Atuagagdliutit - 30.06.1967, Blaðsíða 32

MERARTAVTINUT
nånunik mardlorårnerput
y \
K’ordlortorssuaK sule
ungasigdlugo ersserér-
tarpoK (KaKornerssaK).
★
*
K’ordlortorssuaK sanerå-
nit, kangianit åssilissaK.

AmitsuarssualiarneK
aprilip naggatåne sapåtiugå uvdlå-
kut arferngup erKåne atåtap itersar-
pånga ilaginiardlunga pujortulérKamik
angalaulerame. pilerisoKalunga maki-
terpunga angalaornigssarput Kilanåri-
nermit. åmame pujortulérarput iluar-
sartinerane sivisoKissumik utandsi-
magavtigo.
åmukarama autdlarpugut sila nuå-
neKissoK kisame anordlingitsoK. Kavu-
nga kujativtinut autdlarpugut, atåta-
lo aperigavko sumut pinigssavtinik a-
kivånga Kavunga Tangnerata erKånut
puisseKåsasoralugo angalaniartugut. å-
ma iliniartitsissorput KavdlunåK ilau-
vok. sunauvfalo mardluvdlutik ilua-
mik alutorssarnialeravnuk.
ingerdlariaravta K’åncik uiaravtigo
kujåmut sågpugut. tamanut tamaunga
Kinertardlutik sunik tamanik ilima-
sungnermit, åmame måna nunavta ku-
jatårssua nanoKartartorssungmat ili-
masungnermit. ingerdlagavta inger-
dlagavta tarKavungarpangåtsiardluta
K’asigissat Kångerdlutigik kangerdlu-
atsiaK sunauvfa ateKartOK K’ardlutut
påncukiartulerdlugit. uvanga åma tu-
nungmut Kineraluarpunga imaKalunit
issigigaluarpåka åma iliniartitsissoK
autdlåime Kingutitånik tunungmut Ki-
neraluarpoK ImaKa åma takussaralu-
ardlugit sutinginarai, atåta tunung-
mut KingusersulerpoK tukumåtdlari-
ardlune. Kingusitsiåinardlune uvanga
sujugdliutdlunga tikupånga: „Pita, na-
norssuit mardluk pivkua issigingili-
git?“ akivara issigigaluardlugit niki-
neK ajormata susorinagit åmame Ka-
nigpiånginavtigik. tauva atåtama ila-
vut mardluk aKugtarfingmltut oKar-
figai: „nanorssuit åpivkua mardluk."
tamavtalo issigilerpavut sigssap Kuli-
nguane terdleKalutik uningassut ni-
korfavdlutik asulo tamarmik angeKa-
—
Penneven søges
------- ---------------------
Vi er 2 søskende, Mikael 11 år, og
Gurli 9 år, som gerne vil korrespon-
dere med grønlandske piger og drenge
fra forskellige egne i Grønland.
Mikael og Gurli Slot,
Vestergade 23,
Ullerslev St., Fyn.
Kirsten Reimann, 14V2 år, Hylde-
gårds Tværvej 4, 2., Charlottenlund.
Interesser: alt.
Ønske: dreng eller pige på samme
alder.
Connie Nielsen, 13 år, Vestervang 23,
Birkerød, Sjælland.
Interesser: frimærker, sport m. m.
Ønske: dreng eller pige på samme
alder.
Mette Gram Olsen, 15 år, Stolpe-
høj 100, Gentofte.
Interesser: pop, tøj o. m. a.
Ønske: dreng eller pige på samme
alder.
Puskas Støvlen
den ideelle fodboldstøvle
„Super" med gummi og læder-
sål .............. kr. 78,50
„Junior" med gummisål (sko)
fra .............. kr. 38,50
Alle de sidste nyheder inden-
for fodboldudstyr i Danmarks
største forretning i fodbold.
Forlang tilsendt vort farve-
illustrerede katalog.
ALT TIL AL SPORT
Puskas-kamigpait
arssautigssarKigsut
„Super" kuminik amemigdlo
alulik .......... kr. 78,50
„Junior" kuminik alulik ....
................. kr. 38,50
arssåunermut atortugssanik
nutårsiagssat sOtdlunit ar-
ssåunermut tungassunik Dan-
markime niuvertarfit angner-
ssåne pineKarsinåuput.
katalogerput Kalipautigigsdr-
dluartOK Kinutiginiarukl
sporflmut lungassut sQldlQnlf
STADION SPORT
Østerbrogade 79, København 0
lutik, sunauvfame piararssuata anå-
narssuane nagdlingajalerå.
atåtaK OKarpoK: „omigkaluaruvtigit
tunungmut Kimåsåput!" åmame sig-
sså ikaKigame. „ikunga kujatå-tungå-
nut tularKårdluta." tåssane utaritiler-
pavut ilavta timangeriartorai Koror-
tulerdlune. tåssalo måne pissarneK
maligdlugo atåtap nånugtagssai; tåssa
takoricåramigit. årime Ananiap tima-
ngerpai, atåtalo OKarpoK: „tåssa pissa-
rissugssångorpavut timangerpai." ila
uvanga Kangale sajussånguarsse; i-
maita åma iliniartitsissoK sajugpoK.
terdlingåramik anånarssua natdlar-
poK.
(normumit kingugdlermit nangitan).
aggersut påseriaramiko agssordli-
ngordlutik sigssamut pingmata tima-
ngeriardlugit OKarfigisimavai niorKU-
nagit ilarpagssuane pitorKermiut u-
kiordle nåpåussuarmik nungungmata
kisime amiåkugame, ukiorssuaK au-
ssarssuardlo kiserdliornerardlune. sor-
ngunamigoK OKalussai tupåtdlaKilit.
neriorssorsimavåt aKaguane silagigpat
nerissagssanik pajugkumavdlugo. tai-
mak neriorssormåne orutdluvigisima-
vai pajungniarpåne alikutagssaminik
merssugagssanik pajugutigssatik ilar-
Kuvdlugit, suliaKarnanigoK uvdlut u-
nuitdlo sivisunårnarpatdlåKingmata.
taimagoK akuerssårsinardlutik Kimå-
påt. Kimangmåne sordlugoK aKaguså-
ngitsoK.
aKagukungoK iterame taikunga Ki-
viartardlune årime, Upinernit Kåinat
mardluk aggilersut-uko. unga Kanig-
dlissut periarpai ila usiangåleramik!
tulalermata åsit agssumigut tularKo-
riardlugit taimalugoK niuvfiorumati-
galugit ajukukame åma åtsusasoralu-
git erKånit OKalutinardlugit Kåinat
nagsatatik nioriardlugit OKarfigisima-
våt nagsatatik perKuvdlugit nerior-
ssordlugulo ukiarnerugpat umiamik
aiumårdlugo. taimak OKardlutik Ki-
mangmåne niussait takusariatdlarami-
git ila tupingn. neKerssuit, orssut, niv-
kut, merssugagssat, Kutdlit avdlar-
pagssuitdlo. tamaisa igdluvigkaminut
majussoramigit inerame Kutdline or-
ssulersinardlugo ikitdlugulo nerinia-
rérame merssugagssane tiguvdlugit
suliagkerame aitsångoK ersiungnaer-
poK.
taimak ukiarsarame apissalitdlartoK
tJpinerme najugagdlit tikeriaramik a-
sugOK-uko OKartut: — aKago sila aju-
ngeriarpat aiumårpavtigit umiamik!
ilagoK tupåtdlagkame. KanoK-una i-
liorniésava? erKarsariarame isumane
inerpå. igdluvigkaminit anigame tåu-
na paornaKutinik KissugtalerpoK. Ki-
ssugtarame, Kissugtarame nåmagilera-
migit taimaitipoK aKagumutdlo aine-
Karnigssane utarKinalerdlugo.
aKago uvdlåkut iterame taikunga Ki-
viartardlune, årime, taika umiat ava-
lagput. aggilersutdlo igpagssaungmat
Kissugtårssuane omigkamigit åncig-
ssuteriardlugit atissagssat pajugutisia-
ne tigugamigit — tamarmingme mer-
ssorigaungmata — Kissugssarssuit i-
kuatdlaKai: ikuatdlagtutdlo orKuånut
periardlune atissatorKane nunguner-
ssup nalåne atissane tamaisa piarami-
git timimigut ugpatimigutdlo atissae-
rupoK. taiva atissane pigkane ikuma-
titaminut miloriupai. nangmineK nå-
magissaminik pujorérame atissartåne
agssoriardlugit pujorfigiterKeriardlu-
nilo utarKinalerpoK.
umiat tikingmåne OKarsimavoK ing-
minut pujorérame, åtsomartuiardlu-
nigoK, taKussame sivnere KanoK pi-
sanerdlugit. umiarmtut itortåta OKar-
figisimavå KimåinarKuvdlugit tJpiner-
me nåmagtunik pigssaKarmat. umia-
mut ikingmat ikårusimavåt.
inulingmilerame ilagoK nuånissusia!
tupingnaKaoroK uvdlukinårnåssusia
unugiakinårnåssusialo. tåssane inuv-
dluardlune pivdluardlunilo erKigsisi-
mårugtulerdlune unuit ilåne sinigtit-
dlugit igdlut KulånitoK ivnårssugssuaK
nåkaisimavoK. ujarapilunerssup ig-
dlup åipå teKerKuagut erKorpå åipåle
avatdliussoK erKungikaluarpå, nunav-
årime Ananiap Kagdlilerpai. piarar-
ssuata takulerpå nivdliavdlunilo ar-
narssuane ilaliutdlugo imap tungånut
autdlarput, tåssa takoråneKl avalang-
mata ornigpavut tåssa Kimåvfigssae-
rutdlugit imarsiortut ila nuåneKl sor-
dlule nunåkut pisugtut, talerssuisa
aulanere issigigavkit KanigdleKigavti-
git imaKa 5 meter ungasigtigalugit. å-
rime sigssame iluliussamut KaKilersut
avårnagit autdlaivdlugit toKuneKar-
put. tåssanilo sikorssup Kånut pisit-
dlugit pilagpavut månalo atorssauni-
kuloK.
tikileravta pissarnertut erKarpugut.
tikileravta ila inuit nuånårtut, ila ni-
pe. tåssa mardlungnik nånoKataunera,
uvanga inuvunga Avanerssuarme Sa-
vigsivingme; åma ilitsorivunga inug-
ssuit nånugtartorssuit sikunerane.
die sajugpitdlangnerssuanit igdlut ku-
lait tamarmik nåkarsimåput inuilo ta-
Kuvdlutik, atauseK kisime pinane tåssa
tåunånguaK nungussut amiåkunguat.
ukarmisimagame — ukarmik pissar-
påt kalåtdlit igdluisa avatåne akip i-
suata avatinguane igalånut Kanigtume
Karajångordlugo igdlumut atatitdlugo
iniliaK. ilanigoK tamarmik nanerting-
mata nangminerdlo åma nanertikame
kisiåne umagame aulanialordlune piv-
dlune, pivdlune makikame kamine a-
kisigigamigit ateriardlugit tingmissa-
ne Kipigigamigit tigugaluaramigit pér-
neK saperpai ujaragssuit, ivssut apu-
tivdlo matorsimangmagit.
avdlamut KimåriarfigssaKånginame
silamungoK anigame isse sualoKaoK,
tåssalo igdlumik iserfigssaKarane. Ar-
patat igdlugdlit nalunginamiuk avdla-
tut ajornaKingmat tåssunga angumer-
Kuniardlune autdlarsimavoK, apu-
ssuaK, månalo isse! ilupåginauvdluni-
lo arpagsimavoK, arpagsimavoK. Ar-
patamungoK tikikame inuit sule si-
nigkaluartut silamiginarsinåunginame
igdlup påvatigungoK peKikame maki-
så sanimut napivdlune siggipoK neKå
tikitdlugo, tåssalo iserdlune. tåssalu-
goK ajoriartuinardlune toKuinarpoK.
Arpatat NiaKornårssup igdloKarfia-
ta avangnånguane 2 km migssiliordlu-
git ungasissuseKartumiput.
Akvilas Lundblad, 61 år,
KangåtsiaK.
savanik ånaussiniarneK
ilåne angalaordluta savårKanik ta-
kuniaivugut Orto, igdloraK Kingmer-
putdlo AmaroK ilagalugit. sujugdler-
mik K’åKatsiait avKutigåvut. savat
mardluk takugavtigik ornigpavut sa-
vårKat mardluk ilagigait. autdlanug-
pugut. aputeKaKingmat sisuvugut, ig-
dloraK ordlungmat agsut igdlarpugut.
taserssuåkut sikusimassukut inger-
dlariardluta nunamut KaKigavta Nå-
lungiarssugtagdlip tungånut autdlar-
pugut. KuvneraK tikikavtigo EKaluga-
lingup tungånut sanguvugut alånguv-
tinukardluta. Kimatulivivta atåne å-
vut takuvavut.
ingerdlarKigkavta savårKat mar-
dluk Ortup takuvai. åipå KimåvoK åi-
påle Kimånane. ingerdlarKeriaravta å-
vut tingmissut tatdlimat Ikerasårssup
erKåne takuvavut.
angerdlardluta KåKap atåne savå-
raK inordlåK najoravtigo ineKugingå-
ravtigo angerdlåukusugkaluarparput.
aputeKarnermit arnåta Kimåtåinarma-
go arpaliutdlugo arnånukåuparput, ar-
nåtalo ilagilerpå.
sigssamut ateravta savat mardluk
ulugussaulersut takugavtigik Kåungu-
kut arKariaravta Kåungup atånut pu-
lagaluartut tiguvavut. åipå pigseriara-
luardlune issitoK KaKiniardlugo tigu-
varput, Ortulo mardlutdlugo KaKinia-
ravtigo igdlorKap savap åipå pårå. i-
luagtitdlugit tamaisa KaKitipavut.
sisorautivut ateriaravtigik sisuvdlu-
ta autdlarKigpugut. Nålungiarssugta-
lik avKutigalugo Itivdlingualiarpugut
sisuvdluta. nuåninåKalugo narKanut
pivugut, angerdlamutdlo uternivtine
sisorautigalugo ingerdlaorpugut.
Niels Nielsen, 11 år,
Agdluitsup-på.
agdl., åssil.:
Asarias Bernhardtsen,
Agdluitsup-på
sujorna august Kåumataugå Neriu-
tip ilaussortai Amitsuarssungmut nu-
ånåriarput. tikitavtine naussorpag-
ssuit, akornat tipigik, alianaik! misi-
gilerpunga erinarssuatånguardlunga:
— naussordlo tipigik avdlananåsavat,
tåssame aussavit pisa tipåt. åma tu-
såviuk — Koreume kugpaluk? måna-
me påsiuk: tåssa nuna.
OKartoKartaraluarpoK Amitsuarssuk
Kujatåne kangerdlungnut alianéiner-
nut ilåungitsoK. taimak OKartartut i-
maKauna Kingorpiå angusimångikåt.
pujortuléraK „Akamale" atordlugo
Agdluitsup pånit autdlarpugut augus-
tip 21-åne sapåme ilaussortavut ardla-
Kangåtsiartut ilagalugit. angatdlater-
put isigkanik 30-nik takissuseKarpoK,
nal. akunerilo pingasut migssiliordlu-
git kangerdlukut ilungmukarpugut.
takornarianik ilaKaravta K’ordlortor-
ssuaK nuileravtigo nivdliauvånguarpu-
gut. takornariartortavut „Uluangmiv-
fik“mut uluangmigterKåratdlarpavut
angatdlaterput ivnårssungmut talisit-
dlugo.
Kinguanut pigåine K’ordlortorssuaK
sule tikitariaKångilaK. tasia atdleK u-
miaussårånguamik angatdlateKardlu-
ne sinerKårdlugo pisuinardlunilunit
ornigtariaKarpoK. pisuinarnerdle Ka-
sunartaKaoK orpeKarnermit — kua si-
niatåraluaråinilunit. kigdligfiginiagar-
dle angugåine sumik uvgornartoKar-
neK ajorpoK, issigissaK nuåningårtar-
mat.
K’ordlortorssup erKå naggorigdlui-
narpoK. sordlo tåssa nunamut orpig-
pagssualingmut pinardlune. tipigik!
naussut tamarssungikaluarput, „nivi-
arsissat“dle kussanaKalutik issigissa-
mik pinersaissunut ilåuput.
K’ordlortorssuaK 75 meterinik por-
tussuseKartoK oKautigineKartarpoK.
nåkarnerssuata atå najordlugo Katsu-
ngagaluartumilunit anoråsualiortar-
poK, minigdlalugtorssussardlunilo. å-
ma ilagissanut nipitulårtorssuarmik o-
Kalugkåine aitsåt tusartitariaKarpoK.
tatsimut Kutdlermut KaKigavta pa_
vunga issigissaK sordlo tåssa åssiliå"
raK — takoråneKigame. K’ordlortor-
ssuaK sule najorumagaluardlugo åma
åmukarnigssaK erKarsautigissariaKar-
mat taserssup Kordlornerssuångorne-
rata ujanginera issigingnåriardlugo
nakernerssuatalo nalånut pivdluta åi-
paralo åssiliseriardluta åmukarpugut.
issigalugo tupingnaKaoK, ujangisi-
manera manigsugame. ujarangåtsiar-
ssuit igikångavtigik sordlulunit tung-
neic ajortut, tåssale sarfautitinerat su-
kangårångame. imeK taimak sukati-
gissorssuvdlune nåkåssoK issigalugo
tupingnaKaoK. imeK Kanormita angi'
tigissoK sekuntimut, minutimut, na-
lunaerKutap akuneranut, uvdlormut,
Kéumåmut ukiumutdlo nåkartarpa?
sornguname erKå atsingnerussordlo
naggorigsorujugssuvoK, imigssaKar-
dluarame.
Agdluitsup-påta avisiane „Sermer-
sut“me iliniartitsissup Ole Bakip ag-
dlautigissai maligdlugit K’ordlortor-
ssup Amitsuarssungmitup erKångua-
nipoK nunauteKarfiusimassoK Foss
(nåkåssoK) norgemiut Kavdlunåtdlo
kungisa sivnissuisa najugarisimassåt.
nunauteKarfiup sumlnera nalugåine
påsineK ajornaKaoK. Kularnångilardle
nunagalugo issigtorssutitdlugo silalo
ajortitdlugo tujorminartorssusimåsa-
SSOK.
issigissap alianaitdluinartup erKar-
sautit inunerdlo suningitsungilai. iS'
sialerama åmutdlo issigilerama nu-
navta ilå takujuåinångissaK Kimer-
dlorpara. åpavko KåKarssuit tungujor-
tuinait takoråneKaut, OKautsitdlo uko
erKaerKajånarput: — KåKarssuavta a-
kornåne torKorsimåput pissaunere, i"
nunerup ajugaussup, toKup sinåne na-
lassup, umåsåput neriungnere. — Kå-
Karssuavta akornåne KerruneKåsassok
time puiugaujumårpoK, inunerdle a-
tåsavoK, måssa sujunersigssaunane!
aussaK-åsit nagdliutilerpoK sunik
tamanik nutåtut ilersitsissugssaK. nau-
ssunguit apussup matusimassai uma-
lerumårput. taimatut inuneK pivdlu-
arnerdlo iput — issit takussaisa ku-
ssanartut umat KujaniutigssaKalersit-
dlugo unersiutigingnigtikumårpåt.
FERD’NAND
(S)
Faderlig
omsorg
(S
mérKaminik
isumagingnig-
dluartoK
Peter Petersen,
9-nik ukiulik atåtanilo,
Augpilagtume,
Nanortagdlup pigissåne.
nunaKarfitOKaK inuerutOK
32