Atuagagdliutit - 19.12.1967, Blaðsíða 9

falassut tamarmik amorarsimåput,
nunaKarfingmiutdlo spejderitdlo Ka-
mångavik ilagseKatigigput.
nunaKarfingmiut tamarmik, ilarpag-
ssue kalåtdlisortut, spejderinut unu-
korsioriartorKuneKarput, tamatumalo
kingorna kalåtdlit igdluine kavfisune-
KarpoK. angalanilerssårneKarpoK ka-
låtdlit spejderit OKalugtigalugit, aku-
nernilo ardlalingne aussap unuåne
Kaumassume nunaKarfiup igdluinit e-
rinarssorpalåK nipilerssorpalårdlo tu-
sarssåuput.
aKaguane uvdlånguåkut angalassut
angatdlatinut ilauvdlutik ilungmut
autdlarunenarput. angatdlatit spejde-
rinik ilaussugdlit SarfånguaK sarssu-
tilermåssuk sarfånguarmiut tamarmik
sigssiugkame KeKarput inuvdluarKU-
ssivdlutigdlo aulateralutik, angutitait-
dlo serKortårput.
uvdlut mardluk Kångiutut angala-
ssut anguniagartik — Sisimiut — a-
nguvåt. ingerdlaornerme uvdlune ki-
ngugdlerne „Nasaussåic" sarssuneKar-
poK, avKusinigssamutdlo tungassunik
misigssuineKarpoK u j aragsiornermut-
dlo tungassunik katerssuissoKardlune.
Sisimiunut tikinerme angalassut
borgmesterimit Emilie Lennertimit ti-
kitdluarKunenarput niuvertumitdlo
Torben Kroghimit.
anguniagaK anguneKarpoK, suliag-
ssardle sule nåmagsineKångilaK, aker-
dlianigdle. sisimiormiut nuånersumik
nåperérdlugit agssaineK autdlartine-
KarpoK. angalassut neriorssuisimåput
timerssortarfigssap igdloKarfingme tå-
ssane agdliartupilortume autdlartinig-
sarneKarnigssåne ikiukumavdlutik,
sapåtivdlo akunerata ingerdlanerane
kalåtdlit Kavdlunåtdlo spejderit ig-
dloKarfingmiutdlo ikioKatigigdlutik
kugssineK 300 meterisut takitigissoK
agssagpåt. agssåinait atordlugit ag-
ssåinait atordlugit agssaissariaKarpoK
maskinat marugdlukut ingerdlasinåu-
ngingmata.
sulerulugkaluardlune Sisimiune sa-
påtip akunera nuånissårnertaKardlu-
arpoK. åssilissanik Kalipautilingnik se-
Kersitsivdlune takutitsineKarpoK, uva-
likut mérKanut alikusersuineKardlune
KitagtoKardlunilo. Kitangnerme 2.200
kr-t iluanårutåuput, Sisimiunilo bør-
nehavigssamut tunissutigineKardlutik.
„K’atångut-ekspeditione" Sisimiune
nuånarineKartoruj ugssuångorpoK, sisi-
miormiutaordlo spejderinit nuånarine-
KaKalutik. nuånersumik ataKatiging-
neK mingnerulingilaK uvdloK kingug-
dleK sisimiormiut angalassut arssamik
11—1-mik ajorssartikaluarmatigik.
Hånsingup jutdliararsiornera
ritsuinarmik ingerdlåput, atissat ma-
sagkamik OKimåiput, nangmagtagkat-
dlo mardloriåumik OKimailisimasori-
narput.
sumutdlunit pigångamik tugtut nag-
ssukue takussarsimavait, aitsåtdle
maunga Katsigsumut pigamik tugtut
atautsimortut takussalerpait. kalåtdlit
spejderit pilerisugkaluarput, entigsi-
simatitsinermigdle inatsit!
akunerit mardluk ingerdlaneKarér-
sok seKineK nuissanit anitdlakåupoK,
atissatdlo masagtut nangmagtagkanut
nivingarneKariarmata åmut Itivnera-
ta-Koruanut, angalassut atautsimut
tangmårfigssånut, ingerdlavdluarne-
KalerpoK.
aterterneK ajornakusortoK akuneK
sivnerdlugo ingerdlavoK. tamarmigdlo
narKåningmata kuk akunerit mardluk
sinerneKaratdlarpoK ikårfigssamik
navssårserdlune. kamigpait alersitdlo
périardlugit imermut nigdlarlnarmut
sivfissat tikitdlugit ikissariaKarpoK.
seKinerdle iluaKutsiutdlugo igdlua-tu-
ngåne spejderit unalertorput Kasuer-
silåriardlutigdlo katerssuvfigssaming-
nut ingerdlarKigdlutik.
unukut arfineK-mardluk erKarilina-
rå uningaorfigssaK atortugssatdlo po-
litit angatdlatånit „Malik“-mit, piler-
suissutut avåmutdlo atåssuteKautitut
atorneKartumit, aggiuneKarsimassut
angunenarput.
ingmikortut avdlat nuånersumik ta-
korKigdlugit alianaitsumigdlo unugsi-
uårdlune Kångnerit isigkatdlo åner-
nartuinait påssutitigalugit, tamatuma-
lo kingorna inakåput aKagumut pi-
ssugssanut pisangavdlutik.
aKaguane Sarfånguit tunganut i-
ngerdlaorneKarpoK. Kuagssugartardle
800 meterisut portutigissoK Karssuter-
KårtariaKarpoK, angalanerdlo nuiar-
ssuarnit KåKap Kånik porsisimassunik
akornusersorneKarpoK. radiukut atå-
ssuteKartuaraluardlune nalenauaralu-
ardlunilo avKut „naitsoK" akunerit 16-
it ingerdlåneKarpoK. ingmikortut u-
torKaunerussortaisa åle sukanerssauv-
dlutik taima ingerdlavåt, ilaisale aku-
nerit 24-t atorsimavait.
aKaguane uvdlo-KerKa patdligkå a-
nguniagartik aitsåt anguvåt, tuavinar-
dlo inakåvdlutik. nunaKarfingme ti-
kitdluarKuneKarnigssaK pilerssåru-
taorérsoK kinguartitariaKarpoK, niu-
vertoruserdlo Lazarus tangmårsimav-
fingmut tikitdluarKUSsiartukasagkalu-
arame singnutorssuit kisisa nåmagtor-
pai.
angalassut uvalikut iteramik nuna-
Karfik seKinarigsioKissoK takuvåt. er-
ila tupingnaK! orpik, nerriviup Kåva
ulivkårpoK tunissutigssanik. tåukui-
nåungitdlat, inerssuvdlo iluane ilissi-
viusinaussut tamarmik imaKarput. tå-
ssa nukagpiarKap Oskarip tunissuti-
siagssai kingornussatutdlo pigiligag-
ssai.
kivfap HåftsinguaK matukut ikersi-
simassukut ilungmut agpakartipå,
narKa maugårpoK naterssuaK tungmå-
risså natitut ingingmat, nanerutit ike-
rinarmitutut itut issiginiardlugit ner-
il viup Kåva takuleriatdlarå: tuping-
naK, atissat piningårmata åssigssaKar-
tingisai. misigssuleriatdlarai: såkutu-
tut atissat Kimugsiutit, Kamutit aputi-
korutit ånoråminermik augpalugtor-
ssuarmik igsiavigtagdlit, tigerip amia-
nik uligssalik, hestit mikissut mar-
dluk rusit nunåningoK pissut.
Hånsingup isumaliutigineK saperpai
takussane piningårtut mérKap ataut-
sip pigssai.
sule tåssanikumagaluaKissoK nipe
tutsiupoK: Hans, majuarniarit!
HånsinguaK tåssa palasip ilumortup,
nuliatalo ugpertup Gutimigdlo miane-
ringnigtup ernerat. erninguartik sapl-
ngisamingnik nuånårsarniardlugo jut-
dlime pigssaKartiniarsimavåt, — erni-
tuånguartik tamanik pilerigiungnagai-
nik pisiniusimavdlugo.
HånsinguaK iserpoK arne igsiaving-
mut ingitarérsimassoK påtagiåsavdlu-
ne, angunilo saniane nikorfassoK jut-
dlisiumik tugsiutigissartagkamingnik
jutdle autdlarnerumavdlugo. — arnå
nipimik tusarnersumik agpitoK uviata
Katitordlugo agpipåt taigdlaK jutdli-
siut imåitoK:
nålangnarsile Gute
Kutsingnerme nålagaussoK;
Jisusimik ånåussissumik tunississoK,
j utdleKartitsissoK,
ånåukumavdlugit
ikiorumavdlugit,
inuit tåmartut
ajortimilo inussut.
tugsiarnerat KimassoK kivdlisima-
nartoK umåmit nipiuvoK Kujaniutitut.
— Hånsinguamutdle taimåingilaK. su-
jornatigutut JisusinguaK nerssutit i-
nåne inussoK umåmiugingilå nuånår-
nerminutdlo tungaviginago. — tåssa
umatinguane takussaminut tuniuka-
miuk. angnerussoK piumalerdlugo
Oskaritut peKalertimavdlune. — anga-
jorKaisa tunissutigssånguatik tuniu-
pait nuånårdlutik, ernituartik jutdli-
me nuånårtikumavdlugo. tunissutait-
dlo måkuput: atuagkat mardluk, ar-
dlait bibilip åssiliartainik pilersugkat,
såkutut åssinge pinersut, åssilissat
Kalipautigdlit, titartagåinaitdlo inuata
Kalipagagssai, Kalipautit angisut, Ka-
mutérKat aputikorutit, anérusigsså ka-
våjaK årKatitdlo. avdlatdlo mamartor-
pagssuit umassut åssilivdlugit sanåju-
ssut. — tiguvai Kujavdlune, taimåitor-
dle angajorKaisa erninaK malugåt u-
matingua avdlaussoK, ilumutdlime tai-
måipoK.
sujornatigutut nuånånginera pingår-
tumik arnåta anersårulutigå. titoréra-
mik jutdlisiumigdlo tugsiaréramik
Hånsingup tunissutisiane inime avdla-
mitut Kimerdloriarmagit arnå anerså-
rulugdlune uviminut OKarpoK: „erni-
nguavta umatå silamut matumunga
atalersimavoK KristusinguaK nuånå-
rutigiungnaerdlugo." uvia OKarpoK:
„utarKinarit umatingua kingumut uti-
saoK, Gutip tamåna sapingilå Kristu-
singuaK nuånårutigssarerKilisavå.“ —
„Hånse, pisugtualåsunga ilaginiå-
nga.“ angutåta erne KaerKuvå. Hån-
singuaK tupigusuatdlagkaluarpoK tår-
silersoK ilagiumangmane. kavåjartå-
lerdlune årKatitånilo ativdlugit aniput,
angutåtalo tasiorpå.
Hånsip puiorsinåungilai Oskarip
perpagssue, tåukupume jutdliararsior-
nermine angnerussumik erKaimassai.
avKUsinikut ingerdlåput igdlut jut-
dlisiortut Kaumålugtuinait. — tauvalo
sujunermingne igdlunguaK takuvåt
Kaumanikitsunguamik ikumassoK, na-
lunarane igdlup ilua tårtoK najorumi-
naitsordlo, tåunalo atåtåta ornigpå.
majuartarfigtigut majuaramik torssu-
ssåkut mato ikersilårsimangmat ilua
tamarme erssipoK. angune nipaersår-
dlune ilungmut issigilermat takuvå
nanerutérånguaK nerriviup Kåne iku-
massoK. suname takuvå? jutdlerpa-
lugtoKångilaK, pitsungåramik nerrivi-
ngup KånipoK orpiliårånguaK pingasu-
nik nanerutéralik sule ikineKångitsu-
nik. — niame sujuåtdlagtikamiuk ta-
kulerpå arnaK sinigfingup såne nikor-
fassoK, sinigfingup iluanipoK Juliusi-
nguaK ilisarivdluagkane, tåssa arnå
anåname ikiortigissarmago errorsiv-
figssåkut, Juliusingup arnane ilagi-
ssarmago ikingutigivdluartaramiuk.
måssåkut kinå asingaKaoK salOKalune,
agssånguane Kipingme Kånut ilisima-
ssai saunikuliatut iput, ila avdlångor-
simangårame. itileriarmat arnåta na-
nerutérånguit ikipai, nanerutérKatdlo
ikumanerata Kaumassup nuånårtumik
itertipå. kinångua salugtoK singorti-
Pok, arnane issigissardlugo Kunguju-
lavdlunilo. arnåta tunissutigssånguane
tuniupai, igdlerfissånguaK iluanitut
ipilit pingasut, atuagaussånguitdlo 10
ørimik akigdlit. — ila pinissusé, ila
pinissusé, anåna tåssa uvanga pigsså-
ka? — Kå, anåna tugsiarniarta. arnåta
tugsiut agpikå erninguata nåparsima-
ssup ingiatdlorpå, ima taigdlalik:
nerssutit inlne inuvoK Jisuse
ånåussissujumavdlune,
Kilaup inerssuinit aggerpoK
erKigsinermik nagsardlune.
pajusavai inunguit
tipaitsugtikumavdlugit,
pulåusavai igdlunguit
nuånårtikumavdlugit.
aggerit Jisuse igdlunguavtinut,
iserfigikit tarningit erinigingårpavtigit
kina iligtut ipa silarssuavtine,
ivdlit tåssa Jisuse
tipaitsuterput jutdlime.
tugsiarnerata ilungersortup Hånsi-
ngup umatå jutdlimut sågtipå, ikingu-
tinguatalo Jisusimut asangnigtungor-
terKigdlugo.
angutåta erne silåmut usseråupå a-
kornuserumanagit erKigsinartumik
jutdlisiortut. — — angerdlamut Hån-
singup puiorsinåungilå Juliusingup
nuånårnera. — angune aperå: atåta!
sule pitsunerussumik jutdlisiortoKar-
pa? ila sule pitsunerussoKarpoK, anga-
jonråt amerdlaKaut Kitornamingnut
nuånårutigssanik isumångitsut jutdli-
me. pingernermit imigagssanik, akig-
ssatuånguamingnik ingminuinaK isu-
magalutik atuissut. taima itut anga-
jorKåt Kavsit Kitornatik ilagalugit jut-
dlisiorsinåungitdlat parnaerussaussa-
ramik.
angerdlamut iseramik HånsinguaK
nuånångålersimavoK, jutdlimilo tuni-
ssutisiame ilåinik JuliusinguaK aKagu-
mut pajugkumavdlugo.
aKaguane Kalipautit, åssilissat, så-
kutussat, atuagkat jutdlisiutit, matu-
ssartunguait kåginik imalik, merKu-
lualik singusigssaK, åncatit nuerssag-
kat kavfitdlo arnåta ilaliussai pajugu-
tigai.
☆
naggatå: jutdliararsiut jutdlip orpia
pinersutit, orpingmut Paratisimitumut
erKaisitsissutit, någdliutit Kångerdlu-
git umagit iluvne. någdliutit tikipånga
såimåunerup nanerutai Kåumarigsut
någdliutinit Kamititautinagit Paratisip
orpianik orpiliaKataorKuvdlunga någ-
ssåungitsumik.
☆
OKalugtuånguaK una agssangnik ag-
alagåinaK 1935-mile pigissara (nugti-
gausimåsaoK) jutdlilemerane igdluv-
tine atuartarsimassara erKarsautigi-
lersimavara atuagagssiat ardlanut ilå-
ngutagssiariniardlugo.
atuardlugo nuånersuvoK, åmame i-
sumagssarsinardlune. — uvdluvtine
(ukiune måkunane) jutdleriartulerne-
rane radio nålaordlugo Danmarkime
nunanilume avdlane december aut-
dlartinartoK niuvertarfigssuit piner-
sauterpagssuarnik avdlanigdlo pileri-
nartorpagssuarnik ugsagsåruterpag-
ssuaKalersartut, agdlåt nunavtine ig-
dloKarfingne (niuvertoKarfingne) pi-
narnane nunaKarfingnisaoK mingne-
rugaluartune takussagssat pilerinartut
sapernarungnaerfiåne, uvavtinut utor-
Kångortunut erKarsautigerKaj ånartar-
poK uvagut méraunivta nalå. taimani-
kut jutdlime angajorKåvtinit naneru-
térånguaK paormarssuamininguit uv-
dluinarne takukulångisavut pivdlugit
ila nuånertåssusia. — måna uvdluvti-
ne tamåko uvdluinarsiutaulerput. —
jutdleriartulernerane mérKanut pi-
nersautit pitsaunerit, tunissutisiagssat
pitsaussut pingårtineKariartuinardlu-
tik. (mérånguime takussamingnut tu-
sagkamingnutdlo tuniutiassaKaut).
tauva uvagut utorKait pissugssåu-
ssuserput puiornavérsårtartigo mérar-
tånguavut erKaisituartariaKaravtigik
suna pivdlugo jutdleKarmat. — suli-
ssutiginiartåsavdlugo tamåkunånga
tågdlerneKarnatik jutdlip pingårtortå
puiungisåinarKuvdlugo.
jutdlime pivdluaritse!
Josva Simonsen,
NarssaK kujatdleK.
S Den gyldne,
/ smidige OMA margarine \
j er lige velegnet til bordbrug ^
og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine!
OMA margarine kultiussartalik akungnaitSordlo
nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo /
\ åssigingmik piukunarpoK! oKautigluk ateK: /
\ OMA margarine! j
9