Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 28

NapassoK 100-nik ukioKalermat
nunavtine iliniartitsissut
sujugdlersagssaugaluat
upernariaK atuarfingme mérKat nu-
navtine avisérKanik Kuperaivdlutik i-
låta sujumorpå Upernaviup avisiane
agdlagårånguit ikineKarsimassut. H.
Olsenip agctiagaminingue agsut påse-
rusugkaluarå ukiune 100-ne kingug-
dlerne månamut NapassoK KanoK i-
ngerdlasimassoK. neriorssorpara ta-
måna Atuagagdliutitigut nalunaeruti-
giumavdlugo. kikut tamarmik Atua-
gagdliutinik Kuperaissartut nalugunå-
ngilåt 1963 ama 1964 Napassup 1965-
ime 100-nik ukioKalernigsså taigorne-
Kartarmat. tamatumunga atatiniaru-
nardlugo Napassume perdlerarner-
ssuaK agsut tusardliukusugkamiko.
åjunale ajortua Napassup 100-nik
ukioKalerdlune nagdliutorsiutigine-
Karnera sumininguamigdlunit nivsag-
patdlangninguamik tusarfiginginavti-
go. ukiut 100 matuma sujornatigut
NapassoK tungaviligausimavoK.
sujornalo 29. august 1965 NapassoK
100-nik ukioKalerdlune nagdliutorsiu-
gaunera kussanartoK torratdlataoKi-
ssordlo oKalugtuarilårdlara avdlanut
åma iliniarfiusinaungmat åmalo ima
isumaliumertoKarsinauvdlune sunauv-
fa taimåipoK?
1965 august autdlartilårå nagdliu-
torsiornigssamut aningaussanik ka-
terssuiniardlune uvdlut mardluk ator-
neKarpoK tombola avdlatdlo atordlu-
git. uvdlutdlo mardluk katerssuiniar-
nerme katerssugkat nåmagineKarput
8000 kr. migssåiningmata.
NapassoK 240 migss. inoKarpoK, ka-
terssugkatdlo uvdlune mardluinarne
8000 kr. angusinaungmatigik ima o-
KåinariaKarpoK: kiname nangåssug-
ssam uvagut tamatumane katerssui-
nerme peKatausimassugut ima okåi-
narsinauvugut: ilame taimane nuåneK.
aningaussagssaKaramingme pujortu-
léraK 30 fodsilik Atangmiup kanger-
dluanut autdlartipåt nunangiagtariar-
titdlugo (patdlersariartitdlugo) sila-
mut pinersautigssanik. naorugtorne-
rugamingme ikussoriatdlaramik ila
kussanat. Napassup avitusiningue ig-
dlugigdlugit napassulersordlugit isåv-
fiussalersordlugit nunangissanik (pat-
dlernik) tipigeKissunik KorsorKingnik
pordlugit augpalårtulersordlugit il. il.
nagdliutorsiomigssap ingerdlanera
årKigssutdluagauvoK. sapåtaungmat
nal. 8 kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo nå-
lagiarnermik autdlarnerneKarpoK. nal.
11 Napassup 100-nik ukioKalernera si-
lame silagigssuaK OKalugiarnikut eri-
narssutitigutdlo nagdliussineKarpoK.
nal. 14,00 fabrike atorKårtineKarpoK.
nal. 16,00 kavfisoKatigingneK. nal.
19,00 atuarfingme katerssortarfiusi-
magaluartumilo atornénitume Kag-
dlersugkat iggisigssailo, amikisångua-
ratik. agdlame sivneKangårmata siv-
nere utertineKarput. aperissoKarsi-
nauvoK kåkåk aningaussat uvdlune
mardluinarne katerssugkat inuinut
nalerKiutdlugit amerdlangmata? tai-
måipoK, erKorniagagssaKaKigame åma
REJSEGRAMMOFONER
brugte - med 10 grammofonplader
OKalugtartuf angafdlåtagkat
atornikul — oxalugtarfuvdlo
nutai 10
05,00 kr. + nagsiunerata akla llångut-
dlugo tlgunerane aklllgagssångordluglt
nagsluneKåséput
Kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10. København
-_________ ___________________________
imialåt minutimut xalagtarfut
igfiat
ivtt Kernertuf
navgutérxaf
Kapussiårxat
MINUT-ØLLEBRØD
Rugbrød
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
Kanermut tugtugssat ajungivigsut. i-
måikame: katerssuineK erKorniaineK
autdlarterugtortoK tugtuniat tikika-
mik ilåta Kugtoncat mardluk tuniupai
erKorniagagssat ilagssait 1 kr-mik a-
kiligagssat. åma ilagåt Frede Søren-
senip erKorniagagssatut tunissuterpå-
lugssuisa ilåt nalunaencutaK Tuluit-
nunånérsoK ukiunik 100-nik pisoKåu-
ssusilik, 1 kr-mik akilivdlune tiguina-
riaK.
nutårsiagssat uterfigercilårdlugit.
upernåK autdlartilårå samånga avang-
navtinit avativtinit pujortulérKat er-
sserput ingmingnut katigusimavdlui-
nardlutik. kinguningua aKuteralak ag-
gerame nivdlialeriarmata KanoroK:
„napassormiungoK KiporKarssuaK pi-
ssaråt." Napassume pujortulérKat ilait
mardluk 30 fodsigdlit tikågugdlingniu-
teKaramik KiporKaK pissarisimagåt
manitsormiut 42 fodsigdlit ilåt pinga-
joralugo. ila tikågugdlinguanut pissa-
rissartagåinut nalerKiutdlugo anginår-
naKaoK.
1965 ukiåkut Napassumut angatdla-
tinut ilångutdlugo pisårineKarpoK kut-
tere 42 fodsilik. kisalo upernåK måna
napassormiut angatdlatait ilåtdlavig-
soKaut umiarssuårarssuit mardluk i-
låssutaungmata atortorigsåKissut ra-
dariligssugivdlutigdlo. sordlo oKarér-
sunga NapassoK 240 migss. inoKartoK
aulisartuisa pikorigsut eKérsimårtut-
dlo pujortulérKat 22-24 fodsigdlit ku-
lit 30 fodsigdlit pingasut kutteritdlo
pingasut aKuteralagpagssuitdlo pigait.
llångutdlaralo Napassup 100-nik u-
kioKalernerane taigdlaK erinarssutigi-
neKartut ilåt:
1. NapassoK nunaga ungageKåra
sujulima perorfigingmago,
anånaga atåtaga ilåka
perordluarsimåput tdssane.
uvangdtaoic perortisimavånga
Napassume inulerKuvdlunga,
atarningårdlugit sikivfigåka
ukiut Kangiutut pivdlugit.
2. pingårtOK uvdloK mdna angu-
varput
Napassup ornorufulivfia,
tipaitsungårdluta atusavarput
Kamdnga pissumik Kujavdluta.
KujanaK ornorujut tduko mdna
napavdluardlutit anguvatit,
nanortoK sujunigssat uaumassule
nakussunik inugtaicardlune.
3. Napassume perortuse tamavse
nundnguarse issigisiuk,
nutarterinerup pilersitainik
minineKdngivigsoK uvdlume.
ilivse kinguagssasilo tauva
atavdluartitagssarisiuk,
ukiunut aggersunut nutdnut
napavdluartitagssarisiuk.
nagdliutorsiornerme tunissuteKar-
portaoK aulisartorssuaK Claus Søren-
sen ornigusimassoK uvdlormilo tåssa-
ne Napassumut inugtångortineKarsi-
massoK katerssortarfigssamut 5000 kr-
nik tunissuteKarmat.
kisalo napassormiut Manitsume u-
veKalersimassut eniaissutigssanik u-
jarKamik tunissuteKarput Kularnå-
ngitsumik tunissutit KaKugorssuarmut
napajuartut ilagssånik. ulérsinermilo
torratdlavigdlugo „nunånguarput a-
savdlugo ait“ atordlualåveKalugo.
uvdlåK radio tusarnårdlugo nutår-
siagssatut ilångussåt nåmåinaringå-
ravko una: amerikamio issigingnårtit-
sissartoK pingajugssånik nuliartoK. i-
ssigingnårtitsissartumik 21-nik ukiu-
lingmik. isumaliumerpunga: tåussu-
minga pingårnerussunik nunavtine
tusagagssaKartaraluarpoK. oKarama
tåussuminga pingårnerussunik nunav-
tine uvavtinut tusåsavdlugit1 pingår-
nerussunik.
Napassup 100-nik ukioKalernera su-
kumerdlugo sujornale Kåumat sep-
tember autdlartilårå Atuagagdliutinut
ilångutagssångordlugo nagsiuteréralu-
arpara Karnginarmatdle ilåinakugalu-
aKissumik åmårdlunga tusagagssiari-
lårpara, imåingitsoK nuånarinardlugo
„kisiåne pissariaKarmat".
Johan Chemnitz uvgornaraluaKissu-
mik tb-mik nåpauteKardlune toKujår-
toK. måssåkut nunavtine iliniartitsi-
ssorpagssuaKalerpoK kalåtdlinik a-
ngutinik arnanigdlo. tåuna nåpautip
toKunartorssup (toKunartorssugatdlar-
mat) nunavtine iliniartitsissutut suli-
lernerigalua kipitipå, Danmarkimit
nunalinerme kingorna ukiut ikigtu-
nguit icångiungmata toKuvoK.
nunavtine iliniartitsissut sujugdler-
sånik taigavko pissutigåra sujornå-
ngulerpoK radiukut tusarnårdlunga
Fr. Nielsen kalåtdlit iliniartitsissut
sujugdlersånik taivdlugo oKaluserer-
palungmåssuk. uvdloK tåuna tusar-
nårfiga nunavtine radiugdlit tusarnå-
ramiko tamarmik isumaxalisangmata
ilumut Fr. Nielsen sujugdlersaussoK.
någga! kingugdliarssungnit arajutsi-
neKarsimagunartoruna iliniartitsineri-
galua sivikinermit.
aussame 1915-ime nunalipoK semi-
nariame iliniartitsissungusavdlune.
taimane sineriavtine angatdlateKångi-
ngajangmat tusagagssat pingåruteKa-
raluartut arajutsinenarajugtaramik.
sukut ardlåtigut taineKarnane ukiut
måko tiklnaKingmagit agdlautigilår-
para tusartagkåka ilumorsorissåka
naj orKutaralugit.
Johan Chemnitz inungorpoK 26. au-
gust 1886 Narssalingme angune Kri-
stian Chemnitz tåssane ajoKiunerutit-
dlugo. Nungme iliniarfigssuarme ili-
nialersimarKOKaoK 1903-me, tauvalo
1909-me inersimåsavdlune. pikorig-
sorssuvdlune Karasarigsorssusimaga-
me nr. 1-iusimavdlune pitsaunerpå-
migdlo karaktereKarsimavdlune (ud-
mærkelse). tauvalo kalåleKativtinit
su j ugdlersau vdlune iliniartitsissu-
ngornianit Danmarkime seminariame
iliniarKilerdlune. Kavdlunånit ilinia-
Katiminit nr. 1-iungikaluardlune pi-
koringnerit åma ilagisimavai.
septemberip autdlarKautånit semi-
nariame atualernigssavtinut uvaguka-
sit pilereKaugut iliniarnerput naleror-
dlugo iliniartitsissigisagavtigo taima
angussaKardluartigisimassoK. 1912-i-
mit 1. klassime atuaréravta 1915-ime
II. klassime atualernigssavtine iliniar-
titsissugssarårput. inutsimigut pissu-
sia takordlortarpara, pingårniångit-
sok, kisiåne erssendvigsumik pissu-
serigsoK. KavdlunåK iliniartitsissoKati-
gå Kristen Røjkjær sujoricutdlutale i-
liniartitsissorérsimassoK pikorigsoK.
una kalåleKaterput autdlarterKåjuv-
dlune pikoringnerussusia malungna-
rérpoK OKautsivut atordlugit ersser-
Kinåvigdlugo navsuiaissartoK. ilinia-
Kativta ilisimanerussut uvavnit pig-
ssarsiviginerugåt nalunångilaK. fagit
ardlarit iliniartitsissutigai. eKaersår-
nermutdlo (gymnastik) sivnerseraut-
dlutik eKaersårtitarpåtigut, tåssalo
parsanganera malungnarérame aner-
tikarnera malugissarparput, åmame e-
KaersårtitsineK nipitusårtariaKartara-
me. jutdlip tungånut iliniartitsiuåina-
raluarpoK, igdluanut sangmilernera-
gutdle avdlatut ajornartumik nalassa-
lerpoK, pitsaunerugångamilo atuartit-
sissardlune. upernarneratigutdlo atu-
artitsisaerpoK nakorsamit Kasuersågi-
narKussaugunardlune. uvgornaKaoK
iliniarnerput nåvdlugo iliniartitsissi-
ginginavtigo.
nipilerssutinut pikorigsorssuvoK. a-
gissarigsorssuvoK, agissamutdle ilini-
artitsissigingilarput I. klassime ukiut
pingasut iliniarérsimagavta Kavdlu-
nåmut. taimaerKatånigdlo påtagissa-
mut pikoreKalune. påtagissamutdle i-
liniartitsissigingilarput fage tåuna
Jonathan Petersenip tigumingmago.
nunavtine sulinera sivikikaluaKi-
ssok erinarssutivtine sisamanik taig-
dliaKaréraluarpoK: 1. „KåKarssuit a-
kornåne ipoK igdloKarfik". iliniarfig-
ssuaK pivdlugo taigdliå. „utorKéngor-
tut ajoKit palasiussutdlo" iliniarfiat.
seminariame iliniartut nuåninåvig-
dlugo erinarssutigissartagåt. 2. „tarri-
lersup sexernup igdlut Kingorfigai"
(piniartulerssårut). 3. „uvdlåkut ani-
gång'ama tusartarpåka imamit". nang-
mineK eriniorsimasså (piniartulersså-
rut). 4. „nuånersut uvdlut atorpavut“
(inusugtorsiut). erinarssutine påsingi-
lara „ajoKiuneK“mik taisimangmat, i-
liniartitsissuviungmat ilagingne sulia-
Karane.
ukioK 1916 upernardluarneratigut
perKingnerulerame angalarKilerpoK.
taimane Kujatånut tikeråleravta ipui-
narmik-åsit ilauniarpoK Katångune
arnaK åiparalugo aKugtusavdlune nå-
lagåusavdlunilo. angajorKåne sivisu-
mik takusimångisane Igdlorpangnut
tikerårfiginiardlugit. nålagarivdlua-
Kårput angalanivtinilo sujulerssuiv-
dluardlune ilåkuminaKalunilo. kujå-
mukarnivtine tigsiarnerssuarput ilå-
ngutisavara. nal. ll-ngulersoit uvdlo’-
KerKata sujornagut autdlarpugut På-
miunit. avangnileriartuinardlune Nar-
ssagdlup erKåtigut anorssarigseKing-
mat oKumeKaluta kisa nangialerpu-
gut, iliniartitsisserput sule nangiångit-
sok, imaKaligoK parsangångikatdlara-
me. Ivigtut kujatånut Katsutordluta
seKineK alåkarå uninarpugut inusug-
tugssivdluta uemaleKigavta. kisame i-
poriångivigdluta kilometererpagssuit
atorpavut ånoråminmånguit ikiordlu-
arniariarmatigut. tikerårtarnivtine
tåuna nulertomerput puigunaitsorsia-
råra.
Johan Chemnitz ukioK måna au-
gustip 26-åne 80-inik ukioKalersug-
ssaugaluarpoK. inunera sivikikaluar-
tOK uvavtinut iliniartitarisimassainut
KutsavigssauvoK. Kularingitdluinarpa-
ra inumersorsimagaluarune inuiaKati-
gingnivta iluane ajungitsumik ineri-
titaicardlune angutitut pingåruteKar-
tutut malungnauteKésagaluartoK.
Daniel Isaksen,
EKalugårssuit.
Putuernerminerput
1962-ime atåtåkut Putuernermut
bundgarnilermata uvagut anånåkut-
dlo tuperpugut.
uvdlutdlo ilåne atåtåkut Narssag-
dliarmata anordiilårtoK umiaussårKe-
rilerpugut uvanga, NajåraK Aricalo-
rardlo. taimane uvanga arfineK-pi-
ngasunik ukioitarpunga, NajåraK arfi-
nilingnik ArKalorardlo pingasunik. u-
vanga ipugtardlunga, ilåka ipugtarto-
riniardlugit, sunauvfale nåmik. niu-
gama kisisa Kimåpåka, tåukulo ava-
lagput tupermitugut. Ane OKarpoK: å-
juko ArKalorKåkut såvitaulerput. av-
dlatut ajornaKingmat angajora (Jo-
hannes) avalagpoK atissaiångivigdlune
nianuinångordlune. anånap NajårKå-
kut suaorpai: NajåraK iput tuniuguk.
asulo tuniukiatdlarå nangmineK ipe-
rardlugo. tauva angajorma tiguvå, a-
nånap NajåraK suaondgpå: tigupat-
dlangniaruk. tauva tiguvå, tunungmu-
kåupailo. uvanga navérsileraluarpu-
nga kisisa Kimåsimagavkit. taimane
såvitaussugunik akianut pavunga
Nagtoralinguanut ivnåinangajaussu-
mut tulagkunaraluarput. asulo åma u-
lorianaKigame nukardlersarput kug-
ssarteKigame. unungmut angalaoru-
jortugut anåna Kérdlutut måninik
månigsarpoK arfineK pingasunik. ta-
mavse inuvdluaritse.
Wilhelm Rosing,
Narssalik, pr. Påmiut.
Penneven søges
Jeg er her en pige i Island som vil
gerne skrive til KRAKKE i GRØN-
LAND.
Jeg hedder Erla SigUrdarddttir og
bor i Reykjavik. Jeg er 15 år gammel.
Jeg skriver dansk, engelsk (norsk) og-
så islandsk.
Her er min adresse:
Erla Sigurdardottir,
Hverfisgotu 117, Reykjavik
Island.
Jeg hedder Kirsten og er 12 år, og
jeg vil gerne skrive sammen med en
grønlænderdreng på 12—13 år. Min
interesse er sport og dyr. Min adresse
er:
Kirsten Hansen, „Gilhøjgård",
Skolding, pr. Farre st.
Jylland, Danmark.
FERD’NAND
Fortsættelse
følger
fe
uodxvwmiiGuvu
K. Møller,
ManitsoK.

Danmarkime nunanilume avdlane mérKat allkufarissarpåt bilit nunåinaup avKuserngine sarssuassut nor-
mue agdlagtortardlugit. taimatut mérKat pinguartarnerat iluaKutausinauvoK pinerdlungniat bilinigdlo tig-
dligtut ujårineKarnerane, åmale ulorianartorujugssusinauvdlune mérKat mianerssuaitdliordlutik avKusiner-
mut avalagsimagångata.
26