Atuagagdliutit - 14.09.1967, Blaðsíða 28

MiKSmyTINOI^^K*^
nunatårssuarminermit
erKaimassat
nuna najorsimassarput ericartulår-
niarpara sulime encaissaravko sordlo
igpagssaK najorsimavdlugo.
ukioK 1932 perKuneKardluta imalu-
nit Kinigkatut uviga tamanut sulivfiv-
tinut ikiortigssatut akuerssisineKar-
mat, uvanga piumångikaluardlunga, 6.
juni autdlarpugut. taimane ilauvfigår-
put umiarssuaK „Gertrud Rask“. På-
miut avKusårdlugit Danmarkimut apu-
pugut Kåumatdlo nångajagdlugo tag-
pavanériardluta autdlancigdluta. Is-
land avKusårparput uvdlordlo atauseK
tåssanériardluta ornigkavtinut inger-
dlarKigdluta. nuna avKusågarput alia-
naeKaoK.
ingerdlaorpugut silagik atorssauner-
ssuaK sordlume uvavnut silarssuaK
auvariarKarnera
julip 29-åne uvdlåkut Kapisilingnit
umiårKamik autdlarpugut auvariåsav-
dluta. atåtaga åkagssuålo pingasuvu-
gut Ivnajuagtup encåtigut auvarniå-
savdluta.
Kapisilingnit autdlaravta K’ingå-
ngup tungånut avKutåne savat taku-
juåinarpavut. tjmånap avangnånut
pivdluta tularKalerdluta pujortuléraK
avangnavtigut nuivoK, sunauvfa nu-
narKativut Kapisilingnukartut — K’or-
nume aulisartut ardlagdlit ilait. sule
tularnaniardluta pujortuléraK avdla
Omånamit nuivoK, sunauvfa tugtutig-
dlip pujortulérå „Laila", tåkunialerput
åkånguara ilagigåt. amame angume
tåssane iliniartugame. kalusiungmati-
gut ingerdlavdluanaluta Nakasungmut
pivugut, tåssanilo unuinardluta pujor-
tulérarmiut Kangiussap Kingualiar-
tut.
tuperéravta atåtagalo Kumut ma-
jualårpugut. KaKinardluta tugtorssuaK
nujuitsoK, angissoK ativtine takuvar-
put. uvanga takorKårpara. aicaguane
autdlarnigkavta KatsunganeK, seKina-
rigssuaK IvnajuagtoK avKusårdlugo
auvarfigssavtinukarpugut. Ivnajuag-
tume naujårtariardluta Tuapatsiåne
igavugut. tupeKarfigssavtinut perér-
dluta takulerparput tugtorssuaK angi-
ssok sigssap Kulinguane nerissoK. sule
piniagåungingmata piniångilarput. au-
gustip autdlarKautåne aitsåt pissarår-
put.
imarssuardlo nuånissutsimingnik ta-
kutitsinartut. kisame taimaitdluta or-
nigarput ersserparput, KåKaile apute-
KaKaut. tåssame Scoresbysundimukar-
pugut.
ilaoKatigåvut tuluit Angmagssaling-
mukartut. sule angisumik anorisiorata
sikunut pulavugut. nunamut Kimatav-
nut angerdlarsiumingårama, sunauv-
fale inunerma ilåne uvdlut avdlångo-
rarneråne nuna tikitagssara sordlo
angerdlarserfigalugo misigissaleru-
mårdlugo.
tåssa pulaterpugut. sikut akornisior-
pavut. uparuartuleriarmata takule-
riarpavut Kåinat pingasut, sunauvfa
ilisimassortagssavut. umiarssuarmut
KaKitineKarput inugsiarnersåKautdlo
angnermik pingaj uat, sunauvfame a-
jungisårtigssarput, piniartorssuaK Ki-
lalugarajoK ilisimassagssarsiortup
Kochip kåmå.
unuame umiarssualivianut kisarpu-
gut. pissortaisa inuisalo tamarmik ti-
kitdluarKuvåtigut niuvertukunutdlo
ma j uartineKarpugut.
sunauvfame inigssarput sanassup
Kavdlunåp nulissartup inigigå, Kåu-
matdlo sivnerdlugo niuvertukut Kalia-
ta initaisa ilanipugut tåssame igdlor-
ssuaK angisorssugame NunatårssuaK
1925-me pilersineKåsangmat sanane-
KarsimassoK.
uvdlut tamåkorpiait ilisimassagssar-
siortut franskit ukiartortut åma tiki-
put. unalume umiarssuåt mikitalug-
kune. atortugssarpagssuatik nagsar-
pait, igdlugssarssuartik taKuarpag-
ssuitdlo ukiumut atausinåungitsumut
nautsorssussat. åipalissautigå umiar-
ssuånguaK KaKortoK, tåssunga ilauvoK
angalatitsissoroK pisorssuaK, kiparér-
dlutale tusarparput umiarssuarmut tå-
ssunga ilauvdlune pisorssuaK tåuna
umiarsimassoK. ilisimassagssarsiortut
ukioK atausinaK ukiput.
1932—35-mut tåvanikavta imalunit
tagpavanikavta OKalugtuagssaKarsi-
naugaluarpunga. pissutsitdle pivdlugit
tupingnartorsingilanga, atausinanga-
jauvordle malugisimassara imalo o-
Kautigilara:
asimioKarfé ilångutdlugit nunaKar-
fit pingasuput. niuvertOKarfik inukit-
sungugame erKigsisimanaKaoK. malu-
galugo taissara uvanipoK uvdluinarne
inunerme inuisa pitsåussusiat utonrait
inusugtut mérKatdlo eKiasuissusiat ar-
nat angutitdlo pikorissusiat, tamati-
gutdlo nålåssusiat. encarsautigissarpa-
ra taimanile uvanga pisinautitauga-
luaruma imalunit akigssaKartitauga-
luaruma sujumut ingerdlatagssamik
autdlarnérérsimåsagaluartunga, sulime
taimåikunik inue inuput inusåput, pi-
korissutsimikut kalåliussutsimingnik
napatitsisinaussut. månåkutdlo inu-
nivtinut nalencutingikaluartoK inuit
tåuko encailerångavkit imatut encar-
sartarpunga sordlo méraK angajugdli-
liaK kisiat perorsardlugo nålagtungor-
tisimassaK.
ukiut Kåumataisa uvdlue atausidkåt.
tagpavunga pisimalerdluta septem-
berip 8-åne radiup igdlorssuå ikuat-
dlangmat ilungersoKaugut. itora suliv-
dlune iserame OKarpoK: isumaKarpu-
nga aKago suliagssarput ajunårutåu-
sassoK. nålagarputdle nålagarigavtigo
nålåsavarput. nålagaråt radiulerissoK
Karl Dahl, ikiortigåtdlo franskeK ta-
måkuninga sulissartoK. OKarfigånga
suliartorune alåkartarKuvdlune. taima
perKungmanga suliartormat alåkar-
tarpara. nalunaencutaK arKaningulerå
alåkariatdlaravko tauva pujorssup ig-
dlorssuaK matorérå. najugkavtinit u-
ngasigkaluardlune KåKap Kånikame
igdluvtinit erssarigpoK. Kitomåka o-
Karfigåka: radioKarfik ikuatdlalermat
taikungnalerpunga tuaviorase ånilå-
nganasilo malisavavsinga. anivdlunga
nålagåta nulia apungajagdluinarpara
Kiane kisiat såsimagå. kalåtdlisununa
OKatdlorigsoK. OKarpoK: imana uvivut
ikuatdlagput. akinarpara: Kiajung-
naerniarit Kiagaluaruvta Kianivta uvi-
vut ikiornaviångilait tuaviorniarit.
nangminerdlume arpagdlunga aut-
dlardlunga. åmame iterdlait avKutigi-
ssariaKaramik. palasikut sanerKutiler-
dlugitdlo suaorpåka ingerdlåinardlu-
ngalo kuk ikårtarfilik avKutalutugi-
nardlugo radioKarfiup tungånut na-
kertinardlunga inuit maligkånga. Kå-
Kamut KaKigama atautsimigdlunit i-
nugsingilanga. pujorssuardle alivkåmi-
lersordlo takuleriatdlariga inup ikuat-
dlagtoK ungasiardlugo sordluna kau-
jatdlagkiartorå. tåssauna radiulerissoK
sunauvfa ånilårsimanermit silaKar-
piångitsoK. tåssalo inumininguit tikiu-
ssortut aunalo ingnerssuaK teKerKuinit
anialerérsoK tamåna kivfartåt nue-
riatdlartoK KåKap tunuinånit Kåtanik
igdlugtordlune. sunauvfa ånissueréra-
luaK nålagåta silaKarpiarungnaeriara-
me imertancusimavå. pingajuata ilane
franskeKatine 16-iussut aisimavai. tai-
manile niuvertorput peKångituarpoK
Kangerdlugssuarmut umingmangniau-
tigalune angalaorsimagame.
tåunaKa ukiartortut ulåpuserput. ig-
dlume Kåicap Kåne taseKångitsumitoK
ikuatdlagpoK. igdlup encånitut nåpar-
tarpagssuit orssugssat tåunaKa åmut
agssakåtitilerpavut, tåukume ukiung-
matdle Kimugsimik majussorneKarsi-
massut. ajornaKingmat ungasianut
pivdluta igdlo ikuatdlagtoK nungut-
serparput nungungmat åma taimar-
ssuaK unuaK taputaralugo sulivdluta.
naluneKångilaK najorsimassarput
KanoK avangnarpasigtigissoK, taimåi-
tumik ajunåmermik åssigissånigdlo
pissoKartinago najugauvoK erKigsisi-
manartoK piumagåine. taima OKarpu-
nga ilagingne inuneK encarsautigiga-
lugutaoK. Danmarkimititdlutalime i-
tora tamatuma tungånut pigssarsia-
rineKarérpoK sordlo palasimut ikiorti-
tut Kinutit påtangnerdlo suliarisavdlu-
git. tagpavungnarnivtinilo suliagssarai
niuvertoK tamatigut ikiusavdlugo nå-
lagarssuarne suliagssat tamaisa agtor-
dlugit. taimatut radiulerissumut ikior-
taunera imatut OKautigisinauvara su-
livfine saperane ingerdlåsimagå.
tusarfigssaerutdlune nikatdloraluar-
neK erninaK iluagtipoK. ukiartortut
igdlorssuagssartik inilerérpåt igdluv-
dlo KerKa maskinaKarfiuvoK, tåunalo
radioKarfigtut atorneKalerpoK 1932—
33-mut. ukiordlo nångmat radioKarfik
nåparneKarKigpoK.
ukiut tagpavanivfivut navsuerne-
ruvdlugit OKalugtuarisinaugaluarpåka.
taima OKarpunga una pissutigineruv-
dlugo taimane inuiangnik avdlanik u-
kéKateKarnerput. tåuko taerérpåka tå-
ssaussut franskit angutit 16-it. nuna-
Karfingmiput kalåtdlit kitåmiut, nu-
naKarfiup inuvé, Kavdlunåt kisalo
franskit. taimåikaluartoK nuname tai-
ma avingarusimatigissumikaluardlutik
erKigsinartumik inuput. nunaKarfiup
pissortai ukulo ukissut avdlamiorssuit
pissortai sulinerup kingorna ingming-
nut ilagsissarput. tamatuma pissutigi-
simagunarpå taimane tagpavane imi-
gagssap niorKutåunginera. tamånalu-
me ukissut påsisimarérpåt. aukulo nu-
narKataussut imermingoK imerneK a-
jortut vine kisiat itserKutigigåt, tåssa-
lume nåpartanik kipinarissanik ma-
Kivfilingnik peKarivdlutik. taimåika-
luartordle tamåkununga kina kajaisi-
sava inusugtoK piniartordlunit. uko
niuvertoKarfiup atorfiligtai åma kig-
dleKångitsumik peKaraluarput, imalu-
nit pisinautitaugaluarput. taimåikalu-
artoK oKarsinauvunga atausiardluta-
lunit tamåna pissutigalugo (tåssa imi-
gagssaK) oKautsinigdlunit akerdle-
ringnernik tusagaKarsimångitsugut.
månale måne autdlartitat erKaivdlu-
git taimatut OKarnigssaK agsut kalug-
tuginarpoK.
umassumut atautsimut issit piniutau-
nerat.
1933 upernalerå — tåssa ukiorigse-
rugtorå — aprilip 12-iåne iterpugut
apussuaK. itorput suliartusavdlune a-
nivdlunilo tordlorpatdlagpoK tuavior-
dlutit piniartut kalerrikit åjuko pi-
ngajorKat sånguavtigorput. aneriat-
dlartunga suame avdloraraut igdlut
inoKalisangmat sanåjussut såralångu-
atigut ingerdlassut. malenriupåt ar-
nåtdlo pissarisimavå. ukiup tugdliane
erninguarput angajugdleK iserdlune
OKarpoK: anånak, nanoK Onartup tu-
ngånut ingerdlassoK takuvara. suliag-
sserivdlungåsit sunauvfa issima ino-
riarmåssuk ilaginarpara. tåunalo nu-
naKarfingmiut pissarisimavåt.
akuerineKardluta kiparKigpugut. su-
jugdlermik itigaraluaravta. sunami-
tauva encanartugssaK. ukioK tåuna Jo-
han Petersen niuvertorårput tåssalu-
me autdlaKatigisavdlugit palasikutdlo
Sejerikut Kitånut tikerålersut. — unu-
kut itora suliartorKisavdlune Kasuer-
silårumavdlune inimut isersimalersor-
dlo pussarissara inisavdlugo tiguvdlu-
gulo igalåt tungånut sok pinersoK it-
suardlunga åkåna atinguavtine Kuer-
ssup sanianut tauvauna nanoK angi-
ssorssuaK KaKerérsimatdlartoK Kanga
merKorssue Kivdlålånguarsse. OKarpu-
nga: åkåna KingmerujugssuaK pisini-
arfiup atågut KaKerérsimavoK. Kasuer-
serumassoK pigsigdlunilo alåkarnagu-
lunit autdlaisine tigutigalugo OKarpoK:
nånuputit, Emile kalerrikiartoruk
Kingmé autdlarterKuvdlugit. téssalu-
me merssugara pussarissara tigumiar-
dlugo. ileriatdlautå ativtinitut palasi-
kut niuvertukutdlo igdluat kangigdliu-
lårtoK arpåinaK kalerreriardlugit tåu-
na suaortagagssara såssutinarpara. å-
male pigaluaKigujoK sule tusångikå-
nga Kingmisa sorssugkaluaKingmånga,
nalungilarale kinaviångikånga. inuata
anivdlunilo Kingmine kalerrikailo sor-
dlule inuit avåmut malingnerKUvdlu-
git nålagkerneKartut. palasivta matu-
ne magpinardlugo Kingutine tiguvdlu-
git KanoK pissut Kingumik issigingnår-
pai. nukagpiarKat ilutitik ikiorsiutdlu-
git ulåpuserput Kamutivut Kingmivut-
dlo piarérsardlugit. tåuna alapernaer-
ssuisserput OKarpoK: takåna ilulissap
Kånut KaKivoK. Jensip autdlaivå. nå-
karpoK. uvanga mérKanut ilauvdlunga
Kimugsimik ailånguarsinarparput. ti-
kitugutdlo nunaKarfiup inue aggiav-
dlutik ugsagkamik. igdlup saniane na-
noK pilangneKarpoK. aprilip 12-iuvoK.
uvdloK tåuna itorput nånupoK, 15-iå-
nilo erninguarput angajugdleK inuvig'
siusaoK nukålo 18-iåne. unuk nuåne-
KaoK. pissortavutdlo unugsiuaoKatigå-
vut timip pigssainik amigauteKarata.
nuånarinerpauvaralo atungigara ti-
gumiariga nanoK uvavnut takuting-
mat, tamånalume nunarKativtine nuå-
narineKaKaoK.
Katrine Berthelsen,
Mathiassensvej 207 A,
Sisimiut.
pinialeravtigo atåtap oitarfigånga
uvanga sujugdliuvdlunga igssutisagi-
ga. tauva igssupara. atåtama åkag-
ssuåvdlo åma igssupåt. tauva pissa-
rårput, tåssalo pemardlunga. aKagua-
ne atåtalo tupivtinit Kumukarpugut
auvardluta. apume tugtut tumerpag-
ssue takussarpavut. taimaitdlutame
mardlorssuit takulerpavut Kimålerér-
sut. uninardluta issigingnårpavut. tar-
reriarmata maligpavut, nueriatdlarav-
tigik unigsimassut. tauva atåtama ko-
rortuarKamik igssutarpai. tamaisa pi-
ssaråvut. agsut nuånerpoK.
tauva angerdlarpugut atsåncåkut
K’ornume aulisartut avKusårdlugit.
unulersoK K’ornumut pigavta nalu-
naerKutap akunera inordlugo uninga-
riardluta Kapisilingnut angerdlarpu-
gut atsåncåkut aKuteralånik. unua’
KerKalersoK tikipugut. tikileravta at-
såraK suaortarpoK: — Ujuånse angi-
ssorssuarmik pernaKaoK!
Johannes A. Storm Hansen,
Kapisigdlit.
Gyldne - altid sprøde
„franske kartofler”
Aktieselskabet
DANISCO
Kristianiagade 8, København, 0.
Æblet triller ned ad skrånin-
gen og havner lige på ryggen af
en stor hund, der ligger og so-
ver.
Hunden vågner op og rejser
sig. Uha, hvor den er stor, siger
Sorte Tom, den er vist farlig —
bare den ikke vil bide.
Jeg må vist hellere se at kom-
me væk, tænker han og begyn-
der at løbe.
Det er sjovt, det her, synes
hunden, og den begynder at løbe
efter ham.
ipile agssakåriarame Kingmer-
ssåp sinigtup Katigånut unigpoK.
KingmeK iterpou nikuitdlunilo.
kåkak angingmat, ersinau! kisi-
ssdnginiåsassoK, Sorte Tom o-
uarpoK.
Kimåginamlanga, eruarsarpoK
arpaler dlunilo.
imauauna pinguanatigigalua-
Tdine, KingmeK erKarsarpoK po-
ngalinardlo malingnilerdlune.
Så — nu har den fanget Sorte
Tom. Han råber og skriger, for
han er bange. Bare hunden nu
ikke spiser ham.
Det gør den ikke, den løber
med ham lige hen til et skur,
hvor den lægger ham ind.
Sorte Tom er helt fortumlet.
Hunden er borte. Han må se at
komme ud af skuret.
Men pludselig kommer der et
vindstød, og døren smækker i-
Sorte Tom kan ikke få den op
igen. Hvad skal han nu gøre?
Bare Pylle og Polle ville komme.
årime Sorte Tom anguvå. er-
sinermit nivdlialerpoK. Kingmip
neringinidsagå.
neringilå. pangalinaic igdluar-
Kamukåupå erKutdlugulo.
Sorte Tom påtsivérutivigpoK.
KingmeK pérungmat igdluarKa-
mit aniumatdlerpoK.
anoråsuarmatdle mato matu-
pilorpoK, Sorte Tomivdlo mag-
perneK ajulerpå. kanoK-una Hi'
ornidsava? Pylle Pollilo tåkusi-
naugaluarunigtoK.
28