Atuagagdliutit - 02.04.1969, Blaðsíða 29

EURATOM ajutungerssårpoK
niuveKatigit arfiniliussut atomip nukinganut tungassunik sule-
Katigigfiata aningaussat atugagssai jutdlip migssåne isumanati-
gingnerme agfainångortincKartut, angussaKarnigssardlo ilima-
nångituartoK
Henrik Døckerimit
Bruxelles (RB-special)
niuveKatigit arfiniliussut jutdlingajalernerane sivisorujugssuarmik isumaKa-
Ugingniarnertik pissutigalugo tusåmaneKalerput — 1968-imilo åma isumaKati-
QingniatdlagtåKaut. jutdlingajalernerane isuniaKatigingniamerne niuveKatigit
aningaussatigut atautsimordlutik ingerdlatsiniarnerat sangminenångilaK atom-
ivdle nukingata iluaKutiginiarneKarnerane suleKatigingnerat ajornartorsiorfiu-
vok. piumassarissat migdlilerdlugit isumaKatigigtOKaraluarpOK, aningaussatdle
atugagssalut isurnaKatigissutigineicarsimassugaluit 675 mill. kr-ussut — ukiune
sujugdliunerussune atornenarlartutut amerdlatigissugaluit — ikililerneKarput
agfait migssiliuinardlugit amerdldssuseualersitdlugit, tdssa 360 mill. kr-ngordlu-
Oit. atautsimordlune ingerdlatsiniameK navianartorsiortineKartuarpoK, isuma-
Katigingniartarnigssatdlo pissariusauissut pissartugssduput, pingdrtumik nunat
arfiniliussut ministerisa sujunersuissartut aussaro atomip nukinga pivdlugo
ukiune ardlalingne suleKatigingnigssaK ilaussortatdlo niorKutigssiornikut sule-
Katigingneruvdlutik ingerdlatsinigssdt isumaKatigingniutigisagpdssuk. taimai-
HornigssaK decemberime atautsiminerme erssernivigsumik isumaKatigissutigi-
neuarpoK — laimatutdle sulenatigingnerup ingerdlatinamigsså Frankrigip ilu-
mut kigsautiginerå KularnarpoK. atautsimordlune ingerdlatsinigssap anguniar-
nerane nuna tduna kingumordlune akornusivoK.
Europame nunat ardlaliussut atom-
ip nukinga pivdlugo suleicatigit EU-
RATOM-imik nailisarneKartartut su-
leKatigingnerat aitsåt navianartorsior-
tineKångilaK. suleKatigigfik 1968 ta-
måt „såimåunermit“ napatitaussutut
OKautigissariaKarpoK, aningaussanik
Kéumatikutårdlugit akuerssissutau-
gatdlartunik aningaussalivigineKartar-
dlune, aningaussanik atugagssainik
ingmikut akuerssissuteKartOKarsima-
nane. ministerit EURATOM-imut ing-
mikut sujunersuissartut decemberime
1967-ime neriorssuiput junip 30-at
1968 tikitinago aningaussat atugagsså-
ngortitagssat aulajangerneKåsassut —
aulajangissoKångilardle. Europap
kommissionia — julip autdlarKautånit
1967-imit atautsimordlune niuveKati-
gingnut, aumarssuarnik sisangnigdlo
nioncutigssioKatigingnut kisalo EU-
RATOM-imut sujunersuissartussoK —
oktoberime sulinialerpoK nunat arfi-
niliussut atomip nukinganik iluaKute-
Karniarneråne påsissutigssanik pig-
ssarsiniardlune åmalo ilisimatusarni-
kut ineriartortitsinlkutdlo 1969-imit
1973-imut pilerssårutigssamik suju-
nersusiomiardlune.
kisiminiarneK ajoKutaussoK
Europakommissionip isumå malig-
dlugo EURATOM ajornartorsiorpat-
dlangilaK Europamile atomip nukinga
iluaKutigalugo niorxutigssiorneK ang-
nermik ajornartorsiortineKarpoK. tai-
niatut OKartoKarsinauvoK sulivfit ang-
nerussut atausiåkåt angnertorujug-
ssuarmik aningaussalinigssartik sa-
Permåssuk — atomip nukinga sutigut
lamatigut iluaKutigalugo mana inger-
dlatsiniåsagunik. taimaingmat ingnåt-
dlagialiorfit atomip nukinganik inger-
dlatigdlit ilisimatusarnerdlo angner-
mik autdlarniutaussunik nålagauvfit
aningaussaliviginerussariaKarpait —
taimailiornigssardlo misiligtagkat na-
lorKutaralugit atautsimorukåine aki-
kinårnarneruvoK. atomip nukingata
atorniagaunerane ajornartorsiutit Eu-
fopame tekniklkut sulexatigingnig-
ssap ilaisut sungitsuararssuartut issi-
SineKartariaKartutut OKautigineKarta-
raluartut ilångutdlugo taineKartarpoK
kingusinårtinane ingerdlatsexatiging-
niarneK nukigtorsartariaKartoK. OKau-
tigineKartartutdle franskit soKutigi-
ngitsutut ipait. franskit isumaxarput
niuveKatimingnik nunanik tatdlimau-
ssunik suleKateKarnertik iluamik ilu-
aKutiginago. taimaingmat ukiarme su-
junersutigåt suleKataussut katitdlutik
2800-ussut 1000 migssiliortunut ikili-
neKarnigssåt.
EURATOM kisalo atautsimordlune
niuveKatigit 1958-ime pilersinexar-
mata Frankrig atomip nukinganik så-
kutut atugagssanik angnertumik suli-
ssutigingnerérsimavoK atomivdlo nu-
kingata såkutujungitsunit atugagssap
sulissutiginera ingerdlatingåtsiarér-
dlugo — uran avdlamik akoKångitsoK
(gas grafitilo atordlugit atomip nuki-
nganik pilersitsiniartarnerme) ang-
nermik iluaKutiginiardlugo. taimaing-
^at franskit isumaKarput suleKati-
Srngnerme autdlarnerKåmersume
nangmingneK sujulerssortåsavdlutik.
tamatuma kingunitsiångua, 1958-ime
uPernåkut, USA atautsimordlutik a-
tornip nukinganik iluaKuteKarniartu-
nik soKutigingnilerpoK, novemberimi-
lo USA åma EURATOM suleKatiging-
nigssaK sujunertaralugo isumaKatigl-
ssumik atsiugaKarput. isumaKatigissu-
tigineKarpoK atautsimordlune ilisima-
tusarnigssaK amerikamiutdlo uranimik
atomivdlo nukinga iluaKutigalugo nu-
kingmik pilersitsiniartarfingnik tuni-
ssaKartarnigssåt ukiumut 2625 mill.
kr-nik akeKartugssat. tupingnångit-
sumik tamatuma kingunerå EURA-
TOM-lp atorumalermagit atomip nu-
kinganik pilersitsiniartarfit imex o-
Kitsumik taineKartartoK atordlugo i-
ngerdlataussut kisalo uranimik „pisu-
ngortitamik" atortOKartut. atortut tai-
måitut USA-me ima pitsångorsimati-
giput ingnåtdlagialiorfingnit nalingi-
naussunit akikinerussumik ingnåtdla-
gialiorsinaulersimavdlutik.
llisimatusarneK pivdlugo franskit
ministeriat Robert Galley franskit i-
natsissartuine målaoruteKarpox encar-
tordlugo EURATOM-ip atomip nuki-
nganik pilersitsiniartarfit amerika-
miut sanårisimassait kisingajaisa ilua-
Kutiginiarai. taima OKarnera akerdli-
lerneK ajornaKaoK, OKautigingilåle
niuveKatigingnut ilaussortaKatine a-
tomip nukinganik pilersitsiniartarfit
imermik OKimaitsumik taineKartartu-
mik atortOKartut pivdlugit misiligtag-
kaminik Frankrigip ilisimatikumångi-
kai, tåssa EURATOM pilersineKångi-
katdlarmatdle påsissaminik ilisimati-
kumångikai. imex OKimaitsumik tai-
neKartartoK iluaKutigalugo atomip nu-
kinganik pilersitsiniartarfik EURA-
TOM-ip suliatuå „Essor“-imik taine-
KartarpoK EURATOM-ip ilisimatusar-
fisa angnerssåne Isprame, Milanop er-
Kånitume, suliarineKarpoK. EURA-
TOM-ip kommissionianut ilaussortau-
simassoK Theo Vogelaar ilåne ima o-
KarpoK: „atautsimut ingerdlatseKati-
gingne paornaK inerterKutaussoK
Frankrigip nerivå ingminuinaK er-
Karsautiginermit, tamatumalo kingu-
nerå atomip nukinganik pilersitsiniar-
tarfingmik atautsimigdlunit suleKati-
minut tunissaKångitsornera".
kisiminiarneK pissutigalugo
mardloriåumik suliaKarneK
USA Kangale aulajangersimavOK a-
tomip nukinganik pilersitsiniartarfit
åssigingitsut ardlaKéngitsut kisisa su-
lissutigiumavdlugit, taimailiornermi-
gut atomip nukinganik pilersitsiniar-
tarfit avdlat, sordlo EURATOM-ip pi-
lersitåta „Essor“-ip saniatigut avdlat
sisamat ingerdlatai, sangmiumångit-
dlulnardlugit. nunatdle Europap kitå’
tungånitut erKarsartautsinik Kangani-
saussunik avdlångortitsiniångitdlui-
narput, tamatumalo saniatigut erxar-
sautigissariaKarpoK ingerdlatseKatigit
atomip nukinganik pilersitsiniartar-
fingmik sanatitåt imermik „OKimait-
sumik" nigdlisautilik ukiut tatdlimat
ingerdlaneråne 420 mill. kr. sivner-
dlugit aningaussartutaussugssatut er-
KarsautigineKarsimassoK sornguname
imailiatdlåinardlune unigtinex ajor-
nartOK. taimåikaluartoK ingerdlataK
unigtineKångerssålersimavoK, ani-
ngaussat atugagsséngortitat ikilisine-
Karnigssåt sujunersutigineKarsimang-
mat — åma ilimagineKarmat ilisima-
tut amerdlaKissut USA-mut „Kimå-
nigssåt" sulivfingmingne pitsauneru-
ssunik atugaKalingikunik.
franskit ingmingnuinaK erKarsauti-
galutik ingerdlatsiniarnerisa kingu-
neråtaoK suliat ilaisa mardluvingor-
dlutik ingerdlåneKarnerat, sordlo a-
tomip nukinganik „sukasumik" piler-
sitsiniartarfingmik taineKartartup ine-
riartortlneKarnerane. igdlua’tungåne
Frankrig igdlua’tungånilo Tyskland
kitdlex, Holland, Belgia Luxemburgilo
atomip nukinganik pilersitsiniartar-
fingnik åssigingitsunik mardlungnik
sanåput, åssigingitsuniåsagaluardlutik
pingårnerussutigut åssigiussunik. su-
liat atautsikut ingerdlåneKarsimaga-
luarpata 1 mill. kr. sivneKartut sipår-
neKarsimasinaugaluartut ingmikut på-
sisimassagdlit OKarsimåput.
1960-it autdlartilåginartut EURA-
TOM pitsauvdluångitsumik ingerdlat-
silerpoK. ilaussortat atausiåkåt atom-
ip nukinganik iluaKuteKarniarner-
mingne nangmingneK ingerdlatatik
EURATOM-ip ingerdlatsineranut na-
lerKiitungorsartaraluarpait, atautsi-
mårdlunile ingerdlatsinermut akili-
gagssamik agfåinait akilertarpait, aki-
liutaisa agfait nålagauvfit aningau-
ssauteKarfinut utertarmata nunaming-
ne ilisimatusarfit suliagssitaramikik
nangmingneK akilerdlugit. såkortumik
issornartorsiuinermine kingugdlerpå-
me Frankrigip EURATOM linerdluti-
gå ilisimatusarnikut ingerdlatsiner-
mine åssigingitsunik amerdlavatdlå-
nik nåmagsiniagaKarnerardlugo. åma
sujunersutigå ilaussortat atausiåkåt
ilisimatusarnikut ingerdlatsinerat
EURATOM-ip ukiune aggersune ta-
persersuinåsagå. taima pissoKåsaga-
luarpat atomip nukingata niuveKati-
gingnit atautsimortunit iluaKutiginiar-
neKarnerane ingerdlatsineK avdlå-
ngordluinartariaKåsaoK. månamut i-
ngerdlatsinerme tungavigissat atau-
siussut najorxutarineKarput, suliardlo
månamut nåmagsineKarérsimassoK i-
ngerdlaterKinartariaKaratdlarpoK.
kommissione ministeritdlo suju-
nersuissartut akerdlerigtut
nauk ingerdlatsineK pitsauvdluångi-
kaluartoK — sivisumigdlo taimaerér-
simagaluartoK — EURATOM ukiune
Kuline atanermine USA-mut ajorssar-
siméngilaK. niuveKatigit nunat arfi-
niliussut megawattit (MWE) USA-p
pilersitaussut amerdlatigingajagtut
pilersisimavait 2300-ussut; ingnåtdla-
gialiorfit 15-it katitdlutik taima sa-
kortussuseKarput. uvdlunile måkuna-
ne USA sanatitsivoK sanatitsiniarpor-
dlunit ingnåtdlagialiorfingnik 100-nik
katitdlutik 60.000 MWE-Kartugssanik,
niuveKatigitdle arfiniliussut ingnåt-
dlagialiorfingnik 20-inarnik 600 MWE-
Kartugssanik sanatitsigssamårput. ilå-
ngutdlugo taineKåsaoK USA-me sa-
naneKartugssat ingerdlatsissunit sisa-
måinarnit tatdlimåinarnitdlunit sana-
tineKåsangmata, Europamile sanågssat
20-ussut ingerdlatseKatigingnit arKa-
neK-mardlungnit suliaritiniagauvdlu-
tik. Europame atomip nukinganik ilu-
aKuteKarniarnerme isumaKatigingi-
patdlårneK pissutigalugo iluamik a-
ngussaKartoKarneK ajortoK Europa-
kommissionimut ilaussortat OKarsimå-
put. taisimavdlugulo USA ingnåtdla-
gialiorfingnik atomip nukinganik i-
ngerdlatilingnik åssigiånik sanaortor-
ti'tsinermigut sukaKissumik Europa-
mik katatsiartortOK.
EURATOM-ip pissortai sulissuilo
franskit sujunersuteKarmata agsut å-
nilårsimåput — sulissume ilaisa 2000
soraersitaunerisigut 660 mill. kr. mig-
ssiliortut ånaineKåsangatineKarput. i-
lisimatusarfit pingårnerussut atausiå-
kåt ardlagdlitdlunit Hollandime, Bel-
giame, Tysklandime kitdlerme Italia-
milo matuneKaraluarpata ånaissat
angnertorujugssusåput. Italiåinarme
erKartorneKartunut 750 mill. kr. ani-
ngaussalissutigineKarsimåput. suleKa-
taussut ånilånganerat migdlimisima-
vok Europakommissionip px-æsidentia
Jean Rey nangminérdlune tamanutdlo
tusagagssamik onarsimangmat suliag-
ssat ukiune ardlalingne ingerdlåne-
Kartugssat isumaKatigissutigineKarér-
pata aitsåt suleKataussunik soraersit-
sissoKarsinaussoK. tamatumale kingu-
nerå suleKataussut iluamik atorfigssa-
KartineKångitsut 415-iussut akigssar-
siagssaisa 30 mill. kr-ussut ingmikut
akuerssissutigineKarnigssaisa mini-
sterrådimit kommissionimitdlo agssor-
tussutaorxilernigssait.
suleKatigigfiuniåsagaluardlune ilau-
ssortat ingmingnuinaK erKarsautiga-
lutik ingerdlatsingmata EURATOM-ip
iluamik angussaKarfiunginera uggor-
narpoK. ilisimatut nålagkersuinermig-
dlo suliaKartut amerdlaKissut ilima-
sugsimagaluarput ilaussortat atausiå-
kåt nangmingnmaK iluaKutigssaming-
nik angussaKarniåsångitsut 1958-ime
atomip nukingata iluaKutiginiarne-
Karnera ilaussortane tamangajagdlui-
narne aitsåt autdlarnerneKarKåmer-
mat. ilaussortatdle ingmingnuinaK er-
Karsautiginerat isumanigdlo avdlå-
ngortitsiumånginerat ukiune atutune
ersserKingnerpausimavoK. peKataussut
tamarmik akerdlerissarsimavait sulia-
riniagkat ingmingnut iluanåi-utau-
ssugssåungitsut, nangmingnerdlo su-
liariniagkatik piviussungortiniardlugit
ilungersuassarsimavdlutik, atautsi-
mordlune ingerdlatsiniameK soKuti-
ginago.
Vognmandsforretning sælges
God forretning med beboelse og 4 egne vogne, 6 vogne er indlejede og kan
udvides, prisen taler vi om, udbetaling kr. 50.000,00. Henvendelse til:
Borup Transporten, Freasgade 1, 2200 N. København, Danmark.
z.
y
EVINRUDE
RESERVEDELE og TILBEHØR
— ca. 6000 dele på lager
— 6000 migssiliortut pigineKarput
— omgående ekspedition af
udenbys ordrer.
— igdloKarfingnit avdlanit piniagkat ernTna-
vik nagsiuineKartarput.
Komplet lager af propeller til EVINRUDE og
andre OMC-motorer.
EVINRUDEt OMC-motoritdlo avdlat sarpé
åssigingitsut tamat pigineKarput.
Aut. forhandler
Trans-arctic marine
K’UTDLIGSSAT
Telegramadresse: TRANSARCO
Skonnert til salg
M. SK. „Søkongen", tilhørende Den kongelige grønlandske Handel, ud-
bydes herved til salg.
DATA:
Bygget 1920 på Nokskov Skibsværft
Bruttotonnage: 103,88 BRT — Nettotonage 53,16 NRT — Lasteevne: 85 t
Længde overalt: 25,95 m — bredde: 7,01 m — dybde: 2,64 m
Største dybgang: 3,10 m
Maskininstallationer:
Hovedmotor: 120 HK Alpha-Diesel type 402 V, byggeår 1947
Hjælpemotor: 8 V* HK Lister type SL 2, byggeår 1963
Ankerspil: Vanern
Lossespil: Fåborg 1,5 tons med Lister Diesel-Motor
El-anlæg:
Strømstyrke: 32 volt jævnstrøm
Radiotelefonianlæg: Disa
Radiopejler: Philips
Ekkolod: Atlas
Øvrigt udstyr:
Gasanlæg — kompas — oliefyr — tågehorn — projektører — varmerude
— roterende rude
Skibet har blandt andet beskadiget kølen og nogle klædningsplanker,
hvorfor fartcertifikatet midlertidigt er inddraget af Skibstilsynet.
Skibet henligger i Julianehåb og sælges i den stand, hvori det forefindes.
Tilbud skal være afgivet inden den 15. maj 1969 til handelsinspektøren,
Godthåb.
Købesummen skal erlægges kontant, og evt. udgifter til stempling m. v.
af papirer afholdes af køber.
Afhentning af skibet sker ved købers foranstaltning og for dennes regning
og risiko.
Handelen kan frit antage de tilbud, der måtte forekome konvenerende,
men er i øvrigt ikke forpligtet til at antage nogen af de indkomne tilbud.
umiarssuåraK tuniniagaK
M. SK. „Søkongen", KGH-p pigisså matumuna tuniniameKarpoK.
angissusia il. il.:
Nakskovip umiarssualiorfiane 1920-me sanauvoK.
103,88 bruttotonseKarpoK, 53,16 nettotonseKardlune 85 tonsinik useKarsi-
nauvdlune.
25,95 meterinik takissuseKarpoK, 7,01 meterinik silfssuseKardlune, 2,64 me-
terinik itsinertussuseKardlune, kitsimanerpaugångame 3,10 meterinik itsi-
nertussuseKartarpoK.
maskinai:
motoria angneK: Alpha-Diesel type 402 V. 120 HK-lik, 1947-me sanåK
ingnåtdlagialiut: Lister type SL 2, 8 V* HK-lik, 1963-ime sanåK kitsamut
amorut: Vånern
sipile usingiaut: Fåborg 1,5 tons Lister Diesel-motorimik motorilik.
atortut ingnåtdlagissamortut:
sarfap såkortussusia: 32 volt jævnstrøm
radiiikut nålaorut OKartautdlo: Disa
radiopejler: Philips
itissusersiut: Atlas
atortut avdlat:
„igavfik" gasitortoK — pujorsiut — kiagsaut oliatortoK — siggartaut —
Kingortautit — aKugtarfingme igalåK kissagtagaK — aKugtarfingme iga-
låK kåvigtoK
angatdlatip kujåva amisalo ilait aserKukuput, taimaingmat agdlagartaK
angalasinautitauneranut ugpernarsaut umiarssuarnik nåkutigdlissunit ar-
sårissutigineKaratdlarsimavoK.
angatdlat K’aKortumipoK, manatutdlo plssusiatut ititdlugo tunineKåsav-
dlune.
pisiumassut KanoK akiliumanertik 15. maj 1969 tikitinago unga nalunåi-
såput: handelsinspektøren, Nuk.
pisinerme akiliutigssaK tamåt atautsikut tuniuneKåsaoK. påpiarat naKissu-
serneKåsagpata il. il. aningaussartutit pisissup akilisavai.
angatdlatip aineKamigsså pisissup nangmineK isumagisavå, nangmineK
akiligagssarisavdlugo ajutorsinaunigssardlo nangmineK akissugssauvfigi-
savdlugo.
akiliutigiumassatut nalunaerutit nåmaginartutut issigissane handelip
nangmineK aulajanginine maligdlugo akuerisinauvai, åmale akiliutigiu-
massatut nalunaerutit tigusimassane tamaisa akueringitsorsinauvdlugit.
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
Handelsinspektoratet
Godthåb d. 21. marts 1969
29