Atuagagdliutit - 26.10.1967, Blaðsíða 27

såko KOKagssiniut,
kisiåne suniumkårssuaK
England mardloriardlune nukigdlårtitaungajagtaraluarpoK
„imap amaruinit Kassertunit“ — tyskit arnartartutaisa sorssung-
nerssuarne mardlungne iligit amalo nunat sorssonataungitsut
umiarssuautait 30 millioner tons kivisisimagait
ukiut inup inuvjigissartagaisa ingerdlanerinane imap amaruisa Kassersut —
tyskit arKartartuisa — Tuluit-nunåt mardloriardlutik nukigdlårtingajagtarsima-
galuarpåt. nukigdlårtineKarsimagaluarpat nunarssup åssinga uvdlumikut av-
dlauvdluarsinåusagunaraluarpoK.
ukiut 50-it matuma sujornatigut — februarime 1917 — arKartartut atordlugil
kigdleKångitsumik sorssungneK tyskit autdlarnerpåt, sorssungnerssuitdlo åipåne
— ukiut 25-t matuma sujornatigut — ukioK 1942 arKartartut „iluagtisimårfigåt",
tåssa iligit umiarssuautåinit kivisitat tonsingordlugit aitsåt taÅma amerdlati-
gingmata.
ukiut tduko mardluk erKåisavdlugit nikatdlornartuput, tamatumungale peua-
tigititdlugo pissutigssauarpoK erKaimdsavdlugit umiartortut tusintiligpagssuit,
ilåtigut danskerpagssuit, ajornartorsiornangårtunik atugagssaKardlutik umiar-
tortuarsimassut imap iluanit navianartok soKUtiginago. umiartortut tamåko
imaKa avdlanit tamamt angnerussumik iligingnut ajugåussussissuput.
1909-me Danmark sujugdlerpåmik arKartartortårpoK.
ateKarpoK „Dykkeren", Øresundip nåkutigineKarne-
rane peKatauvoK, oktoberimile 1916 arKarsimatit-
dlune norgemiut pujortuliånit avKusårneKarpoK kiviv-
dlunilo. arKartartup nålagå ajunårpoK, inugtaisale
sivnere ånåuneKardlutik. — auna „Dykkeren“ip
åssinga.
Danmark fik sin første ubåd i 1909. Den bar navnet
„Dykkeren" og deltog i bevogtningen af Øresund,
da- den i oktober 1916 under en dykning blev på-
sejlet af en norsk damper og sank. Kaptajnen druk-
nede, mens resten af besætningen blev reddet. —
Her ses en model af „Dykkeren".
såko kussanaitsoK
sorssungnerssuaK sujugdleK tikit-
dlugo amartartoK pingåruteKartugssa-
tut nautsorssussåungikaluarpoK. ar-
KartartOK ukiorpagssuarne ilisimane-
KarsimagaluarpoK, kisiåne pingårute-
KarsimångilaK, amalo såkutut imar-
siortut nålagåinit Kangatut perorsag-
kanit „suarssuit tamåko" issigineKar-
tarput KOKagssiniardlune toKutsiniuti-
tut atusavdlugit kångunåinartututdlu-
nit;
tyskit sujugdliuvdlutik isumamik
avdlångortitsissuput — plssutsinit pi-
ngitsailissauvdlutik. pilertortumik på-
sineKarpoK tyskit umiarssuait sorssu-
tit imåne pissauneKarnerulersinåungit-
sut, Frankrigimilo sorssungneK suju-
mukarungnaermat tåuna avKutigalu-
go ajugauniarneK ajornarsisimavoK.
tamatumunga peKatigititdlugo ar-
Kartartut pingårneruleriartorsimåput
kiavdlunit ilimagissånit angnerujug-
ssuarmik.
septemberip 22-åne 1914 såkutut
imarsiortut nålagåta tyskiussup, Otto
Weddingen-ip, imåkut sorssungnerup
OKalugtuagssartå agdlagpå antartar-
tune U 29 atordlugo nal. akunerata
KerKata ingerdlanerane Hollandip si-
neriåta avatåne tuluit sorssutait pi-
ngasut kivisikamigit.
„Aboukir" sujugdliuvdlune erKorne-
KarpoK erngerdlunilo klnguvdlune.
„Hogue" åma „Gressy" — Churchillip
OKautigissåtut: perKusersuitsumik pi-
ssuserigsårdlutik — ikiuiartoramik å-
ma arKartartumit erKorneKarput, ka-
titdlugitdlo angutit 1400 ajunårput.
tuluit umiarssuautåinut aserorteru-
tit ilungersunartut tamåna sujugdler-
saråt, kisiåne amerdlanerit tåkussu-
lerput, Englandimilo kamangnerssua-
KarpoK, kisiåne Weddingen Tyskland-
ime soruname inuiaKatigit sapitsortå-
tut nersualårneKardlune.
„Lusitania“-p alianartorssua
1915-ime USA-p sorssungnermut
KanoK piniarnera sule nalorninarpoK.
amerikamiut isumait akerdlerigput,
præsident Wilson-ilo tyskinut ikingu-
tauvfngikaluardlune taimåitoK tyski-
nut iligissåinutdlo isumaKatauneru-
VOK.
majip 7-iåne 1915 tyskit arKartartui-
sa ilåta USA-me inuit isumait Eng-
landimut igdlersuissungortipai. uvdlup
KerKata kinguninguagut tyskit antar-
tartuata, U 20-p kaptajnløjtnant
Sehweiger nålagaralugo, Irlandip ku-
jatåne kivisipå tuluit ilaussartåussuat
40.000 tonsilik „Lusitania" New York-
imit Liverpool-imut ingerdlaortoK
2000-ingajangnik inoKardlune, tåuko
ilarpagssue amerikamiut.
umiarssuaK kalerrisårneKarKårnane
erKorneKarpoK, umiarssuarssuardlo
erngerdlune uverpoK. minutit 20-t
ingerdlaneråne kivivoK, inugtaile ilau-
ssutdlo angutit ilungersuaKalutik a-
kiuput arnat mérKatdlo énangniutinut
igssorartiniardlugit. inuit 1100 sivnig-
dlit ajunårput ...
tyskit OKarsimåput umiarssuaK pe-
Kutigssanik Kamutilingnigdlo nagsa-
taKartoK, tamånale tuluit ilumungit-
sunerarpåt. taimåitordle ilångutdlugo
OKautigissariaKarpoK sorssungnerup
kingorna ukiorpagssuit Kångiutut nav-
suiautit sarKumersut ilimanarsising-
måssuk tyskit imaKa erKiingitsuliu-
vigsimångitsut, taimåitordle „Lusita-
nia“-p kivisitaunera suliapalåtut issi-
gineKartuåsaoK. åmalume malugissa-
riaKarpoK arKartartup nålagå, sor-
ssungnerme kingusingnerussukut aju-
nårtoK, suliaKaKatiminit Kutdlersari-
ssaminitdlo iliornine pivdlugo nersua-
lårneKångingmat.
ukioK akisoK
„Lusitania" pivdlugo ajunårnerssup
USA-p Tysklandivdlo akornåne pi-
ssutsit pisanganartungortipai, kisiåne
tyskit iluarsiniapatdlagput, ulorianar-
torsiuleraluamerdlo KångiupoK.
aitsåt 1917-ime upernagssåkut USA
sorssulerpoK — kingumutdlo åma ar-
Kartartut pissutåuput.
tyskit påsivdluarsimavåt nukigdlår-
såralune sorssungneK akiorsinaunago,
tamatumungalo peKatigititdlugo tuluit
umiarssuautaisa ungussisimanerat tor-
Kussagssinertut malungniupoK. pissut-
sinit såkutunut, nålagkersuinermut
aningaussarsiornermutdlo tungassunit
pingitsailineKardlune 1. februar 1917
Tyskland nalunaerpoK arKartartut a-
tordlugit kigdleKångitsumik sorssuler-
dlune. tamatuma kingorna angatdlatit
imane Tuluit-nunåta Frankrigivdlo
erKåinitut åma Akugdlerssuarmitut
kalerrineKarKårnatik kivisineKartåså-
put. — amerikamiut umiarssuautait
tatdlimat kivisitaungmata aprilime
1917 USA sorssulerdlune nalunaerpoK.
1917 iligingnut ukiuvoK akisunerpåK.
iligit åma sorssoKatåungitsut umiar-
ssuautait katitdlugit 4 miil. tons kivi-
sineKarput, tåukunånga arKartartut
kivisitarait 3,5 mili. tons sivnerdlugit.
upernagssaK ajornerpauvoK. aprilip
nånerane niorKutigssanut pingårtunut
tuluit perKumausivé sapåtip akuneri-
nut arfinillnarnut nåmagtunik imaKa-
lerput, ajornartorsiornerdle Kångiung-
mat tuluit nålagkersuissuisa issertu-
nago OKautigåt arKartartut atordlugit
sorssungnerup England sorssungner-
mik ingerdlatserKigsinaujungnainga-
javigkaluarå.
navianartup akornuserneKarneranut
Kavsit pissutåuput. tyskit Kasutagsi-
måput, kisalo iligit sujumukarnerat
pissutigalugo Flandern-ip sineriåne
arKartartut umiarssualivitik ånaivait,
kisalo arKartartunut akiuneK avdlauv-
dluinartumik pissuseKalersimavoK
sorssungnerup ukiuine sujugdlerne i-
lisimaneKångitsumik. imåne Kaertartu-
lersuineKarsimavoK Kagssussuarnigdlo
avssiaKutaKalersimavdlune, KaertartOK
imap iluane itisume KaertartOK nav-
ssårineKarsimavoK. umiarssuit taku-
juminaitdlisardlugit KalipangneKarsi-
måput, tingmissartutdlo påsinarsiput
arKartartunut akeraussut navianartut.
taimåitordle 1918-ime 1,5 miil. tons
sivnigdlit arKartartut kivisipait, uki-
ordlo tåuna novemberime såkuåu-
kungnaerneKarmat tyskit arKartartu-
tait 150 sivnigdlit sorssungnigssamut
piarérsimagaluarput.
sorssungnerssup sujugdliup nalåne
tyskit arKartartuisa iligit sorssoKa-
tåungitsutdlo umiarssuautait katitdlu-
git 15 miil. tons sivnigdlit kivisisima-
vait.
ångiortumik pilersineKartoK
ajugauniunerssup kingornatigut —
sorssungnerup sujunigssame sorssung-
nigssaugaluanik tamanik pingitsortit-
sissugssap — sorssungnermut atortug-
ssanut aningaussanik akuerssissutig-
ssanik pigssarsiniarneK agsut ajorna-
kusorpoK, ajugaussutdlo arKartartu-
liornigssamut soKutigissaKangångit-
dlat. arKartartoK issigineKarpoK såku-
tut kussanaitsorssuartut inerterKUtigi-
ssariaKartutut.
taimågdlåt Tysklandip ajorssartitau-
simassup nalungilå arKartartoK KanoK
iluaicutautigissoK, pissutigssaKardluar-
dlutigdle isuma tamåna nangmingni-
naK pigåt. erKigsineKarnerata kingor-
na Kåumaterpagssuit Kångiutingitsut
tyskit sékutuisa imarsiortut nålagaisa
arKartartunik sanaortorneK iliniale-
rérpåt, ukiunilo tugdlerne såkutut nå-
lagait nunat avdlat umiarssualiorfine
ingeniøritut sulissartututdlo atorfinig-
titerput ingerdlauseK maligtariniar-
dlugo. Hitlerip nålagångorneratigut
tyskit såkutue imarsiortut arKartartut
atordlugit periausigssaK pivdlugo kur-
suseKartineKarKilerput, 1935-milo u-
miarssuit sorssutit pivdlugit England-
imik isumaKatigissuteKarnerup ki-
ngorna tyskit imåkut pissaunerata
piorsagaunera aitsåt iluamik sukagti-
poK arKartartutdlo ingmikut pingårti-
neKalerdlutik. sorssungnerssup ki-
ngugdliup ingerdlanerane såkut na-
vianarnerpåt ilåt pilersineKarpoK —
ilåtigut issertuartumik, kisiåne — på-
sigssåungikaluartumik — tuluit aku-
erssineratigut.
kisiåne KangausimanersoK såkutut
imarsiortut pissortåt, admiral Raeder,
Hitlerip nalunaerfigisimavå 1945-p
sujornatigut sorssungneKalemaviå-
ngitsoK, åmalo „sujulerssuissup" pi-
ngårtitugssaugå umiarssuarujugssua-
Karpat Tysklandip atarKinarneranik
takutitsissugssanik.
tamatuma kingunerå arKartartulior-
neK tunugdliuneKalermat, 1939-milo
sorssungneK autdlarnermat Raeder
kamagdlune akerdlilersuivoK. arKar-
tartut piarérsimassut 60 angumångi-
laitdlunit, tåukulo ilåinångue imaru-
jugssuarne taimågdlåt atomeKarsi-
nåuput. kisalo arKartartunit igeriussat
erKuigaluardlutik — erKuituarånga-
mik — Kåingitsortarnerat ajorusutigi-
neKarpoK. sorssungnerup ukiuane su-
jugdlerme iligit umiarssuarpagssuit
eiKorneKaraluartut ånagtipait, arKar-
tartut nålagkersuissarfinit oKausipi-
lungnerssuaKartitdlugo pissagssauga-
luaK KularnaitsoK KåingitsorfigneKa-
rångat.
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniameKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
’m
tyskit såkutuisa imarsiortut sujuler-
ssuissuisa atortugssat tamaisa ator-
dlugit arKartartunik erngerdlune sor-
ssungnigssaK piumassarisimavåt, ki-
siåne Hitiere nålagkersuinermut tu—
ngasunik patsiseKardlune — ilåtigut
USA-mut pissuserissat pissutigalugit
— nangarsimårisimavoK.
sorssungneK „mianerssortoK“
taimåitordle septemberip 3-åne ar-
Kartartut ilåta kalerrérKåtdlånguara-
ne tuluit ilaussartåussuat „Athenia"
kivisipå ilåtigut arnat mérKatdlo a-
merdlasut ajunårdlutik. Hitler ka-
magtorujugssuvoK erssencigsardlugulo
arKartartut atordlugit sorssungneK
mianerssortumik ingerdlåneKåsassoK.
sule isumaliorpoK „Tuluit-nunåt si-
lagtortitdlugo OKaluneKarsinaussoK."
taimåitordle tuluit sorssutait imar-
siutit KajagssuterKuneKångitdlat, ok-
toberimilo arKartartup nålagå inusug-
toK Gunther Brien sapitsuliorujug-
ssuarpoK. sorssutit umiarssualiviånut
Scapa How-imut pulavoK sorssussuar-
dlo „Royal Oak“ kivisitdlugo avdlalo
ajoKuserdlugo — angerdlamutdlo a-
putdluardlune. Tysklandime sualug-
tumik perssuarsiutigineKarpoK — sor-
dlo sujulia Otto Weddingen ukiut 25-t
tamatuma sujornatigut pineKartoK.
måna Tysklandime arKartartulior-
neK sagdliutineKalerpoK — kingusinå-
rérpordle. tyskit såkutue imarsiortut
autdlarKautånile pilerssårutaussut ma-
ligdlugit amerdlåssusilingnik ancar-
tartoKarsimagaluarpata 1941-me Eng-
land sorssugkungnaiginarsimåsaguna-
raluarpoK, tuluit påsisimassaKardluar-
tue sorssungnerup kingorna taima o-
Karput.
kisiåne 1942-me aitsåt tyskit arKar-
tartue malungnartumik såkortussuse-
Kalerput, tamatumungalo peKatigitit-
dlugo Kåmavigissartagkat angnertusi-
sineKarput Amerikap imartainut
mingnerussumik angnerussumigdlunit
piarérsimavfigineKartunut.
tamatuma kingunerå Kuarsåmartu-
vok. sorssungnerup Kåumataine su-
jugdlerne 27-ne arKartartut kivisipait
umiarssuit 1084 katitdlugit 5 miil. tons
sivnigdlit, Kåumatinile tugdlerne 18-
ine (1942-me åmalo 1943-me upemag-
ssåkut) umiarssuit kivisineKartut 1400
sivnersimavait katitdlugit 7,5 miil.
tonsigdlit.
pissutsitdle mumisineKarput. inger-
dlaoKatigit pitsaunerussumik pårine-
Kalerput, såkutdlo nutåt atorneKaler-
put. påsiniutit nutåliat sordlo radar
åma asdic (Kaperangassumik imap i-
luanut ujardliut) imatut kinguneKar-
put „amarKut Kassertut" tåssångåinaK
piniarssårineKalerdlutik piniarsså-
ringnigtarnerånut taorsiutdlugo, sor-
ssungneruvdlo Kåumataine kingug-
dleme 22-ne kivisineKartut „taimåg-
dlåt" tåssåuput umiarssuit 346 tonsig-
dlit 2 miil. migssiliordlugit. — arKar-
tartunit katitdlutik 1100 migssigissåi-
nit 785 kivisineKarput.
1942 iligingnut ukiuvoK atugardlior-
nartOK, atugardliornartutdle itångi-
ungmata sujunigssame isumavdluar-
neKalerpoK. amarorniarneK autdlar-
nerdluarsimavoK ...
god KAFFE
gennem
generationer

ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorKutcKar-
tarsimavugut!
PENNEVEN SØGES
Piger og drenge i Danmark ønsker brevveksling med grønlandske piger
og drenge i alderen fra 10—21 år.
Skriv til os, og du får straks en brevven.
agdlagfigeKåtauteKatigssarsiorpugut
Danmarkime niviarsiarKat nukagpiarKatdlo kigsautigåt agdlagfigeKå-
tauteKatigiumavdlugit Kalåtdlit-nunåne niviarsiarKat nukagpiarKatdlo
10-nit 21-nut ukiugdlit.
uvavtinut agdlangniarit, tauvalo eminaK agdlagfigissartagartåsautit.
venneforbundet, Heisesgade 6 — København.
»Nu
er det
tid for
vitaminer«
Livol vitaminer
indeholder A, 5 B, C og
D-vifaminer
»mana vitammi-
torfigssa-
ngorpoK«
Livol vitaminit akoKarput
A, 5 B, C åma D-vitamininik
— én tablet om dagen er nok
IssartagaK atauseK uvdlormut
nåmagpoR
27