Atuagagdliutit - 15.08.1968, Side 12

inuiaKatigit kalåtdlit
-------------- isumaliutimemit ------
Kalåtdlit-nunåne ineriartornerup i-
ngerdlanerane takuneKarsinaulersug-
ssauvoK iliniartitaunerup, suliagssa-
Kartitaunerup, aningaussauteKame-
rup inuiaKatiglngorsagauneruvdlo tu-
ngaisigut kalåtdlit akornåne sulini-
arneK iluagtikumårnersoK, taima Ka-
låtdlit-nunåne ingerdlatsiniarnerme
anguniagaK ilåtigut G-60-ip isumaliu-
tigssissutåne ingmikortoK Il-me tai-
neKarsimassoK ersserKigpiaranilo ta-
måkérpiångikaluartumik anguneKar-
sinaulerdlune.
ardlaligssuit tungånit tamåna ku-
larineKartarpoK. ardlagdlit kajumig-
sårsimavånga OKatdlinermut akuliu-
terKuvdlunga. nalungikaluardlugo a-
perKume tamatumane soKutigissar-
ssuanaKatigit ingmingnut akilerig-
dlutik inigssisimassutdlusoK agdlag-
dlunga misiligkaluarniarpara, isuma-
Karama tamåna iluaKutausinaussoK.
pineKartume tåsséuput inoKatit 40—
50.000-ussut akilerårtartutdlo ani-
ngaussautait ukiumut 500 miil. kru-
nit.
agdlagaKarnivnut pissutigissåka
1967-ip ingerdlanerane grønlands-
ministeriap atuagårKiariniagkame ka-
titdlutik sisamaussut ilait mardluk
naKitertisimavai; ukiune aggersune
ineriartornigssamut tungassut.
taigutait tåssa „Kalåtdlit-nunåt
1970-ip tungånut" åma „nunaKarfér-
Kamit igdloKarfingmut". atuagårKat
naKitertitaujumårtut aulisarnerup tu-
ngåtigut ingerdlatsinermut iliniarti-
taunermutdlo tungassussugssåuput.
atuagårKat sisamaussut atautsimut
taigutåt tåssa „inuiait kalåtdlit".
sujuleitume tainenarpoK ministe-
riap neriutigisså unaungmat atuagår-
Kat Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsineK
pivdlugo tungaveKardluartumik OKat-
dlinermut atorneKarsinaujumårtut. a-
tuagårKat åssiliartalersugåuput kom-
munine atausiåkåne aningaussartutit
sunerånik sutdlo suliaorérsimanerånik
erssersitsissunik.
atuagårKat kalåtdlisungortitausi-
måput kalålerpianutdlo nautsorssu-
ssaunerunguatsiardlutik. åma piler-
ssårusiortut isumait ersserKigsumik
taigugåuput igdluatungåtigutdle a-
perKutit pingåruteKaraluartut ilait i-
sumerfigineKarsimanatik. sordlume
taineKarsimångilaK inuiaKatigit ka-
låtdlit angussagssait sutineKarnersut
KaKugulo anguniarneKarnersut.
Kalåtdlit-nunåt tåussumalunit ilai
danskit inerisimanerånut nåpertuti-
kånilersinaujumårpat imalunit enca-
sutigssaKartuartugssauva?
migssingiussinerup erssersipå (Sa-
valingmiut ilångusinauvavut) taimåi-
tugssåusångitsoK, tåssame inuiaKati-
gingne ilerKuniartugssat pingårute-
Kartut ilait KånginarneKarsimangma-
ta, ilångutingitsorneKarsimavdlutik i-
malunit KarssupinarneKarsimavdlu-
tik.
sanaortomeK sagdliutineKartoK i-
neriartornermik taimaisinardlune a-
ngussaKartitsisinåungilaK, aitsåtdle i-
nuit piliorfilersugaugpata. åma ava-
tånit suliartortitat atordlugit ineriar-
torneK anguneKarsinåungilaK. sanaor-
tugkat ineriartortitsiniardlune suli-
niarnermut ilauginarput.
1964-ime Kalåtdlit-nunaninivne i-
neriartortitsiniardlune nunane avdla-
ne iliuserineKartartunit sussagssarisi-
massavnit avdlåussutit angnertungåt-
siartut takuvåka. angerdlamut apu-
kama G-60-ip isumaliutigssissutåne
sarKumersimassume nutårsiagssanik
malugissaKångilanga, åmalo tekniki-
mut tungassutigut pilerssårutit av-
dlånguteKarpiarsimångitsutut issigå-
ka. taimaingmat pilerssårutit 1975-i-
me nåmagsineKarnerisa kingornatigut
Kalåtdlit-nunåne pissutsit avdlångu-
teKarsimånginigssåt ilimanarsinau-
vok, tåssa inuit iliniartitaunerat ang-
nertutigut avdlånguteKartitåungigpat.
pilerssårutit taimåitunik avdlångute-
Karsimånginguatsiarput.
agdlagkap tungavia
grønlandsministeriap Kalåtdlit-nu-
nåne ingerdlatsinerup tungaveKardlu-
artumik OKatdlisigineKarnigssånik ka-
jumigsårutå, Jørgen Felbop Berling-
ske Tidende-me agdlagå „kalåtdlit
Kanigissariårpatdlårdlutik sångitdli-
lernerat", Nungme pilerssårutit, ming-
nerungitsumigdlo Styrelsesrådip
Grønlandsrådivdlo nangminerssortut
ingerdlatsilernigssåt pivdlugo agdlag-
figissaKåtåunerat (KGH-Orientering
nr. 27, januar 1967).
kalåtdlinik ineriartortitsiniardlune
pilerssårutit atausiåkårtait itisiler-
dlugit misigssordlugit soKutiginarto-
rujugssuput.
tupingnångivigpoK Kalåtdlit-nunåta
ineriartornigsså Danmarkip angunia-
garingmago. isumaKarKajånarpordle
suliagssaK tamåna pissusigssamisor-
tumik ingerdlåniarneKångikune tai-
mågdlåt tåssaulersinaussoK suliagssa-
Kartitsiniardlune aningaussauteaar-
nermilo KanoK ilioriarfigssaKarumav-
dlune ingerdlatsiniarneK, tåssa nunap
inuinut ajoKutauleratarsinaussut. ta-
måna pisinauvoK ingerdlaneK tekni-
kip tungåtigut ima agsororussautigig-
pat nunap inue malingnausinaujung-
naerdlutik, imalunit minitaugpat, i-
malunit inuiangne åssigingitsutigut
eKungaKuteKalerpat.
kalåtdlit
kalåtdlit piginauneKardlutigdlo si-
latorssugatdlardlutik silarssup issing-
nerssaisa ilåne inusinausimåput. tek-
nik kussanardluinartOK atordlugo pi-
ngortitarssup ajornaKutigssarititainik
ajugauvfigingnigsinausiméput, tåssa
atissat, angatdlatit autdlainiarnerme
atortut avdlatdlo tungaisigut. isuma-
KarnarpoK Asiame inuiagssuit artor-
nartorsiornånginerussunik atugagssa-
Karatdlardlutik kulturiligssuångorsi-
massut teknikivdlo tungåtigut ineri-
artordluarsimassut Kanigissarisagait.
iluamérsumik atugagssaKartitdlutik
inuit tåukua ilikajaKalutigdlo eidasu-
eKaut.
„inuinait" isumaKartut kalåtdlit Ka-
nigtunguaK tikitdlugo ujaråinarnik
såkoKaratdlarfingmisut inusimavdlu-
tigdlo ukiut untritiligpagssuit inger-
dlaneråne aitsåt inerisinaussut ang-
nertumik kukuput, påsissutigssaKar-
titaorKalårpatdlårnermik pissuteKar-
tumik.
nunap inuisalo ineriartornerat a-
jornaitdlisaivdlune mardlungnut ing-
mikortineKarsinauvoK: 1) pissorta-
Karnerup, aningaussauteKarnerup, a-
ngatdlånerup, atuarfit il. il. piorsa-
gaunerat, tauva 2) inuit atausiåkåt
ingmingne ineriartornerat iliniarti-
tauneratdlo.
ingmikortume sujugdlerme takor-
nartat ingmikut påsisimassaKartutut
sulivdlutik årKigssussinerme ikiusi-
nåuput. ajornaKutitdle aningaussatdlo
pissutauvdlutik tamåna pivfigssartu-
taussarpoK, soruname suliagssap Ka-
noK agtiginera suneralo aperKutauv-
dlutik.
ingmikortume tugdlerme inuit a-
kornåne pissoKartugssauvoK. iliniar-
titaunikut anguniagagssauvoK. ilini-
artitauneK, sunerneKarneK inunermilo
atugagssarissat pitsaunerugångata a-
ngussagssaK angnerussarpoK suliniar-
nerdlo angnerussardlune. tamavtame
naligigdluta inusimavugut.
Kalåtdlit-nunåne anguniagagssar-
put taimåitumik mardlungordlugo
ingmikortineKarsinauvoK, inuiaKati-
gingne ingmikut påsisimassagdlit i-
kiortigalugit ineriartortitsineK, tau-
valo inungnik atausiåkånik ineriar-
tortitsineK, atuarfeKarneK iliniarti-
taunerdlo avKutigalugit.
ingmikortut tåukua mardluk soru-
name ingmingnut nalerKutungorsa-
gausimassariaKarput.
OKautsit tåukua atordlugit Kalåt-
dlit-nunåne sulinerup pingårtortai
erKaineKarput. isumaga maligdlugo
nalerKiitungorsainerit taimåitut pi-
ssariaKarput anguneKarsinauvdlutig-
dlo, måssa ajornartorsiutit avKutiga-
lugit.
taimak ericarsartitdlune amerika-
miut atuagkiortuisa ilåt Mark Twain
erKaerKa j ånarpoK, åma Amerikap
kiterssuane inatsisaitsuliorfiussarsi-
massume imemiartarfit ilåne agdla-
gartaK: „påtagtOK autdlaeKinago, sa-
pingisånguaminik ilungersuavoK".
tauvalo erKartugkavtinut tungassu-
mik ima ilasinauvarput „erKaimasiug-
dle påtangnermut iliniai’tineKarsimå-
ngingmat".
kalåtdlit iliniarnigssamut nåmagtu-
mik periarfigssaKartisimångilagut.
Kalåtdlit-nunåta
ineriartortitaunera
kukuvatdlårane OKartoKarsinaugu-
narpoK teknikip uvdluinarnutdlo tu-
ngassut ineriartornerat atorfeKarfing-
nit KGH-mit GTO-mitdlo ingerdlåne-
Kartut. tauva ilåuput nålagauvfiup
kommunitdlo ingerdlatsinerat kisalo
atuarfit ilagitdlo il. il.
aperKutauvordle atorfeKarfit tåu-
kua mardluk månåkutut itdlutik nu-
name nangminerme inutigssarsior-
nermik nålagauvfiup ilåne nangmi-
nerme pissariaKartumik pilersitsisi-
naunersut. periusigssamik torKainer-
me tungavigssaussutut issigissaria-
Kartumik isumertoKarsimångerKO-
KaoK. suliagssame anguniagagssat ,
tugdlerigsågaunerat amigautauvoK
(maKaissinarpoK). tugdlerigsårinerme
taiméitume iliniartitauneK sagdler-
pårpånut ilaussugssauvoK.
sordluna teknikip tungåtigut pigi-
naussagssat pingårtineKarpatdlårsi-
massut, inungmutdliukua tungassut
taimåitugssaugaluartut, taineKartut-
dlo tåukua mardluk ingmingnut na-
lerKutungorsagausimassariaKardlutik.
teknikikut piginaussat angnertuvat-
dlålersinåuput suliagssaK kigdleKar-
pat, taimalo inungnut ajoKutigssau-
lersinauvdlune.
ilimagåra handelip ineriartortitau-
nerme isumaginerussagsså tåssauti-
taussoK pilersuineK niuvernerdlo. a-
nguniagkat pingårnerssåt tåssa kalåt-
dlit nangmingneK akornåne inutig-
ssarsiulemeK.
åssersutinik ardlalialungnik taissa-
Karnikut månåkut KanoK ingerdlasso-
Karnera påsitikuminarnerugunarpoK.
Kalåtdlit-nunåne angalanerma ki-
ngornatigut sujunersutigisimassama
ilagåt Kalåtdlit-nunåta ilåne piuku-
nartume maskinat atordlugit sånavig-
talingmik KissusiviliortoKarnigsså.
måna ajornarungnaersimavoK erKar-
saut tåuna erssencigsåsavdlugo, tåssa-
me KGH-Orientering nr. 31, marts
1968-imérsume påsissutigssaKautau- <
ssumik agdlagaKartoKarsimangmat:
„sok KGH Sverigemit Canadamitdlu-
nit KissugsineK ajorpa torKåinardlugo
Kalåtdlit-nunåliautagssanik". dispo-
nent Frank Nielssonip agdlagå tåuna
soKutiginarpoK månåkutdlo Kalåtdlit-
nunåne ingerdlatsinermut nalerKutu-
ngorsardlugo agdlagausorinardlune, a-
tuartumut isumaliutigingnigdluartu-
mut aperKutigssaKalernardlune.
agdlagaK navsuiautitaKaKaoK påsi-
ssutigssanigdle ilumortunik ikigtui-
narnik kisitsisitaKardlune. isumat tai-
neKartut tamåkulerissartut akornåne,
sordlo Danmarkime nunåinarmut Sa-
valingmiunutdlo, tuniniaissarnermut
tungassutigut periusiussartunit av-
dlåussuteKangåtsiarput. agdlagkame
ersserKigsarneKarpoK pigssaKartitsi-
niarneK atutOK tåssaungmat akikiner-
påK.
ukiup ingerdlanerane Kissuit 400.000
kubikfod usingiarneKartarput. tåukua
nunåinarme Kissuerniai-fiup angisu-
kutdlagssup pissartagaisut agtigaut
åmalo katitigaunerat taimaitdlune.
Danmarkime nunåinarmiut (Køben-
havnip avatåmiut) Savalingmiutdlo
ingerdlåinartumik Sverigimit pisior-
tortarput.
KGH-p Kissuit Københavnime ta-
måkuernianit pissarpai eKimagtåku-
tårdlugit, tauvalo umiarssup usinut
tamalflnut ilångutdlugit Kalåtdlit-nu-
nånut nagsiussortardlugit. isumaKar-
narpoK periauseK tåuna pissariuvdlu-
nilo akisuvatdlårtoK taimåitumigdlo
isumaliutigivdluartariaKaraluardlune.
åssersut avdla tåssa aulisariutit
motorilerissuinik iliniartitsineK. soru-
name Tuborg Fond nersualångitsu-
gagssåungilaic aulisartut iliniutigsså-
nut atugagssanik tunissuteKarsimang-
mat. aulisartut iliniartitaunerat ine-
riartortitsiniarnerme suliagssauvoK
pingårutilerujugssuaK iliniartitauner-
mik årKigssussissut suliåinut atassa-
riaKaraluartoK, tåssa åma iliniutinik
naKitertitsissarnermut. handelimut a-
tanera tungaveKardluångitsutut ipoK.
Nup igdloKarfianut pilerssårutit
atuagagssiat åssigingitsut avKuti-
galugit Nungme narssarssuarme pi-
lerssårutit påsissutigssaKarnarput. pi-
lerssårutit tåukua ardlalingnik soku-
tiginauteKarput inuiaKatigingnilo er-
Kasutigssanik teknikip pilersitainik
uparuartuiniarnerme åssersutitut a-
torneKarsinauvdlutik.
pilerssårutine tåukunane tekniki-
kut piginaussat ingassåussaungajag-
tutut, ilame sorssungneKartitdlugo pe-
riusiussartunut erKainartitdlugit, i-
ssigerKajånarput. pilerssårutit, atau-
KVALITETSVARER
x
Syntetisk Emaille
Gulvlakker
Kunstnerfarver
Skibslakker
Oliefarver
Tegnerekvisitter
LAK- OG FARVEFABRIK
Kalipautit, Kivdlersautit titartainermutdlo
atortugssat pisiagssat pitsagssuit

På motorerne i Grønlands elværker og kraftcentraler
står bogstaverne B&W som bekræftelse på, at
Burmeister & Wains verdensomspændende erfaring
står bag og sikrer økonomi og driftssikkerhed.
Kalåtdlit-nunåne ingnåtdlagissorfingne ingerdlatau-
ssut ilisarnautit nalunaeKutaKarput B&W, tåunalo
KularnavérutauvoK Burmeister & Wain’ip silarssuarme
tamarme misiligtagarisimassaisa tamåko isumangnait-
sunigssait akikitsunigssaitdlo Kularissariaerutitisimagai.
MOTORER
12