Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 02.04.1969, Blaðsíða 11

Atuagagdliutit - 02.04.1969, Blaðsíða 11
GRØN LANDSPOSTEN Postbox 39. 3900 Godthåb Tlf. 1083 . Postgiro 6 85 70 akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer Annonceekspedition: Bladforlagene, Dronningens Tværgade 30, København K. Telefon Minerva 8666 Årsabonnement + porto, Godthåb ......................... kr. 43,40 Arsabonnement + porto, Danmark og øvrige Grønland .. kr. 61,30 Løssalgspris ........................................... kr. 1,50 uk. pissartagaKarneK + nagsiånera, NOngme .............. kr. 43,40 uk. pissartagaKarneK + nagsiånera, Danmarkime Kal.-nunåtalo sivnerane ............................. kr. 61,30 pisiarineKarnerane ..................................... kr. 1,50 TRYKT I SYDGRØNLANDS BOGTRYKKERI . GODTHÅB NQngme sinerissap kujatdliup naKiteriviane naKitigkat En miskendt kategori J- F. Veluddannede grønlændere hæn- ger ikke på træerne. De få grønlæn- dere, der har gennemgået en højere uddannelse, har større mulighed for at gøre fyldest i Grønland end deres udsendte kolleger, netop i kraft af, at de kan sproget og kender den grøn- landske mentalitet. Det er den forestilling, der gør sig gældende, når talen er om veluddan- uede grønlændere. På den baggrund er det ganske uforståeligt, at en vel- uddannet grønlænder, hvis menne- skelige kvalifikationer ikke kan dra- ges i tvivl, har måttet forlade Grøn- land. Man har heroppe simpelthen ikke brug for ham og hans uddan- nelse. Vedkommende, ingeniør Peter Ro- sing, udtaler i et intereview i Egedes- minde avis „Ausiak“: — Der er mange grunde til, at vi rejser. Generelt kan man sige, at mu- lighederne i så lille et samfund som det grønlandske er begrænsede, at for- domme og traditionel tankegang tri- ves forbløffende godt i næsten alle kredse heroppe, og at man som dansk- uddannet grønlænder har svært ved at blive hørt og forstået af både dan- ske og grønlændere. Og Peter Rosing fortsætter: — Rent konkret er vi nødt til at rejse. Jeg har ikke kunnet få noget fast job, °g jeg har ikke mødt forståelse for J- F. kalåtdlit iliniardluarsimassut KaKutigoKaut. kalåtdlit iliniagartuni- mininguit nunavtine sulinigssamut aggersitanit piukunauteKarneruput, kalåtdlisut OKalugsinaugamik kalåt- dlitdlo encarsartausiat ilisimavdlugo. tamåna sujorniuneKartåinarpoK ka- låtdlit iliniardluarsimassut erKartor- ueKarångata. taimaingmat påsigssåu- ugilaK kalåleK iliniardluarsimassoK i- uugtutdlo piginåussuseKardluartoK nunavtinit autdlartariaKarsimangmat. tåssame inugtå iliniagailo måne ator- figssaKartineKarsimångitdlat. tamatumane pineKartOK ingeniør Peter Rosing, Ausiait avisiåne aper- ssorneiiardlune OKarpoK: — autdlarnivtinut pissutivut amer- dlaKaut. atautsimut OKautigineKarsi- nauvoK inoKatiginguane månisut itu- ne periarfigssat kigdleKartut, erKar- sautit pigiliutinagkat tupingnartumik lamane suniusimassut, kalåtdlitdlo Kavdlunåtut iliniarsimassut påsiuma- neKartångitsut tusarumaneKartångit- sut Kavdlunånit kalåtdlinitdlo. Peter Rosingilo nangigpoK: — av- dlatut ajornartumik autdlartariaKar- simavugut. aulajangersumik atorfig- ssarsisinausimångilanga, sanålugka- uigdlo inutigssarsiuteKarnerup år- KigssuneKarnigssånik pitsångorsarne- Karnigssånigdlo pilerssårutika ilaler- ueKarsimångitdlat. autdlarninigssa- mut aningaussanik taorsigagssarsisi- uausimångilanga, åmale amutsiviup i- ugerdlåneKarnerata pissaritdlisarne- Karnigssånik pilerssårutika ajuatdlag- titsinertungajak agdlåt isumaKarfigi- UeKarsimåput. Peter Rosingip pineKarnera erKar- sautigssivoK. naluneKångilaK kalåtdlit sivisumik Danmarkime iliniarsimassut akuerssorneKarpiartångitsut Kavdlu- uanit kalåleKatimingnitdlo. kalåtdlit iliniardluarsimassut arritsumik amer- dliartorput. kalåtdlinik iliniardluarsi- massunik akåringningineK tamåna Piårnerpåmik pérneKångigpat, kalå- lerpagssuit sujunigssame Kavdlunåtut iliniagaKartarumårtut OKitsorsiuså- ngeKaut. Kavdlunåtut iliniagaKarsimaneK pi- nardlugo kigsautiginångitsutut isu- maKarfigineKartariaKalisanerpa? pasi- neKapilungneK akigssarsiåusanerpa u- kiorpagssuit ilungersordlune iliniarsi- mine planer om organisering og for- bedring af husflid-erhvervet. Jeg har ikke kunnet opnå lån til at sætte no- get i gang. Hertil kommer, at man nærmest har opfattet mine planer om rationalisering af bådebyggeriets drift som en fornærmelse. Tilfældet Peter Rosing vækker til eftertanke. Det er en kendsgerning, at grønlændere, der har gennemgået en lang uddannelse i Danmark, har svært ved at blive accepteret både af deres egne og af danske. Grønlæn- dere med god uddannelse stiger lang- somt i tal. Hvis denne uvilje mod veluddannede grønlændere ikke ma- nes i jorden snarest muligt, så er fremtiden sandelig ikke lys for de mange grønlændere, der i årene fremover vil få en dansk uddannelse. Skal man stemples som uønsket, fordi man har opnået en god dansk uddannelse? Skal mistænkeliggørelse være lønnen for mange års slidsom uddannelse — der for en grønlænder er særlig hård — fordi man ikke har den rigtige baggrund? Det er grønlændere med dansk ud- dannelse, der skal koordinere samar- bejdet mellem danske og grønlændere. Det er disse mennesker, der skal for- midle den kulturelle vekselvirkning og bygge bro mellem de to befolk- ningsgrupper. Hvor er vi så henne, hvis tilfældet Peter Rosing skal danne skole? manermut? kalåtdlime angnerussu- mik iliniagaKarneK artomartorsiuti- ginerussarpåt méraunermingnit Kav- dlunåtutdle atuartitausimånginamik månilo pissutsit Danmarkimingarnit avdlaungmata. kalåtdlinuko Kavdlunåtut iliniaga- Kartut atautsimortitsiniartugssat Kav- dlunåt kalåtdlitdlo suleKatigingnerå- nik. inuit tåuko avKutigssiutagssaråt kulturikut sunivigeKatigingneK, ikår- tarfiliortututdlusoK isavdlutik Kav- dlunåt kalåtdlitdlo akornåne. Kanorme pisaugut Peter Rosingip pineKarneratut pissoKartalisagpat? Fhv. landsrådsmedlem Frederik Jensen. landsrådimut ilaussortausimassoK Frederik Jensen. Historisk kirkeindvielse (Fortsat fra side 3) og værdifuldt ved kirken. Betonen og det rustne tag udtrykker jo vor si- tuation i dag, hverdagen og fjeldet, også hverdagen i den kristne sammen- hæng. Hvad der gør kirkerummet så smukt er uden tvivl altertavlen. Det er en gave fra kunstfondet, udført af kunst- neren Sven Havsteen Mikkelsen. Al- tertavlen er glasmosaik på 3x1,20 me- ter, monteret på den hvide væg og oplyst indefra. Det er en komposition forestillende sol med kors i midten. Uden om den grupperer sig måne, stjerner, mennesker, fisk, fugle, kone- både og kajakker. Den skulle symboli- sere kristendommens sejr over heden- skabet. Altertavlen er en åbenbaring af smukke farver. En symfoni af vid- underlige farver møder een, når man træder ind i kirken. Sven Havsteen Mikkelsen har med sin farvesammen- sætning ramt plet. Det er netop så- dan, folk i Grønland forestiller sig, at en farvekomposition skal være. Det er morsomt at høre gamle koner, der er dygtige til skindbroderier snakke sammen: — Manden må jo have haft god farvesans. Det er som et smukt skindbroderi. En kunstner kan ikke få større anerkendelse i Grønland. Man må ønske christianshåbeme til- lykke med den nye kirke. Indvielses- gudstjenesten var en stor og rig op- levelse. Alle udenbys gæster må give biskoppen ret, når han siger: — Det har været en dejlig dag. Jeg følte en mærkelig stemning ved at møde den levende kærlighed til kirken ud over byen. atorKartitsineK KaKUtigortOK (kup. 3-mit nangitaK) migdlo oualugfik KaumanexalerpoK, nunavtine avdlane takugssåungitsu- mik. sordlo avitagaK pinersoK oxalugfiup Kåmigut issikua tamanit kussagineKarpiarunångikaluartoK ilu- ata alianåissusia pivdlugo igdlugssa- nik titartaissartoK Ole Nielsen nersua- lårneKarpoK, amerdlaneritdlo biskor- pe isumaKatigigunarpåt øKalugfigsåK pivdlugo OKarmat: — oKalugfik ting- missartumit takugavko provstimut o- Karpunga: — utinåsångilagut? nuni- kavtale OKalugfigdlo Kimerdlordlugo, tauva påsivara igdlo tåuna sunaussoK. OKalugfik kussanaKissumik erdlingnar- tumigdlo takutitaKarpoK. cementime Kaliardlo mångertornilik nivtåiput nalivfa ilånik, uvdluinarne inunermik KåKanigdlo åma uvdluinarnik påsing- ningnermik kristumiussutsimut tu- ngatitdlugo. OKalugfiup iluane kussanaKutauv- dluartOK Kularnångivigsumik tåssa al- terip åssiliartå. tåuna erKumitsulior- nikut aningaussauteKarfingmit tuni- ssutauvoK suliarineKarsimavdlune er- Kumitsuliortumit Sven Havsteen Mik- kelsenimit. altarip åssiliartå igalåmi- nernit åssigmgitsunik Balipautilingnit katitigauvoK 3 meterinik takissuse- Kardlune 1,20 meterinigdlo portussu- seKardlune, igkamut KaKortumut iku- ssauvdlune dlumigut ingnåtdlagissa- mik KutdleKardlune. sexineK såninga- ssortalik Kiterdlingutdlugo suliarine- KarsimavoK, avatånitdlutik Kåumat, uvdlorissat, inuit, aulisagkat, tingmi- ssat, umiat Kåinatdlo. åssiliartap ta- kutiniagå tåssa kristumiussutsip na- lussussusermut ajugaunera. altarip åssiliartå kussanaxissunik KalipauteKarpoK. oicalugfingmut ise- råine takorxågagssaK tåssa tåuna a- lutornardluinartunik Kalipautilik. Sven Havsteen Mikkelsen kalipauti- nik tugdlerigsitsinermigut torratdlai- vigsimavoK, nunavtine xalipautinik tugdlerigsitsissarnerput erxordluavig- simavdlugo. nuånerporme arnat utor- xait avitatdlåmait oxalutut tusåvdlu- git: — Hale tåussuminga sanassoK tugdluartuliornigssamut nikanångika- luaxaoK. sordlume tåssa avitagax pi- nerulugtOK. erKumitsuliortOK nunavtine tåssånga angnerussumik nersorneKarsinåungi- laK. Kasigiånguarmiut ipivdluarKussaria- •Karput OKalugfigsåvånik. atorKårtitsi- neK misigissauvoK angisoK puiguler- tugagssåungitsordlo. avatånit aggersut tamarmik biskorpe isumaKatigigunar- påt OKarmat: — uvdloK nuåneKaoK. Kamuna er- Kumitsumik misigissaKarpunga taku- gavko OKalugfik igdloKarfingmiunit KanoK asaneKartigissoK. Borgmester Jørgen Petersen byder velkommen til den kommunale recep- tion. Bag ved ham kæmner Helge Lep- per. borgmester Jørgen Petersen kommu- nalit KaerKussinerånut tikitdluarKussi- ssok. tunordliuvoK kæmner Helge Lep- per. aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmass'irpoK perKumau- tigssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat tamaisa nioi Kutigissardlugit. taratsut angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluarsagagssat tamarmik iluarsarneKarsfnåuput. fmap itlssusianut Qgtortautit radaritdlo il&- ngutdlugit. Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant og fiskeriudstyr, salt og agnsild. Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radar- anlæg. TELEGRAMADRESSE: RAFADRON . FÆRINGEHAVN atorfigssaKangilaroK

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.