisa nålagåinit suliauvoK umiartorner-
mut atortugssiåinauvdlune, taimamkutdlume pf-
ssutsit nåpertordlugit ajungivigsumik suliauv-
dlune.
1927-me Danmarkip nutaussumik nunap
åssiliortitsilernermigut sujunertarå kitåta ilåta
Grønlands Styrelsimut atassup nunataisa ang-
nertåssusiat nutåmik åssiliortiniardlugit, tåssa
Kap Farvelimit K’imugseriarssuarmut, nunataK
åssigingeKissumik atitussuseKartoK -- atitunersså
300 km migss. — 2000 km-tdlo sivnerdlugit iso-
rarttissuseKardlune.
suliagssaK tamåna danskine såkutut tamåku-
lerissartuinut autdlartitfneKarsimagaluarpoK ki-
ngornale nunap åssiliornigssamik isumagingnig-
tugssanut ingmfkut sulivfiulersumut (geodætisk
Institut) suliagssfssutigineKardlune. tamåna pro-