Atuagagdliutit - 12.01.1961, Side 5

minut nujaiartarput
Angmagssalingme aningaussarsiutigalugo nujaiaissartoKångilaK
aningaussarsiornikut Imap miluma-
ssuinik piniarneK måna tikitdlugo
Angmagssalingme inutigssarsiutituau-
simavoK. puissaerukiartornerale pi-
ssutigalugo aulisarneK ingerdlåneKa-
lersimavoK, pingårtumik sårugdling-
niarneK. Angmagssalingme inutigssar-
siutit pitsaunerulersimåput. sulile
Angmagssalingme nujaiaissartoKarsi-
nåungilaK. ingmingnut nujaiartarput.
navsuiaut kingugdleK agdlagsimavoK
ilitsersutinguame tikiuterdlåt Ang-
magssalingmut pineråne tuniuneicar-
tartume. pigissaralugo iluaKaoK. erni-
naK påsineKarumårpoK ilumortoK.
ingmingnut nujaiartarput sapingisa-
mik torssusunik. avdlanigdle åma
Angmagssalingme pisimassoKartar-
Pok. tunissat kisitsisait Kavsit ukiut
ingerdlanerine ineriartornermik er-
ssersitsiput.
tunissaKarnerup ineriartornera
1930-me tunineKarsimåput 4059 pui-
ssit amé, nånut amé 9 sårugdlingnig-
dlo tunissaKarane. 1950-ime tunine-
Karput 5201 puissit amé, nanut amé
26, sulile sårugdlingnik nåme. 1958-i-
me tunineKarput 8102 puissit amé, nå-
nut amé 48, sårugdlitdlo 550.669 kg.
nuj aiaissartumik uvngiaissartumigdlo
atorfeKartitaKarsinångulerput. tuni-
ssatdle amerdlisimanerat pissat amer-
dleriarsimanerånik pissuteKarpatdlå-
ngilaK, umassutdle pissarineKartut a-
misa tunineKarnerulemerånik pissu-
teKarneruvdlune. ilångutdlugulo o-
KautigissariaKarpoK asimioKarfingne
tunitsivigssat amerdlisimangmata.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfingne av-
dlanisutdle Angmagssalingme ulåpu-
neKaKaoK. taimåitordle sulingivfigssa-
KarnarpoK, sulingivfigdlo atorneKarsi-
nauvdlune.
nunagissaK pivdlugo peKatigit!
Angmagssalingme peKatigéKarpoK,
ilåtigut „AngåkoK" 1945-me autdlar-
nerneKarsimassoK — sujunertaralugo
kalåtdlit Kavdlunåtdlo suleKatigingne-
rat sujuarsarniardlugo. peKatigit
nangmingneK katerssortarfeKarput
120-nigdlo ilaussortaKardlutik. atuag-
kanik atorniartarfik palasip Sand-
greenip ingerdlatarå atuagaKardlune
ardlalialungnik kalåtdlisunik Kavdlu-
nåtunigdlo. åma filmertarfeKarput a-
tnerikamiut baråkitOKåne. néparsima-
viup kiagsarnermut pissortå filmertit-
sinermut pissortauvoK. filmertarfik
sujunertamut avdlamut atorneKarti-
nago inulnamit åtartorneKarsinauvoir.
taimåitOKartarpordlo arfiningornikut.
nal. 21-mit tamanut angmassumik Ki-
tigtoKartarpoK isertugssat tamarmik
1 kronemifc akilissardlutik. amerdla-
Kautdle åma Angmagssalingme ningi-
Unik peKatigéKarpoK. ukiunerane sa-
Påtip akunere tamaisa atautsimitar-
Put alikusersutinik Kåumarsautaussu-
nigdlo.
kisalo åma Kanga OKatdlisausima-
Kissunik klubeKarpoK. klube autdlar-
nerpoK martsime 1958 — sujunertara-
lugo Kavdlunåt suliartortitat ataxati-
gigdluarnigssåt sulissutigisavdlugo
sulineruvdlo nalåne maKaissinavérKu-
sersuisavdlune atautsiminertigut nuå-
nårsaKatigingnertigutdlo. klubip su-
i ulerssuissuinit pingårtineKarsimavoK
nunagissaK pivdlugo peKatigigtut pi-
lersitsinigssaK. tåssane peKatigit nå-
PeKatigigtarput. kinalunit nunagissa-
nie erinarssutainut ilungunartunut
soKutigingnigtoK ilaussortångorsinau-
vok. måna nangmingneK pigssaming-
nik — kajumissuseK tungavigalugo —
igdluliorput.
imigagssaK kigdlilersugaussoK
Angmagssalingme sutorniartarfeKå-
ngilaK. imigagssaK kigdlilersugauvoK.
inuit tamarmik 21 sivnerdlugit ukiug-
dlit ukiumut pissarpait — imalunit
erKornerussumik OKardlune pislnau-
vait — kimigtét puiaussat arfinigdlit,
Pilsnerit karse atauseK, imiårKatdlo
50 — sivnernagit inortinagitdlunit.
tåukua saniatigut Kavdlunåt tjeneste-
niandit suliartortitat avdlatdlunit tåu-
kunånga naligititaussut ingmikut pi-
sinauvait kimigtut puiaussat 18 ukiu-
mut igdloKatigit atautsit, imiårKatdle
vInitdlo tåukununga kigdlilersugåu-
ngitdlat. inuit ukioK kaujatdlagdlugo
tagpavanitugssåungitsut Kåumåmut
kimigtut mardluk pisinauvait, imiår-
Katdle vinitdlo tåukununga kigdliler-
sorneKångitdlat.
nåparsimavingme uvfartarput
tåukua saniatigut Angmagssalingme
åma avdlanik pissoKartarpoK.
ingmikut inungnut tamanut angma-
ssumik uvfartarfeKångilaK, nåparsi-
mavingmile tamanut angmassumik
uvfartarfeKarpoK inuk atauseK 50 ø-
remik akilivdlune. åma igfiorfeKångi-
laK. nåparsimavik igfiorfeKarpoK, ig-
fiorfingmitdlo tåssånga igfialiat pisi-
niarfingme pisiarineKarsinåuput. pisi-
ni arfiliornigssamigdle pilerssårumut
atatitdlugo igfiorfiliorniartoKagssa-
mårpoK.
„EKungassoK" Angmagssagdlip OKa-
lugtuarissaunerane ingmikut taissag-
ssauvoK. eKungassoK igdlorssuauvoK
aterminut nalerKutdluartoK. enu-
ngavoK. najoruminartuvordle — ins-
pektør Borchersenip kæmnerivdlo A-
Kelsenip najugåt. inspektørip suliag-
ssai amerdlaKaut: Grønlandsministe-
rie sivnerdlugo sujulerssuinerme pi-
ssortauvoK. polititut OKartugssautitau-
vok, encartussissunut sujuligtaissuvoK
— distriktsrådinutdlo sujuligtaissuv-
dlune, suliamine tamane cigaretip vir-
giniap pujuanit avatangerneKarsimav-
dlune.
Angmagssalingme inuinait sulinera-
tigut nigdlatårtitsiviliortoKarsimavoK.
peKatigigfigtut ingerdlatineKarpoK i-
låtigutdlo KerititsiveKardlune. ilau-
ssortaussut ukiumut pigssamautiming-
nik ilissaKåsavdlutik inigssaKartitau-
ssugssåuput.
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfigpag-
ssuarnisut Angmagssalingme radio-
mik nålaorniarneK ajomakusortuvoK.
Nup radioa taimågdlåt oktoberimit
aprilimut nålaorneKarsinauvoK. nang-
mingnerdle autdlakåtitsissarput uv-
dlut tamaisa nal. 12-mit 12,30-mut.
autdlakåtineKartarput oKalugtartor-
neK, silap KanoK issusigsså, nutårsiag-
ssatdlo nunaKarfingmut tungassut.
aussaunerane åma radioavise autdla-
kåtineKartarpoK. taimåtaoK oktoberi-
mit aprilimut autdlakåterKingneKar-
tarpoK Kavdlunåt nal. 22-me radioa-
visiat Nuvdlo radioata unungmut aut-
dlakåtitagssartai.
Angmagssalingme åma silasiorfe-
KarpoK. 1947-me pilersineKarpoK uv-
dlormutdlo mardloriardlune ugtortar-
neKartarput kiåssuseK ississuserdlo,
naKitsineK, isugutak, anorip sangmi-
via nakussusialo silåinarne Kutsingne-
russune Kutdlartausiat autdlartine-
Karnerisigut.
agdlagkame matumane nalunaiautit
amerdlanerssait pigssarsiarineKarsi-
måput ilitsersutinguamit Angmagssa-
lingme inuinait Kavsit suliaritisima-
ssånit — årKigssuissuisa ilitsersut ima
autdlancausersimavåt:
kialunit avdlatut iliorsinaugaluarpå,
Kavsit taima pitsautigissumik sulia-
risinaugaluarpåt,
ilaisa pitsaunerussumik suliarisi-
naugaluarpåt,
uvagutdle suliarisimångikuvtigo i-
maKa suliarineKarsimanaviångikalu-
arpoK.
naKitigauvoK pitsauvdluinartoK pi-
ngårtumik tikerdlåmut igdloKarfing-
mik Angmagssalingmik erKånigdlo
påsissaKarumassumut påsisitsiniu-
tauvdluartoK.
Angmagssalik tungavilerneKarsima-
vok 1895-ime, tåssane Gustav Holmip
umiamik ilisimassagssarsiordlune
1884-ime inuit måna tikitdlugo ilisi-
maneKångitsut ikigtunguit navssårisi-
mangmagit. 1895-me inuit 247-put. uv-
dlume Angmagssalingme erKånilo ka-
titdlutik inuit 1800 migssiliorpait.
agpat KanoK amerdlatigissut
pissarineicartarpat
malungnarsisimavoK piniartut pi-
ssaisa atautsimut agdlagtuivisa lands-
rådip kigsautigingningnera maligdlugo
naKitertineKartut soKutigineKartoru-
jugssussut.
landsrådimume pingåruteKartuvoK
takusavdlugo nunaKarfingne åssigi-
ngitsune ukiunilo sordlo erKigsisima-
titsiviussune KanoK angnertutigissu-
mik pissaKartoKartarsimanersoK.
åma boligstøtteudvalgip soKUtigissa-
rå takusavdlugo nunaKarfingne aula-
j angersimassume inutigssarsiutitigut
sujumukarneKarnersoK kinguariartor-
neKarnersordlunit, tamåname nuna-
Karfit sordlit agdlisartariaKarnerånik
agdlisartariaKånginerénigdlunit ud-
valgip aulajanginiarneranut pingåru-
teKartuvoK.
handelip soKUtiginartipå takusav-
dlugo niuvertoruseKarfingme aulaja-
ngersimassume inutigssarsiorneK su-
j uariartornersoK nékariartornersor-
dlunit, tamåname nunaKarfiup agdli-
sartariaKarneranik piorsaivigissaria-
Kångineranigdlunit aperKumut aula-
j angissussugssaimgmat.
Kalåtdlit-nunåta ernæringsrådiata
påserusugtarpå nunaKarfingmiut ne-
KitugagssaKardluarnersut imalunit ni-
uvertarfingmiunik inuteKarneruner-
sut, neKitugagssailatsinarpåme råde i-
nussutigssat nåpertutumik aulaja-
ngerneKamigssåne peKataorusugka-
luarame.
tamåkununga tungassunik piniartut
pissaisa atautsimut agdlagtaivé påsi-
sitsiput, taimågdlåtdle umassunut i-
marmiunut nunamiutanutdlo kisalo
eKalugssuarnut tungassutigut. takune-
KarsinauvoK piniartut ukiumut 2000
tonsip migssåne neKigssarsissartut, tå-
ssa Diskop usigisinaussai 200 tonsinik
sivnerdlugit.
amale pingåruteKarsinauvoK påsi-
savdlugo tingmissatigut neKe KanoK
agtigissoK pineKarsinaunersoK. taimåi-
tumik piniartut pissainik agdlagtui-
ssartut ukiut 13-it matuma sujornati-
gut piumavfigineKarsimåput 1949-me
1950-ime 1951-imilo ukiup uvdluine
tamane mitit KanoK amerdlatigissut
pissarineKartarnersut agdlagtornuv-
dlugit. påsineKarpoK Kalåtdlit-nunåne
ukiup ingerdlaneranut mitit 150.000
pissarineKartartut, téssa neKe 400 tons
miternit pineKarsinauvdlune (Sværd-
fisken ulivkårdlugo).
åmale soKutiginartungmat neKe Ka-
noK angnertutigissoK agpanit pineKar-
sinaunersoK månåkut agdlagtuivigssat
piniartut pissainik agdlagtuissartunut
tamanut nagsiussorneKarput, agdlag-
tuissartutdlo isumagissagssarilerpåt
nunaKarfingmingne uvdlormut agpa-
taripeKartartut agdlagtusavdlugit.
kisitsisit pineKartut saplngisamik
erKortuniartugssaungmata piniartut
kajumigsårneKarput pissamik Kavsiu-
nerat agdlagtuissartunut nalunaeruti-
gissarKUvdlugo. angalaorsimassut a-
ngalaornermingne Kavserårsimaner-
mingnik nalunaeruteKartarKUvdlugit
kajumigsårneKarputaoK.
nautsorssuineK 1. april 1960-imit pi-
lisaoK ukiunik pingasunik sivisussuse-
Kåsavdlune.
taimåitumik piniartut pissainik ag-
dlagtuissartut tamarmik agdlagtuivig-
ssanik pingasunik nagsineKarput, uki-
umut atautsimut agdlagtuivigssaK a-
tauseK nautsorssutdlugo. agdlagtuivig-
ssat ilåta témarneratigut avdlåkutdlu-
nit amikitsisagaluaråine kæmnere
sågfigineKarsinauvoK piniarfigalugo.
piniartut pissainik agdlagtuissut iu-
nuvigåvut martsip nånere tamaisa av-
KUtigssékut sujugdlikut agdlagtuivig-
ssaK inerigaK kæmnerimut nagsiutar-
Kuvdlugo; tåussuma ministeriemut i-
ngerdlaterKigtåsavå.
ukiut pingasut tåukua Kångiuteriar-
pata agdlagtuivfitdlo tamarmik tåku-
terérdlutik piniartut pissåinik agdlag-
tugkat nailisarnerinut naKitanut ilå-
ngutdlugo naKitemeKarumårpoK ukiut
pingasut Kåumataine tamane agpat
KanoK amerdlatigissut pissarineKar-
nersut.
Ph. Rosendahl.
Ujuåp toKunerane
Beskyt Dem —
Brug kun ABIS kondo-
mer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s bu-
tikker.
Forlang blot 3 stk. af den
grønne med isbjørnen
Ingmlnut Igdler-
sornlarlt —
ABIS-ip påjutai kisiaa
atortåkit.
pårtat tamarmik xav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersåtitaKarput.
handelip niuvertarffne
pinexarsinåuput
ndmagpoK oycaruvit pt-
ngasunik Korsungnik na-
nortalingnik piniaraluar-
tutit.
tå Helsingørip erKåne nunautisisimav-
dlune. Ujuåtdliuna sungiussiassusi-
massoK, nunalerinermutdlo iliniardlu-
alerugtortoK aperineKarsimavoK tai-
mane umiamik ilisimassagssarsiortu-
nut 1883—85-ime OKalugtaorKUvdlugo.
Ujuåt mérautitdlunile kalåtdlit er-
Karsartausiat pigiliutdluinarérsimavå,
tamånalume iluamitigisimavdlugo i-
nersimassungordlune tunumiut akor-
nåne sulilerame, Angmagssalingme
niuvertorKårtutut, ama niuvertoKar-
fingmik tåussuminga tungaviléKa-
tauvdlune. suliagssaK imåinausimå-
ngeKaoK, Kulamångilardle avdlamik
pitsaunerussumik pigssarsissoKarsi-
nausimångitsoK.
taimane Tunume toKutsigajugssusi-
måput, ukiutdlo sujugdlit ajomaku-
sortut Ujuåp åtåsinausimangmagit pi-
■ssutauvoK, kalåliugame nunarKatine
erKarsartausiat tungavigalugo iliorfi-
gisinauvdlugit, imaxa avdlap ajomar-
torfigssaraluane. Ujuåt endgsisima-
ssumik pissuseKartuvoK. taimaitdlune
pasineKarsimagaluarpoK angumik tar-
ningisimasoralugo, måssalo akiniarne-
Karsinauvdlune nalungikaluardlugo o-
KartarpoK tamåna sOKutigivatdlårsi-
manago.
Ujuåt utorKarssuångornerminut ag-
dlåt KaKutigortumik pencigdlunilo si-
lagpårigpoK, kisimitdlune ingminui-
naK sulissutdlune. nunane asavdlugu-
lo pingårtituåinarpå nunavtinilo pi-
ssutsit kalåtdlitdlo avalagsimassut a-
kornåne pissutsit maligtarivdluardlu-
git. kalåtdlinit Kavdlunånitdlo nuåna-
rissaoKaoK kalålerpagssuitdlume Kø-
benhavnime kalåtdlit igdluåne ituv-
figisimassaisa ilåkuminåssusiagut er-
Kaimåsavåt.
ilisimatutut atuagkiat ardlagdlit su-
liarineKarneråne ikiortauvdluartarsi-

nutåmik portugaic
pugssiaK atauseK titorfingmut
titorfik
najorKaruk
pilgssiamitut imermut Ka-
lagtumut titorfingmut a-
kuliukugkit aits&t tåasa najoraagag-
ssaii. Vitamon akulifineKarsinauvoK
sfipamut, miscruamut Igssortitamut-
dlo. sflrdlo åssersfltigalugo pulvit
aulisagkanut neainutdlo sujatag-
ssanut raspertagssåinut akuliune-
aarsinåuput — imalflnlt suaussat
aaKortut pølsitdlfinit Kajugssfinut —
mamaEutauvdluatdlåraut.
mumang-
sinartut!
mavoK, Tunumilo sujugdlersauvdlune
ukiorpagssuame silasiordlunilo tinig-
tamermik uligtarnermigdlo misigssui-
simavdlune. 90-inik ukioKalernine er-
Kordlugo atuagkamik misigissalersså-
rumik sarKumersitsivoK.
Ujuåt nivtarsåutusimångilaK, méssa
ukiut ingerdlaneråne åssigingitsutigut
atarKiniarneKartarsimagaluardlune,
nalungilarale nuånårutigissarå „Det
grønlandske Selskab“imut peKatiging-
nutdlo „Kalåtdlit“-inut atancinautau-
ssumik ilaussortaugame.
toKunerane ikingutaussugut atar-
Kingnigdluta Kujaniardlutalo erKaini-
arpaprut angussuaK aulajaitsoK inu-
nerminilo sivisoKissume avKutigssiui-
ssutut tunumiut iluaKutigssånik suli-
simassoK.
Ujuåt nunavtinut erneruvdluartusi-
mavoK Danmarkimutdlo sivnissudlu-
artuvdlune.
Jørgen Fleischer
jutdle sujorKutitsiardlugo radioavi-
sime tusarparput, kalåtdlit itortåt, Tu-
numilo sulerKårtut ilåt, Johan Peter-
sen, imalunit Ujuåt, toKUssoK 93-imk
ukioKardlune.
Ujuåt Sagdlerne inungorpoK Kap
Farvelip avangnånguane, angutå Kav-
dlunåK tåssane niuvertorusiusimav-
dlune. miéraunermine inuit kinguarsi-
•massut ugperissapilugdlit najorsima-
vai, nangminerdlo OKalugpalårtarpoK
méraunermine pigdléKataussarsimav-
dlune.
nalunångilaK Ujuåt pissutsit avdla-
nanårsimåsaKigai antaneK mardlung-
nik ukiOKalerdlune avalagkame, angu-

tolødn
ODENSE MARCIPAN - uovertruffen kvalitet
pitsåussutsimigut nalexangitsoK
ODENSE MARCIPANFABRIK AKTIESELSKAB
aperxut:
ikuatdlagtornigssamut sitdlimateKarnermut a-
ningaussat akiliutaussartut sumut atorneKar-
tarpat? akissut:
aningaussat ukiut tamåkiavdlugit akiliutigi-
ssartagkase inungnut ikuatdlagtornigssaming-
nut sitdlimasertinikunut ikuatdlagtérnikut pi-
gissamingnik ånaissaKarsimassunut atorne-
Kartarput.
ikuatdlagtornigssamut sitdlimasertlsimångit-
sut taorsivigineKarneK ajorput.
ivdlit nangmineK ikuatdlagtornigssamut sit-
dlimasertinikungikuvit piårtumik „Kgl.
Brand“-ime sitdlimasertiniarit. kæmnere oKa-
loKatiginiaruk. ikiorsinauvåtit.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kaiatdlif-nunåne 1882-lmtt sildllmasissartOK
5