Atuagagdliutit - 23.11.1967, Blaðsíða 29

ukiune 50-ine Sovjetime nålagkersuineK
aningaussarsiornermut teknikimutdlo tungassutigut sujuariar-
nerujugssuit Sovjet silarssuarme plssaunenarnerpanut ilauler-
sisimavåt
Hans Bjørkegrenimit
angutit oktoberime 1917 pikigtitsinermik sujulerssuissut nuna påtsivéruvfiu-
simassok nålagkersulerpåt. Petrogradime pisimassut nuna tamåkerdlugo pi-
kigtitsinermut autdlarniutåinaungmata inungnut 160 miUAoninut akissugssåu-
ssusek tigujartorussårpåt, taimane inuit %-é sivnerdlugit nunåinarmiuvdlutik
iliniagaKångingajavigsimassut. inuit tduko iluarsainigssat angussarissatdlo er-
ngerdlutik piumassarait. kisiåne pikigtitsissut sujulerssortaisa sulivfigssuit ase-
rorsimassut tigussarait. tigussarait sorssungnen ajunårutauvdluinartoK såkutut-
dlo nålagkungnaeriartuinartut.
taimane pissutsit taimåiput Sovjeti-
me inatsissartut unuame oktoberip 26-
ata 27-atalo akornåne (uvdiunik naut-
sorssuissausitoKaK maligdlugo) Smol-
nij-institut-ime atautsimilermata nå-
lagkersuissunik pilersitsiniardlutik
Lenin pissortaralugo bolsjevikinaitdlo
ministereralugit.
inatsissartut mardlungnik pingårtu-
nik aulajangiput: erKigsineK pivdlugo
inåssut åma nuna pivdlugo inåssut,
tåuna maligdlugo nuna tamarme nå-
lagauvliup pigissåtut nalunaerutigine-
Kardlune — aningaussautiligssuarnut
nunamigdlo iluanårniutilingnut erKU-
gauneK nukigdlårnartoK sujugdleK.
sapåtip akunerine tugdliutune ator-
tineKalerput inatsisit inugtåussutsip
tungavigissanik aseruiniartugssat. pi-
artumik nalagkersuissut ingerdlatari-
lerpåt nalagauviiup amngausserivig-
ssuata sujulerssorneKarnera, ukiuvdlo
nikineråne aningausserivit privatiu-
ssui tamarmik muiaKatigingnut pigi-
iineKaierput. 1918-ip autdiartinerane
aiuiersmeKarpoK sulissartut sulivfig-
ssuarnik nakutigdlinerånik taineKar-
lartoK, inungnut tamanut pigissagsså-
ngorutsinermut autdlarnerérsimassu-
mut sujuieKutaussutut, sujugalermik
anoragssiorlmgme kingornalo Petro-
gradime Uraiimilo suiiviigssuarujug-
ssuarne. 1918-ime aussåkut sulivtig-
ssuaKarnerme avaleKutaussut ardlag-
aiit iiuåne nalagauvlingmut pigissag-
ssångortitsineK atorttilersineKarpoK,
nunanutdlo avdlanut niuverneK nåla-
gauvliup kisermåussarilerpa.
ernigsineK — sorssungnernik
nutånik ilalik
tamåko tamarmik piput pikigtitsi-
neK nuna tamåkerdlugo ingerdlåne-
Kartitdlugo sorssugfigdlo tiguameKar-
dlune, ilåne periatårnertut pissuseKar-
tardlune, ilånilo pikigtitsinivigtut. er-
Kigsineitamigssånut inåssut nålagauv-
fmgnit iligingnit Tysklandimut sor-
ssungnerme Ruslandip sujornatigut i-
ligisimassainit itigartineKarpoK. Lenin
apernumik pingåmerussumik nav-
ssågssaKarunångilaK, aula j anger dlui-
narsimavordlo Tyskland endgseKati-
giniarniardlugo. ilaisa isuma tamåna
isumaKatigingikaluarpåt, agdlåme
bolsjevikit sujulerssuissut amerdla-
nerssaisa isumaKatigingilåt. agssor-
torneKarpoK ilåtigut Leo Trotskij-imit
erKigsineKarnigssaK pivdlugo Brest-
Litovsk-ime isumaKatigingniarnerne
autdlartitat sujulerssortånit. kinguar-
saineK Sovjetruslandimut sunauvfa a-
kisorssujumårtoK — tyskit sassussi-
put Petrogradilo navianartorsiortiler-
dlugo. måna erKigsineKarnigssåne a-
tugagssarititat sule sukanganerussut
piumassarislnångorpait. inissutaussu-
mik isumaKatigissume nunarujugssuit
kujåmut kimutdlo Ruslandip ånaivai.
ernigsineK nagsataKarpoK sorssung-
nernik nutånik. pikigtitsinerit, sor-
ssugtunut akuliunerit, såkutut nålagait
KaKortunut iliussut aggersut, inupalåt
såkulersorsimassut, pissortarissanut
pikigtitsinerit suliumajungnaernerit-
dlo. ukiorpagssuarne taimatut inger-
dlavoK. mumisitsinerup kingorna uki-
une sujugdlerne Kuline iliortamerit
såkutut augpalårtut ilauvfigissait na-
lunaerssusagåine sorssugfit, såssussi-
nerit akissivdlunilo sassussinerit inga-
ssagdluinarput. akornusersuiniardlune
aserorterineK nuna tamåkerdlugo i-
ngerdlåneKarpoK. nunap ilai kingule-
riåginardlutik takornartanit nåkutigi-
neKalerput. Asiap Kenca atåssutenar-
figineKångingajagpoK. kångnerssua-
KarpoK. sulivfigssuit niorKutigssiag-
ssanik amigauteKarput, såkutut penu-
tigssanik. nautsorssutigissariaKarpoK
nålagkersuissut nutåt uvdlue Kångiu-
tugssångortut. kisiåne aniguiput, så-
kutut augpalårtut iluaKutsiutdlugit.
1918-ime upernagssékut nangmingneK
kajumissutsimingnik såkutunut aug-
palårtunut ilaussut 150.000-iuput. u-
kiup Kerna Kångiungmat såkutuju-
ssugssautitaunen iluaKutsiutdlugo mil-
lioningorsimåput, såkutut, såkutui-
narnit nålagkamingnut sorssugfingme
iliniartitaussartut.
tåssalo kommunismep sorssungnera-
ta nalå, inuiaKatigit tamarmik sor-
ssungnerup pissariaKartitainut nålag-
tutineKarput. 1921-me ukiut avdlångu-
lerput. sorssutarnerit såkukitdliartor-
put, erKigsinartumigdlo piorsaivdlune
sulineK autdlarnerneKartugssångor-
poK. nuname avdlamiut niuvernikut
matussisimanerat taimaitineKarpoK,
Sovjetunionivdlo atulerpai ukiut nå-
lagkersuissut autdlartitaisa sulivdlu-
arfigissait, ilåtigut kinguneKartoK
Englandip niuvenatiginigssånut isu-
maKatigissumik, akuliusinaunermutdlo
pissauneK avdlanit tamanit sagdliu-
titdlugo.
Lenin KuarsårtitsivoK
tamatuma nalåne Ruslandip elektri-
citetimik atortonalernigssånik Leninip
pilerssårune suliarå, tåssame 1920-ku-
ne 30-kunilo sulivfigssualersornermut
tamåna tungaviungmat. kisiåne inug-
pagssuit akornåne isumat nalorninar-
tuput. naussorigsaissut nåmagigtait-
dliutigait inussutigssat nålagauvfiup
pingitsailivdlune piniartarmagit nior-
Kutigssautimingnigdlo tunissaKarnig-
ssaK inerterKutigalugo.. pissutsit ma-
lungnautigait igdloKarfingne perug-
dluliortarnerit fabrikinilo suliuma-
jungnaertarnerit. ulorianartorsiorne-
rup sukagtinerpauvfine anguvå mu-
misitsinerup autdlarnerfiane, Kron-
stadt ime, imarsiortut pikigtitsingma-
ta. pikigtitsissut ajugauvfigissariaKar-
put, kisiåne nåmagigtaitdliomerup ta-
matumunga tunuleKutaussup pilersi-
tarai isumagssarsiat nutåt, aningau-
ssarsiornikut ingerdlatsineK nutåK,
NEP. tamåna pivdlugo aulajangine-
KarpoK 1921-me partip atautsimérssu-
arnerane. encarsautit Kuarsårtitsissut
Leninip måna sarKumiupai. pingitsai-
livdlune piniartarneK taimaitikumavå
inussutigssanigdlo akileråruteKartar-
nermik taorserumavdlugo. naussorig-
saissut periarfigssaKartikumavai nior-
Kutigssiamingnik Kangatut tunissaKar-
tarnigssamut, tåssa imåipoK inuit ilai-
sa pisungorsinauneråtut iliordlune. a-
kornuteKångitsumik suliniarnigssamut
kigdlilingmik periarfigssaKåsassoK pi-
umassarå. socialismemit uteriarneK
tåuna autdlartitaussorpagssuit Kuarså-
rutigåt, kisiåne Leninip piumassane
atortipå. kingunerå sivikitsumik ki-
siåne pikunartumik ukiut angussanau-
taussut akornuteKångitsumik suliniar-
nernik inuinaitdlo aningaussauteKa-
lernerinik, ilåne angnertoidssunik, i-
lagdlit. aningaussarsiorneK umarigsi-
vok. nålagkersuinermut tungassutigut
inuneK aningaussarsiorneK maligdlu-
go iluarsartuneKarpoK, inuit „nutåt,
pisut“ pilernerånut peKatigititdlugo
„direktørit augpalugtut" tusintiligpag-
ssuit autdlartineKarput sulivfigssuit
nutåt suliarerKUvdlugit. NEP 1925-ime
taimaitineKarpoK suliagssaKarfingne
tamane inugtaussunut åssigingmik i-
luaKutigssaKartitsiniarneK angnertoK
autdlartingmat.
Lenin 1924-me toKuvoK, tamatumu-
nalo nunap ånaissarå nålagkersuiner-
mik ingerdlatsissoK silagssorigsoK pi-
viussumik nålagkersuinikut mumisit-
siniardlutik ingassåussiniartunik a-
tautsimulersitsissoK, erKarsauterssor-
nikut eKåissusermik erKumitsumik i-
lalik. sivisumik nåparsimavoK, tama-
tumalo nalåne Josef Stalin kingorår-
tigssåtut iluarsartuterérsimavoK 1922-
me partip generalsekretæriatut Kini-
gaunerme kingornatigut.
Stalinip nalå
Lenin mianerssorKussuteKarsimaga-
luartoK Stalin kingorårtigssåtut Ki-
nerneKarpoK, ukiunilo 29-ne pissau-
nermik tigumingningnerane pissusé
ajortut tamarmik Leninip taigorsima-
ssai — namagigtåissuseK, tatiginångi-
ssuseK, pissuserigsårnigssamik siani-
gissaKångineK il. il. — ajortumik aju-
ngitsumigdlo ineriartornermut ma-
lungniutéKarput.
ukioK pingårtoK tåssa 1927 partip
tatdlimagssånik atautsimérssuarnera-
ne aulajangerneKarmat sulivfigssua-
lersorneK sukagtikumavdlugo nunale-
rineruvdlo tamarmiussumik atautsi-
mortineKarnigsså autdlarnerumavdlu-
go. nunalerinermik iluarsartussinerit
atortineKalerput akerdlilersuineKarne-
rujugssuatigut ardlaligpagssuit tungå-
nit, soruname pingårtumik naussorig-
saissut angnerit, kulakkerne, tungfinit.
ukiune tåukunane erKigsivitdliorfi-
ussune partip iluane nåkigtaitsumik
pissauneKarniuneKartitdlugo, nålag-
kersuinermut tungassutigut erKartu-
ssineKartartitdlugo akiniaineKartartit-
dlugulo Sovjetunionip silarssuarme
uvdlumikut pissauneKarnine tungavi-
lerpå.
1928-mit 1940-mut — ukiut encig-
sineKarfiussut kingugdlersåt — suliv-
figssuarne niorKutigssiorneK arfinile-
riåumik agdlisineKarpoK. kisitsisitdle
tåuko tunuåne torKorsimåput nali-
gingissuserujugssuit stalinismep pi-
ssusipalåvinut erssiutaussut. niorKU-
tigssiornermut ikifitigssanik niorKu-
tigssiorneK 11-riåumik agdlineKarpoK,
sulivfigssuit såkugssiortungitsut nior-
Kutigssiait 3—4-riåumik amerdline-
Karput. nunalerineK ajornartorsiutau-
vok. 1940-me niorKutigssiorneK tamar-
miuvdlune 1928-mit 17 procentinarmik
angneruvoK, inuitdle amerdliartoru-
jugssuarsimavdlutik.
åssigingissuserujugssuaK tåuna so-
runame sorssungnerup agdlisinarpå,
sorssungnerup kingorna ukiune pi-
ngårtumigdlo 1964-ime Krutsjofip tu-
nuarnerata kingorna migdlisimagalu-
artOK, sulile ersserKigtuardlune. 1913
autdlarnerfigalugo 100 nalunaerssu-
siukåine tunissagssiornerme kisitsisit
ukioK måna saviminernik sulivfigssu-
arne 16.617-iuput, saviminilerivfiu-
ngitsunile taimågdlåt 2.327-uvdlutik.
åssigingissuteKaraluaKissoK ineriar-
tornermik tupingnåinartumik kisitsi-
sit takutitsiput, kisiåne åma kisitsisit
OKalugtuarput ineriartorneK tamåna
pisimassoK pissariaKarsimavdlunilo a-
siginaineruj ugssuartigut. ineriartorneK
taima ltOK taimågdlåt pisinausimavoK
angumik pissaunilingmik nålagkersui-
ssoKardlune. angutdlo tåuna pissauni-
ligssuaK tåssa Stalin. inungmut tåssu-
nga Sovjetunionime issigingningneK
nutåK måna atuleriartorpoK. Kruts-
jofip OKautigissarpå umassorujugssu-
artut, nersornauteKångingajagdluinar-
tutut, kisiåne Stalinimut måna issor-
nartorsiutigssatuaunerussoK tåssauvoK
„akiniainerit tunga vigssaKångitsut"
partip inugtainut såkututdlo sujuler-
ssuissuinut.
silarssuarme pissauneK
Sovjetunionip ajugaunera — inuit
20 millionit akigalugit — sorssung-
nerssuit åipåne autdlarniutaulerpoK
silarssuarme pissauneKamerpåtut i-
nigssinigssap tungånut ingerdlalertor-
nermut, nunat kommunistiussut sor-
ssungnerup nalåne kingornanilo pi-
ngortut ataKatigingneråne sujulerssor-
titut, nålagauvfik teknikimut tunga-
ssutigut ingassagdlumartumik suju-
mukartoK, tamatumunga ugpernar-
sautauvdlutik brintimik Kaertartuliat
pavungarssualiartitsissarnemilo angu-
ssat. Sovjetunionen singnagtorisimå-
ngisåinagkaminik iluarineKalersima-
VOK.
kisiåne iluarineKartoK piuminaitdli-
orpoK. sorssungnerup nigdlertup a-
liortugagssartå imaKa matorneKarsi-
magaluarpoK, kisiåne nålagauvfigssuit
akornåne pasigdleKåtåuneK itisoK sule
atajuarpoK, sordlo taimane silarssu-
arme mumisitsinigssamik erKarsaut
Sovjetunionip taimaitiniardlugo aula-
jangiungmago taorsiutdlugulo „nuna-
me atauslnarme socialismen piorsaru-
mavdlugo".
uvdlumikut silarssuaK taimåipoK.
Nålagauvfit PeKatigit pilersineKarne-
rånut Sovjetunionen peKatauvoK tå-
ssanilo pingåruteKarnerpåmut åipauv-
dlune. uvdlumikut Sovjetunionip nå-
lagkersuissutigut atåssuteKarfigai nu-
nat nangmineK akuerissane tamaisa
— mumisitsinerup nalåne akiusimavoK
akuerineKarumavdlune.
månale åma ilumorpoK: Moskvame
nålagkersuissut sivnissuisa Kamutait
amerdlagaluaKissut, nålagkersuissut
perssuarsiornartumik tikerårtaraluar-
tut, suleKatigingnigssamik nalunaeru-
terpagssuaKartaraluartoK, taimåitoK
Sovjetunionip nålagauvfingnut kit-
dlernut niuveKatigingningnera niuver-
niarnerata tamarmiussup 20 procenti-
ata taimågdlåt encånipoK.
r Husk
AUTO-GNIST
Langtidsudlejning uden fører — VOLVO AMAZON m/radio. Fri km pr.
uge 490,00 kr. med fuld forsikring udland. Toyota Crown Combi pr. uge
350,00 kr. ind. 1200 km.
Fri levering i København og omegn — ingen 46-plader.
Telegrafist POUL BRUUN
Violens kvt. 4 B Albertslund Vest — Telefon (01) 64 71 59
Telegramadr.: GNISTVOLVO
Bank: Københavns Handelsbank . Afd. 4441 nr. 504772.
idag
Gyldne - altid sprøde
„franske kartofler"
Aktieselskabet
DANISCO
Kristianiagade 8, København, 0.
CHRYSLER
marine
uvane pisiarinekarshiauvoK:
køber De hos:
motorit 3,5-nit 105-nik HK-ligtut pineKarsinåuput - kontantimik.akilerdlugit akiler- sugagssatutdlunit. Motorerne leveres fra 3,5-105 HK. Kontant eller afbetaling. Kéum. amerdlåss. Antal mdr. akllSrKårut Udbetaling kr. KÅumémut Pr. md. kr. akilersugagss. katitdl. akla Afbetalingspris ialt kr.
3.5 HK aKumut 15'-nik portussusilingmut ^ Til 15'-spejl 1 -nik cylinderilik silårnarmik nigdlusautilikatavigsumik2,8 liternik tankilik. akumut 22"- -nik portussusilingmut. 1 cyl. luftkølet. Indbygget tank 2,8 liter. Kan leveres til 22" spejl. kontantimik akia Kontantpris kr. 1120,- 6 176,- 166,- 1172,-
12 182,- 86,- 1214,-
18 189,- 60.- 1269,-
24 197,- 46,50 1313,-
i' i rx~r f p-| 2-nik cylinderilik Imermik nigdlusautilikingmikOrtitamik 17 literimik tankilik. aKumut 20"-nik 30"-nigdlo .portOv- ssusilingmut. 2 cyl. vandkølet. Separat tank 17 liter. Kan leveres til 20" og 30" spejl. kontantimik akia Kontantpris kr. 2480,- 6 391,- 367,- 2593,-
6 HK \ lluék aKumut 15*-nik \ portussusilingmut Til 15^-speil 12 408,- 191,- 2700,-
18 423,- 132,50 2808,-
24 439,- 103,- 2911,-
r—h 2-nik cylinderilik Imermik nigdlusautilik. ingmikflrtita- mik 17 literimik tankilik. aKU- mut 20"-nik 30"-nlgdlo por- tiissusilingmut. 2 cyl. vandkølet. Separat tank \7 liter. Kan leveres til 20" og 30" spejl. kontantimik akla Kontantpris kr. 3110,- 6 489,- 459.- 3243,-
9.2 HK YWrjTra“ asumut 15"-nik \ portussusilingmut Til15'-spail 12 609,. 240,- 3389,-
Dr ^4 18 535,- 165,- 3505,-
4jT^ 24 549,- 129,- 3645,-
r 2-nik cylinderilik imermik nigdlusautilik. ingmikfirtita- mik 23 literimik tankilik. aKu- mut 20" -nik portussusiling- mut. 2 cyl. vandkølet. Separattank 23 liter. Kan leveres til 20" spejl. kontantimik akia Kontantpris kr. 3685,- 6 679,- 646,- 3855,-
20 HK aKumut 15'-nik \ portussusilingmut 12 602,- 283,- 3998,-
tiL- Til 15'-snoil 18 627,- 197.- 4173,-
24 648,- 153,- 4320,-
akit tamarmik Kalåtdlit-nunåne tuniuneKarnerine akiussugssåuput. Alle priser er frit leveret Grønland.
Generalrepræsentation: SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S. KØBENHAVN 0. .
29