Atuagagdliutit - 20.07.1967, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
oKalualåmernit
agdl.: Eliaser Poulsen
Kanga piniartugssatut sungiusalera-
ma KajaK atorsinaulåleravko kaniu-
nguit Karsorsanik aulisardlugit pini-
arnermut autdlarnersautigåka, sor-
nguname Kåinamik sungiussivdluarsi-
massumik ilaKardlunga. ilåniåsit ka-
niorniardluta tikipugut pissånguåka
sigssamut natdloriardlugit kinguma
Kåva augasariarmat KajaKatiga OKar-
figåra: ima auiaissåsautit, måssa Ka-
jalukauvdlunga. tauvalo kinguma Kå-
va serpartalerpara pautivnik. sule
serpartarniardlugo pileriarpunga tau-
vauna mamitalerdlunga, påsivaralo
makisinaunanga. ajornaKingmåme
pausinaKaunga nalunginavko ikåtua-
Kingmera
Kangerme mérautitdlunga jutdlime
isileriatdlartoK niuvertorutsivta najå
pivdluarKussiartutigalune pajugtoK.
pajugutigå KingmiarakutdlagssuaK
sanerånikivdlunilo portugaK sunik i-
maKarnersoK. sunauvfa Kingmiarar-
ssuaK ilångutdlugo pajugutigigå. ka-
jortoK-tårtumik merKOKarpoK, (ima-
Ka) singarnak. eminaK atsemeKari-
katagpoK, tåssalo: „nukagpiatsiaK" su-
nauvfale arnaviaussoK taimåitorme
tåssa arnaviaugaluarunilunit „Nukag-
piatsiaK“ aterilerérpå.
„NukagpiatsiaK" perulertorpoK a-
ngisungordlune, piarKiulerdlunilo. u-
kiut ingerdlåput, „Nukagpiatsiar“-dlo
utorKalilerpoK.
tauvale uvdlut ilåne nukagpiarapi-
lungnit ånersineKarsimavdlune ki-
ngugdliata mångua (Kugtorå) aseruti-
lersorpoK; taimailivdlune Kingmito-
Karput ajoKuteKalerpoK. —
tåssalo avdlatut ajornarsivoK, ima-
Ka toKuinardlugo någdliuteKarpatdlå-
lernera pissutigalugo. kiavdliuna to-
Kuniåsavå KingmeK tamavta asassar-
put ardlåinavtalunit toKutsinigssane
ornigingitdluinarmago?
tauvale avdlatut ajomarmat pissug-
ssångortipunga. Korortuarara tiguvara
perKigsårtitdlunga uniuneK ajugara.
anivunga KingmitorKavtalo toKutag-
ssama tusiapitdlaivdlune ilerKumisut
unavdlune omigpånga, utorKalisima-
KaoK, tåssame arfineK-pingasunik u-
kiOKarpoK sordlo tåssa inuk 80-inik u-
kioKalersimassoK.
OKalugfigissatoKaungmat pilerpara.
Kaigit avdlatut ajornarmat toKutaria-
Kåsagavkit, nagdligigaluaKåvkit. — u-
nikåtdlagpoK, torKavigdlungalo issigi-
lerdlunga.
tupingnaKaoK Kingminångugaluar-
tup issaisa pissusiat OKalugtuarineK
ajornartumik issiginera puigorsinåu-
ngisara.
Kaigit. — oKarfigåra — tauvalo ma-
ligpånga.
Korortuarara imerpara OKarfigalu-
gulo; tåssane unigit! unigpoK, nuna-
mut ingipunga Korortuancavdlo silug-
tautå silugtipara.
KingmitoKaK aKupivoK. encumitsu-
mik navsuiarsinåungisavnik issigalu-
nga.
årKiutdlugulo OKarfigåra: „Nukagpi-
atsiaK!" Kiviardlunga unencigsårit!
tåssa!
tauvalo KårortuarKama nusugtagå
pitdlukartipara.
— aKugdlårpoK, naggatåmigdlo nu-
kine takutiniardlugitdlusoK nlsune ti-
kortipai inguvssorardlunilo. Sébåt.
taimane Kungujulavugut
ilåniåsit bilimut aumarssuamik u-
sissåume igssimavdluta sisamauvdluta
igdloKarfingme aumarssuarsisimassut
pisiarisimassåinik pajugtuivdluta —
uvanga kingugdliuvdlunga aKugtarfi-
anut iserama — ardlåta itumaminut i-
livdlugo KernertuarånguaK OKumiaKå-
tågssiaK tuniuniarå — tigugavko oku-
miupara.
erninardluinaK påsivara ivseKångit-
sok, oriardlugulo sanilivnut tuniupara
OKarfigalugulo lastbilimitunut tuniu-
terKUvdlugo, taimailiorpordlo, oku-
miupålo.
kisiåne kinguningua tåuna laster-
miortarput aperilerparput: „tåuna
angmalortunguaK iviuk?" — åp iva-
ra“ akivoK.
sunauvfale tåssaussoK kaninap ana-
miningua, angmalorsarKigsågaK oku-
miaKåtågssatut ilusiligaK, tamavta iv-
sérutdlugo OKumiaKåtårigarput.
kinguningua ilårutigileravtigo nuå-
nikaseKaoK. uvangauna OKarama: „ta-
måssa ÉKap inalugaisigut ingerdlavå,
Kipinguanut periarpat toKoriatdlarpat-
dlo nakorsat misigssuleriatdlaruniko,
KernertuarånguaK angmalortOK, tå-
ssauna kaninap anå!“
kisiåne ajoKutigineKångilaK, sulime
tamåssa umavugut. Sébåt.
rakasingmikama niuinarpunga, kisiå-
nime masakasigkujunga. taimanikut-
dlo påsivara KajaK piniutigisagåine
mamitarnigssamut, imåipoK kingunig-
ssamut igdlersutigssaKartariaKartoK.
kisamilo sungiusarnialerpara.
sujugdlermik sungiusaissugssara ti-
mivnut pivoK sujumalo usussåtigut ti-
guvånga, OKarpordlo pautitit tancang-
nut Kerdlutikit talisitdlugit. Kåinat e-
Kiguk peKitdlutit arKaimasigssioriar-
dlutit pusiniarit. makiterKuguvit Kåi-
navit narKa agssangnik påtåsavat,
tauvalo erninaK makitisavavkit. tau-
valo ilitsersutå nålagdlugo taimailior-
punga. tauva kingorna arKaimaKåtår-
titarpånga uveKåtårnermutdlo ajoKer-
sutdlunga. uveKåssugtarnera nåmagi-
lersimaneramiuk åma puserKulerpå-
nga nangmineK makeriarKUvdlunga,
makingitsoruma nangmineK makitiku-
mavånga. ilitsersutai tamaisa nålang-
niarpåka, åritdlume puseKaunga, tai-
måitorme pauserpunga. taimak ajo-
raluångilaK, makipunga. taima Kåina-
mik piniuteKarniaråine kipunago su-
ngiusartuartariaKarpoK. aitsåme tåssa
KajaK sungiutdlugo nuånersupilugssu-
aK.
åma erKaimassarpara upernalersoK
sungiusaissera åiparalugo miterniar-
dluta mitit unugsiniartut sunauvfa e-
rinigileriaravtigik éiparma pilerpå-
nga: erinérsautå sigssarpardluta puse-
Kåtåriarta. pilerinaKingmat tunugmu-
kariardluta puseKåtåratdlarujugut. å-
ma OKarfigånga: samunga ikermut pu-
seKåtåriarit, sigssap sinåninermit av-
dlaunerussarpoK, Kå oKåtåriartoruk.
måssauna sigssaK Kanigdlugo pusing-
nigssara kissigiungnaivigkaluardlugo.
tauva avåmukåinaKaugut. nangmineK
sujugdliuvdlune igdlugigsitdlugit pu-
sigtarériardlune OKarpoK: Kå, ivdlit.
sulime ikerme pusinginama nangåku-
jugkaluardlunga, OKariarmat: maki-
ngikaluaruvit uvanga makitisavavkit.
sujorangersormanga taimåitorme pu-
sinaKaunga. pausersoriardlunga Ka-
ngale igsiarérpunga. tauva OKarpoK:
tuaviorpatdlårputit, måssåkut arKai-
malårKårdlutit. åipagssånik kissingi-
neruvdlunga pusigkama arKaimalåri-
ardlunga åma Kangale makerérpunga.
malugårale makeriarnera kinerneru-
ssok, sunauvfalume kingorna iluaKU-
tigiumårdlugo. kisimivigdlunga ma-
mitaraluarama sungiusarnera iluaKU-
tigåra. sunauvfale åma KajaK nuåna-
rerugtulerdlugo kalåtdlip piniartup
Kåinåkut nåpåussuata sujunivne utar-

mm
TivolimituaraK
tamåssåsit igdloKarfigssOp Københavnip KerKane nuånåriartarfigssuaK Tivoli inoKartalerugtorpoK, inuiait
åssigTngitsorpagssuit tåssane sujumugagssauvdlutik, kalåleKatinigdlume nåpitsingitsårfiunane. — pilerinar-
toKarmatdlo Tivoli inuit ornigartarpåt, åma mérarpagssuit pinguautinik tamalånik åKåtårsiartortut. åssilissa-
me erssfpoK niviarsiarånguaK kaninaussarssuarmik tigumiartoK. ungatdliuvoK igdlorssuaK kangiamiutut sa-
nåK nipilerssokatigTt tusarnårtitsissarfiat.
Kigånga: nangialerama Kåinåkut ait-
såt akioruminaitsorssuarmik misigi-
narpoK. ikermut avalangneK sapiler-
talerama tikitdlungalo puseKåtåralu-
atdlarångama tamåssa ilåne maligtui-
narnik agssakågaluartarniardlugo.
taimanikut KajånguaK kisime pini-
artup inuniutigigatdlarmago angume-
ringnilårtugama Kéinap piniutai ta-
maisa OKåtårtarnarput: sårKuterssor-
neK autdlainiarnerdlo. sule Kajalu-
kauvdlunga ukiåkut atåtaga ilagalu-
go KamassoK åtåvaraK Kamårigå, tu-
ngivnut nugsimassoK amerdlasoravko
pissaralugulo, tåssalo Kåinamit per-
ngardlunga, åtåvaratsiarssuarmik ka-
ligdlunga tikikiartorama ila tulalera-
ma perrornéssusia nuånissusialo. må-
ne Kåinåkut sungiussilårtukasingor-
dlunga upernåkut-åsit atåtagalo Ka-
mavdluta åtåt tikerKåmit tåkusima-
lersut autdlaravta kujaleralugo tai-
maitdlune aggilerpoK. tikiutdlune o-
Karfigånga: åKavna kujativtigut år-
dlugssuaK ilungmukarpoK tulagkiar-
tuinarniarta. tåssame årdluit åtåt er-
sigissaKigamikit piniartarmatik ersi-
givdluinaramikik. åmame uvanga tu-
såmagavkit Kåinanut nujuisertartut.
måssalo tivfariånguatdlartugut uva-
nga kitdliuvdlunga timinguavkut å-
tårssuaK puinaKaoK. Kaningavigdlugo
taimåisagamime terdligkame, tåssa-
miåsit årdlungmik ilimatsarérsimaga-
me. ilaginåsånginavko piuinaKåra, nU'
ngutsiarångame anersåraraoK. sanera-
nit kisauna unårsitdlariga, kisiåne
nungulåriardlune anersårmat någkiai-
naKåra. årime nauleratånguarpara, a*
vatara nåkartiniariga taimak Kapuat-
dlainarpoK. suame morssugpoK, Ka-
ngale nitdlakarérpoK. Kangale toKO-
rérpoK, tåssalume nauligtamik Per'
ngardlunga. atåtama tikitdlunga oKar-
figånga: Kå tuaviuniaruk, årdlugssuaK
saricåtigut silåmukaKinaoK. taimai-
torme tuaviorniavigdlunga sanarfi"
gavko kisamiuna tåunarssuaK tåkute-
riångitsoK initdlariga, tåssalo naulig'
tamik perngardlunga.
(nangisaoK)
Tror du, der er dybt i åen? spør-
ger Polle, mon vi kan bunde?
Pylle når slet ikke at svare, for
kuk itinerdlune? Polle aperi-
vok, avKutigisinaunerparput? —
Polle akeridngitsoK...
sd plasker det i vandet, og en
lille frø stikker hovedet op og
siger „goddag". Goddag, svarer
Polle.
imarpalulerpoK narasinguar-
dlo nuivoK OKardlunilo „god-
dag,,. „goddag", Polle akivoK.
Hør, kan du ikke sige os, om vi
kan soppe over til den anden
side? Det kan I rigtignok ikke,
siger frøen, her er frygtelig dybt!
umångå OKarfigisinauvisigut
kuk nalorårdluta ikårsinaune-
rigput? ikårsinåungivigpuse, na-
raseK akivoK. ilame kuk ite-
icaoK!

Vi må sejle over åen, siger Polle,
for vi kan ikke bunde. Jamen,
vi har jo ingen båd, siger Pylle-
nalorårdluta kuk ikårsindu-
nginavtigo umiatsiardluta ikår-
tariaKarpugut, Polle OKarpoK-
kanordle iliusaugut, umiatsiaKd-
ngilagut, Pylle onarpoK.
Pylle og Polle skal finde noget,
de kan sejle på over åen. Så får
de øje på en fin træstamme.
ikårutigssavtinik Pylle åma
Polle ujardlisdput. tauva taku-
lerpåt orpiup kanårtå pitsau-
vigsoK.
De slæber alle tre træstammen
ned til vandet. Uh, hvor er den
tung!
pingasuvdlutik orpiup kanår-
tå uniardlugo kup sinånukdu-
påt. é, ila OKimaik!
Vi må have noget at ro med! si-
ger Sorte Tom. Han finder to
grene, der lige passer.
iputigssavtinik ujardleratdlar-
ta! Sorte Tom oxarpoK. tauva
navssårait avaleuutit mardluk
lakeKatigit.
Sæt jer sd op på træstammen,
siger Polle. Så kan vi begynde
at sejle!
Kå, orpiup kanårtånut ingt~
niaritse, Polle okarpon. tauva i-
Icårnialisaugut!
FERD’NAND
Det store
gennembrud
(S
nåkautinaKi-
ssugut
28