Atuagagdliutit - 22.01.1970, Blaðsíða 7

piumassutsip piorsasavå
Kal.-nunåta sujunigsså
kalåtdlit upissuneKångitsorsmåungitdlat piumåtarsimavatdlå-
Kingmata nunartigdlo sujunigssaKalersiniarsimångingmåssuk
ingminermingnut tungassumik, professor Jean Malaurie
onarpoK
agdl.: Jørgen Fleischer
issigtut sujunigssåt pivdlugo nunat tamalåt autdlartitaisa atautsimér-
ssuarneråne påsinarsivoK eskimut uvdlune nutåne atasinaunigssåt ne-
riunauteKartineKartoK. ilisimatut ardlagdlit Alaskamit Canadamitdlo
aggersut erssernigsarpåt nunane issigtune ajornartorsiutit årningne-
Karsinaussut. taimailissoKåsagpat aperKutautipåt nunap nangmineii
inuisa suliagssautimingnik tigusinigssåt najugkamingnigdlo sujunig-
ssaKalersitsinigssåt avdlat akuliuvfigingisånik.
taimatut isumaKarportaoK ataut-
simérssuarnermik årnigssussissoK
sujulerssuissordlo, professore nu-
navtine ilisimaneKardluartOK Sor-
bonne-universitetime atorfilik,
Jean Malaurie. tåuna Atuagagdli-
utit årnigssuissuata OKaloKatigå
atautsiminerup nalåne.
agdlagtoKarfeKalerneK
— atautsimérssuarnerup suna su-
junertarå?
— nunat issigtunitut akornåne
suleKatigingnermik pilersitsinig-
ssaK, ajornartorsiutit uvdlut nu-
tåt nagsatarisimassaisa anigorne-
Karnigssåt sujunertaralugo. nu-
nat tamalåt peKatauvfigissanik j-
ssigtut pivdlugit atautsimérssu-
arnigssaK kigsautigissatoKauvoit,
Knud Rasmussenip ernartortarsi-
masså.
— su.t anguneKarsimåpat ataut-
simlne:rme?
— is.sigtunut tungatitdlugo ag-
dlagtoitarfingmik nunat tamalåt
PeKatauvfigissanik pilersitsisso-
KarpoK: Frankrigime Kutdlersa-
KarfeKaratdlartugssamik. neriug-
Punga Kanigtunguåkut atautsi-
niérssuartoKandgkumårtOK, ima-
Ka Sovjetime Kalåtdlit-nunånilu-
nit. kingoma norKåissutigineKar-
tugssauvoK Japan, England Tysk-
landilo sivnissoKalersiniardlugit
agdlagtoKarfingme. tåuname i-
ssigtunut tungatitdlugo klubinau-
ssariaKångilaK. nunane issigtune
’neriartorneKaKaoK, taimåitumig-
dlo nunat avdlåtaoK penatautita-
riaKarput. suliniarneK eskimunui-
nan tungatineKartariaKångilaK, å-
male såmit Sverigemltut Fin-
iandimitutdlo peKatautitariaKar-
Put. sordlo nunamik pigingnigsi-
nautitaunermik aperKut måna sa-
nainut pingårutilerujugssuvoK.
kulturikut enérsagauneK
eskimut atasinåusagunarpat
uvdlune nutåne?
•— såkugineKarsinaussut mar-
dluput, tåssa neriungneK piumå-
ssuserdlo. Kalåtdlit-nunåt ineri-
urtornfkut sujuarsimaneruvoK A-
laskamut Canadamutdlo nalerKi-
utdlugo taimaingmatdlo periarfig-
ssaKarneruvdlune. Kalåtdlit-nu-
natcile sumissutse nåpertordlugo
uvåmut atåssuteKarniarnikut a-
JornaikusortuvoK taimaingmatdlo
uvdlainingarnit navianartorsiorti-
tauneruvdlune.
utasinåunginigssaK Kalåtdlit-
uunane navianauteKaKaoK, nuna
ulanmarkip ilagingmago. Kalåt-
ulit-nunåne aningaussarsiorneK
autdlnrtitdluarsimångilaK, Kalåt-
ubt-nunåt aningaussat tungaisi-
gut Jingnertorujugssuarmik Dan-
mark imit tapersersugaungmat.
nunavdle pisussutai tåssåuput
•nue kulturialo unåinaunane ani-
nSau ssarsiornikut periarfigssaKå-
Ssus*;k. Kalåtdlit-nunånut tunga-
btdlugo kigsautiginarpoK inuia-
Katigigtut CKérsagaunertut itumik
sarKumersoKarnigsså. inuiait ki-
nåussusertik igdlersorniartarpåt
aulajanginerit nangmingneK aki-
ssugssauvfigigångamikik. ineriar-
torneK ingerdlassariaKarpoK nu-
nap inuisa nangmingneK sulissu-
tigingningneratigut.
inuiaKatigigtut eKérsagauner-
mik pilersoKarsinaugpat, imalu-
nit pitsaunerussumik oKautigalu-
go, kulturikut eKérsagaunermik,
tauva ajornartorsiuterpagssuit
årKingncKarsinaulisåput. kalåtdlit
pigilerKingniartariaKarpåt ing-
mingnut ilisimårinertik, ånaisima-
ssartik. tåuna aperKutauvoK a-
jornartorsiutit iluarsincKarnig-
ssånut.
ukiune inuvfigissavtine silar-
ssuaK migdlisimavordlusoK, ineri-
artornerdlo unåinåungilaK niuve-
KatigingneK imalunit avdlatut i-
nuiait tamalåt akornåne suleKa-
tigingneK. ineriartorneK perKing-
narnerpåK tåssa nunat atausiå-
kåt inuiaKatigiussusertik påsisag-
påssuk, ingmikukajåK pissuse-
Karnertik påsivdlugo tamånalo
tungavigalugo sujunigssaK pior-
sarniardlugo.
kalåtdlit Kavdlunangusagpata i-
nussautsikut, kulturikut, erKar-
sartautsikut timikutdlo atugkati-
gut, tamatumuna Kalåtdlit-nunåt
ånaissaKartugssauvoK. Kalåtdlit-
nunåtdlc tåssauginåsagpat Kalåt-
dlit-nunåt, inue pilerdlautsiming-
nik kinåussutsimingnigdlo pugtå-
ssiniartut, peuatigalugule Dan-
markimut atåssutcKåinarniartut,
tamatumuna nunat tåuko mar-
dluk angussanartugssauput.
sunivfigeKatigingneK
— kigsautigaiuk Kalåtdlit-nunåta
nangminerssornerulernigsså?
— erninaK uvdlut pilersariaKar-
put Kalåtdlit-nunåta KerKårigdlu-
ne nangmineK napaniarsinauler-
figssai. Kalåtdlit-nunåt taimaili-
sinaugpat Canada Alaskalo ma-
lingnåusåput. angisumik pingåru-
teKartugssauvoK Kalåtdlit-nunå-
ne eskimut universitetianik piler-
sitsissoKarsinaugpat, eskimut Ca-
nadaminganérsut Alaskamingå-
nérsutdlo åma iliniarfigisinausså-
nik. eskimunut tungassumik uni-
versiteteKarpoK Sibiriame Jakut-
skime. ministerip Sibiriamérsup
aperånga Kalåtdlit-nunåne uni-
versiteteKarnei-soK kalåtdlitdlo
nakorsat KanoK amerdlatiginer-
sut.
ministerip tåussuma Kularisi-
magunångilå Sibiriamisut åma
nunane issigtune avdlane univer-
siteteKartoK eskimunut tungatita-
nik, isumålume tamåna tungavig-
ssaKarpoK. taimaingmat pingåru-
tilerujugssuvoK nunane issigtune
aningaussalissoKarsinaugpat nu-
nane issigtune nangminerne su-
liagssanut, åssigingitsutigut atug-
katigut KagfagsainigssaK ineriar-
torneruvdlo piorsagaunigsså suju-
nertaralugo. nunat issigtut iluåne
aningaussat ingerdlaulernigssåt a-
torfigssaKartineKarpoK kulturi-
kutdlo Kalåtdlit-nunånit Canada-
mut Alaskamutdlo siaruartugssa-
mik suninigssaK ajungitdluinar-
tugssauvoK aningaussarsiornikut
taimatut suleKatigingnigssamut
tungaviusavdlune.
avdlanut maligagssaK
— Thule angisumik umatingniti-
pat?
— Thule inuit avangnardlerpåt
sujuaissaisa nunagåt silarssuar-
mut tamarmut maligagssaussoK.
thulemiut aningaussatigut pigdli-
uteKarsimaKaut Thulemut ilisi-
massagssarsiortarnerit nåmagsi-
neKarsinaorKuvdlugit. ilisimatut
Thule akitsugaKarfigåt. thulemiut
inoKatigit sule atasinauvdluartu-
put. niorKutigssiornigssaK suju-
nertaringilåt, nangminerssordlu-
nile ingminut pugtagsinaunigssaK.
thulemiutdle ingmikut ilisarnau-
tertik ånaigalugtualerpåt. neriuti-
gissariaKarpoK piniartoKatigingu-
anik pilersoKartarnigsså eskimo-
Karfingnut avdlanut maligagssau-
ssugssanik. inusugtut piniartutut
inuneK artornartOK saperuniko
kujåmut nugtariaKarput. kingule-
rututdle tåssaujumårput inuvit
maligagssauvdluartutdlo.
uggornaraluaKaoK piniarneK pi-
soKarpaloKissumik ingerdlåneKar-
mat. sorme piniariat Thulemingå-
nérsut helikopterimik ungasiliåu-
neKarsinåungitdlat? Sibiriame
taimailiortOKartarpoK. angatdlå-
neKarnigssånut aningaussagssat
pineKarsinåusåput amerikamiunit
Thule såkutoKarfiup åtorneKarne-
ranut akiliutitut.
pututitsiniarneK
isumavdluångitsungeKautit,
Kavdlunåme påsisimangnigtut isu-
maKatigingilåtit.
— inuit isumavdluarnatigdlo
nikassarput nåparsimagångamik.
avdlatdle sivnerdlugit isumav-
dluarneKångitarångat pututitsini-
arneK tåssanitarpoK. inuneK a-
kiuneruvoK eskimutdlo inunerat
ukiune tusintilingne ardlaKartune
akiuneruvoK. eskimut kulturiat a-
torfigssaKartiparput.
påsisimangnigtut oxarpata Ka-
låtdlit-nunåne pissutsit isumat-
sagsimanartussut, akissariaKar-
put: KaKortut nunane ama pi-
ssutsit tugpatdlemartoKångeKaut.
tamatumanilo ajornartorneK pi-
neKångilaK, inunermime torKåma-
vigssamik anguniagkamik ujar-
dlersoKarmat. suleKatima OKarfi-
gånga: eskimut inoKatigit silar-
ssuarmiunut maligagssåuput, su-
lingivfigtik autdlainiarnermut a-
tortaramiko.
Danmarkip suliagssarå Kalåt-
dlit-nunanik sujunersuisavdlune,
suliagssardle kalåtdlit nangming-
neK tigussariaKarpåt. kalåtdlit u-
pissuneKångitsorsinåungitdlat pi-
umåtårsimavatdlåKingmata nu-
nartigdlo ingminermingnut tu-
ngassumik sujunigssaKalersiniar-
simångingmåssuk. Kalåtdlit-nu-
nåt aningaussarsiornikut sujunig-
ssaKångitsungilaK, sujunigssami-
me uliamik agssartuivfigssap av-
KutigssånipoK.
neriuinartariaKångilaK, erninar-
dle suliniardlune autdlartitaria-
KarpoK Kasugtuisårtuardlunilo.
pissutsip tamatuma angutit ang-
nertoKissunik angussauarsinau-
lersitarsimavai issigtune. norsken
issigtunik misigssuisson inungnig-
dlo pingårtitsissoK Fridtjof Nan-
sen taimailiorsimavoK umiarssu-
arminik „Sujumut“mik. kalåtdlit
taimailiusåput inuiagtut kinåu-
ssutsimingnik, kulturimingnik pi-
lcrdlautsimingnigdlo såkortumik
misigisimanermikut. piumassusen
såkugssauvoK, piumåssutsivdlo
piorsasavå Kalåtdlit-nunåta suju-
nigsså.
Fra eskimo-kongressen. Professor Jean Malaurie sid- eskimQnut tungassumik atautsimérssuarnermit. såmer-
der yderst til venstre. dliuvdlune igsiavoK professor Jean Malaurie.
7